Varför Umeå kommun – riskabla/kalla utetrappor på dagis mot säkra/trygga innetrappor för förskolebarn? PS…

Av , , Bli först att kommentera 1

FÖRSKOLAN LUNDAGÅRD T V = SÄKER INNETRAPPA SOM HAGA FÖRSKOLA (nedan), MEN ROSENDAL (t h) MED OSÄKER, KALL VÄDERRISKFYLLD UTETRAPPA (mittenbilden).

Trappor olika Umeå

HEDLUNDA FÖRSKOLA (mittrad t h) HAR INNETRAPPA. TRYGG/SÄKER INNETRAPPA PÅ CAMPUSFÖRSKOLAN (nederst t v) OCH (därefter) PÅ MORGONSTJÄRNAN (Berghem).

MITTENRAD T V MIN ALT. INNETRAPPA PÅ CAMPUSMODELLEN, EN FÖR VARJE AVD.  SISTA BILDEN T H INNERULLTRAPPA I AFFÄR SOM INTE LOCKAR MED UTEDITO…

PS Vid träff den 22 mars mötte jag som idékonsult ordförande och vice dito i för- och grundskolenämnden i kommunen, Moa Brydsten (S) respektive Lena Riedl (M) och bl a informerade om utomhustrapporna på nya förskolor i två plan. De visste ingenting och i svar från MB stod ”riskkonstruktioner”. Men inget om vad göra, inte heller om varför kommunen bytt från säkert till osäkert för, inte minst, förskolebarn. Ekonomi? Utan konsekvensanalys?

Farligaste dagisentrén i Umeå – som nödutgång – ger sämre barnmiljö! Gör om till trapphus likt andra förskolor. Bästa innetrappan: Campusförskolan.

Av , , Bli först att kommentera 0

UPPDATERAD 17.17: Tillägg längst ner om bästa innetrappmodellen.

Igår torsdag 9/5 gick jag runt blivande förskolan Rosendal, Öst på stan med 6 avd i 2 plan och jag bloggat om pga riskfyllda entréer till andra våningen. Mot hittils på 2-plans-förskolor i Umeå invändiga ”mjuka” trätrappor efter ingång på bottenvåningen, vill Umeå kommun nu ha utvändiga och ej väderskyddade ”hårda” utomhus-trappor i metall.

Förskoloriskerar sämre barnmiljö med denna trappsort om inte politikerna sätter stopp.

Trots information redan 22/3 i kommunmöte samt e-postkommunikation med ordförande och vice dito i både för- och grundskolenämnden och tekniska nämnden, har inga svar kommit om varför (kan vara ekonomi) och om man tänker göra något åt dessa ”riskkonstruktioner” (citat från Moa Brydsten (S), ordf i f-o-g-nämnden).

Rosendal utetrappor mer b

MEN kanske kommer reaktioner efter ovan bilder jag tog av förskolebygget med den farligaste dagisentrén i Umeå, och kanske Sverige. Och jag menar att riskerna är värre än jag anade efter tidigare besök eller såg ritningar/illustrationer.

Besök och bedöm, politiker! Varför orättvisor mellan våningsplan och mot andra dagis?

Mitt yrkesråd är annars enkelt: Gör om till innetrapphus likt andra förskolor, här Haga förskola t v + montageidé t h! Eller  ”kapsla” in utetrapphuset med fönsterväggar och metalltrapporna med mjukare, säkrare trappsteg samt värme så isbildning undviks.

Anm. Ritning t h på Rosendalsförskolan från Umeå kommun.Rosendal + Haga trapphus

För inte ska väl förskolebarn, föräldrar, personal, m fl som ska in och ut på nya förskolor i Umeå få förutsättningar och villkor som det är med uteentréer på byggbaracker samt utrymningstrappor för nödutgångar på skolor? Se nedan på/vid nya Maja Beskowskolan.

Maja Beskow trappor

LÅT NEDAN INOMHUSTRAPPOR TILL 2:A PLAN VARA UMEÅS MODELL ”FOREVER”!Trappor inomhus

Ovan t v är inne-trappentré på Professorn Campus – campusförskolemodellen efter mina grundidéer UBBI. Den är uppdelat på tre trappor och två avsatser som innebär enklare och säkrare än vanligtvis två trappor och en avsats emellan, den till höger är en sådan från en av kommunens egna 2-våningsförskolor.

Då Umeå kommun tar över Professorn Campus i höst, finns än större anledning att studiebesöka där, inte bara för den planlösning jag skapat utan även innetrapp-konstruktionen – och göra den till standard ifall man vill det bästa för dagisbarn i Umeå.

Farligaste dagisentrén i Umeå – som nödutgång – ger sämre barnmiljö! Gör om till trapphus likt andra förskolor.

Av , , Bli först att kommentera 1

Igår torsdag 9/5 gick jag runt blivande förskolan Rosendal, Öst på stan med 6 avd i 2 plan och jag bloggat om pga riskfyllda entréer till andra våningen. Mot hittils på 2-plans-förskolor i Umeå invändiga ”mjuka” trätrappor efter ingång på bottenvåningen, vill Umeå kommun nu ha utvändiga och ej väderskyddade ”hårda” utomhus-trappor i metall.

Förskolor riskerar sämre barnmiljö med denna trappsort om inte politikerna sätter stopp.

Trots information redan 22/3 i kommunmöte samt e-postkommunikation med ordförande och vice dito i både för- och grundskolenämnden och tekniska nämnden, har inga svar kommit om varför (kan vara ekonomi) och om man tänker göra något åt dessa ”riskkonstruktioner” (citat från Moa Brydsten (S), ordf i f-o-g-nämnden).

Rosendal utetrappor mer b

MEN kanske kommer reaktioner efter ovan bilder jag tog av förskolebygget med den farligaste dagisentrén i Umeå, och kanske Sverige. Och jag menar att riskerna är värre än jag anade efter tidigare besök eller såg ritningar/illustrationer.

Besök och bedöm, politiker! Varför orättvisor mellan våningsplan och mot andra dagis?

Mitt yrkesråd är annars enkelt: Gör om till innetrapphus likt andra förskolor, här Haga förskola t v + montageidé t h! Eller  ”kapsla” in utetrapphuset med fönsterväggar och metalltrapporna med mjukare, säkrare trappsteg samt värme så isbildning undviks.

Anm. Ritning t h på Rosendalsförskolan från Umeå kommun.Rosendal + Haga trapphus

För inte ska väl förskolebarn, föräldrar, personal, m fl som ska in och ut på nya förskolor i Umeå få förutsättningar och villkor som det är med uteentréer på byggbaracker samt utrymningstrappor för nödutgångar på skolor? Se nedan på/vid nya Maja Beskowskolan.

Maja Beskow trappor

LÅT NEDAN INOMHUSTRAPPOR TILL 2:A PLAN VARA UMEÅS MODELL ”FOREVER”!Trappor inomhus

Umeå kommun förnekar än? min upphovsrätt – Östersund erkände UBBI – gav framtidens förskola…

Av , , Bli först att kommentera 1

IGÅR:

Hittade nyligen brev från år 2000 till Östersunds kommun (under bilden nedan) om hur man där inte medger min upphovsrätt till dagismodellen ”UBBI” som den jämtländska residensstaden byggde flera förskolor utifrån. Detta inspirerade samtidigt grannkommunen Krokom till tre nya dagis som kallades ”Framtidens förskola” vid en pressträff som jag ”öppnar dörren till” – och då medgivande min copyright…

Dagis UBBI Krokom

Kommunstyrelsens ordförande i Östersunds kommun

Östersund och UBBI-modellen

Hösten 1989 hade jag en studiedag i Östersunds kommun om bättre barnstugemiljöer.

Den resulterade i att kommunen beslöt att göra min UBBI-modell till typbarnstuga för Östersunds kommande daghem/förskolor. Fyra enheter om 13 avdelningar byggdes.

Affärsidén bakom UBBI-modellen är en bättre arbets- och verksamhetsmiljö som ger pedagogiska och ekonomiska vinster. Östersunds kommun beskrev detta i information om studiedagen som

En bättre arbetsmiljö som ger positiva effekter för personal och barn. Personal som stannar kvar. Lägre frånvaro etc. Bättre förutsättningar att genomföra verksamheten enligt de pedagogiska mål som ställs upp. Effektivare resursanvändning både vad avser investeringar och driftskostnader.

Tidigare kommunstyrelseordföranden Gun-Britt Mårtenssson var med och gjorde UBBI-modellen till Östersunds typförskola (se fullmäktigeprotokoll). I kommunstyrelsen uppdrogs ”1990-10-09 § 242 till fastighetsnämnden att projektera och bygga förskolor i Torvalla enligt UBBI-modellen.” (Dnr 1990.488/263)

I och med att Östersunds kommun köpte UBBI-modellen accepterades affärsidén. Detta bekräftades utåt i olika medier, lokalt och riksmässigt. Jag medverkade sedan under planering och projektering fram till barnstugorna var klara, muntligen, skriftligen och i besök.

Men, när jag begärde ersättning för arbetet och nyttjandet av UBBI-modellen, avslog kommunen detta och menade att man bara lånat idéer från mig och sedan gjort sin egen modell, (som ändå kallas UBBI i kommunala handlingar med UBBI som inregistrerat varumärke). Detta gjorde att jag tog juridisk hjälp och stämde Östersunds kommun 1993.

Denna tvist pågår än och sköts av en kommunförbundsjurist och min advokat. Nu tycker jag att den juridiska hanteringen har dragit ut för länge och skriver därför detta brev för att få en snabb uppgörelse enligt räkningen på 390 000 kr samt dröjsmålsränta.

Efter byggandet i Östersund av UBBI-modellen har jag gjort en C-uppsats i pedagogik om barnstugemiljöer och skrivit texten i barnomsorgslagen om daghem/förskolemiljöer. På min hemsida hänvisar jag till Östersund som den kommun i Sverige som byggt mest av UBBI-modellen, vilket ska ses som beröm från min sida

Med vänliga hälsningar, Umeå den 13 november 2000

IDAG:

Östersunds kommun erkände då, till slut, min upphovsrätt ”UBBI-modellen” i förlikning. Därför väcktes minnen vid besök nyligen på 1:a förskolan i typbarnstugeprojektet med Umeå, Vännäs och Nordmalings kommuner, Snickargården i Vännäsby. Den kom 1990 och besöktes av en Östersundsdelegation efter min föreläsning (se brevet ovan) och gav intresse och resultat.

UBBI Snickargården V-by b

I MORGON?:

Att Umeå kommun – som än så länge förnekar mig upphovsrätten till den UBBI-ritning som ingick i projektet (se ovan) och Vännäs byggde första av, Umeå andra, Missionären (nedan) och Nordmaling (Gräsmyr) tredje, 1992 –

också ger mig erkännande till min dagisskapelse, efter 30 år…

Missionären okunnighet

Ovan debattinlägg i VK 24/9 2018, https://www.vk.se/2502685/okunnighet-om-upphovsratt-skadar-foretagande handlar om upphovsrättsfrågor och om detta exempel.

I skriftligt svar har kommunen hävdat att Missionären har ritningen nere t v (VAB 2 i projektet) vilken som synes har få likheter med ritningen t h i Umeå kommuns funktionsprogram – som ändå anges med VAB…

Däremot är ritningen t h om VAB 2 en UBBI-variant och överensstämmer med den ovanför, Umeå kommuns relationsritning för Missionären och har kommunvapnet (!) som om äganderätt (?) och är samma som i f-p-programmet ovan… V.S.B.

Umeåpolitiker vilken modell väljer ni? Svårorienterbar förskola + utetrappa? Campusdagis + överblick/inneentré?

Av , , Bli först att kommentera 0

Uppdaterad 13.13

Umeås ”campusdagis”, personalkooperativet Professorns förskola på campusområdet, 8 avdelningar i 2 plan – som nu Umeå kommun ska överta – kännetecknas av överblick i utformningen medan den förskolemodell kommunen har, har ”svårhittad” planlösning – att orientera sig i. Andra skillnader är egen hall med tamburkontakt mot utan i kommunens ”skolhallar” samt inneentré mot kommunlösning med utomhustrappa till andra våningen.

Professorn Böle fasader

Vilken modell vill umepolitikerna nu välja?  T v ovan är campusförskolan i verkligheten med min grundidé nedan, UBBI-modellen Campus. T h ovan Umeå kommuns första planer för åtta avdelningar i två våningar, en Böle förskola på Teg med utetrappor. Nedan finns planlösningar för de båda varianterna och ”campus” kan studeras i verkligheten också.

UBBI campus Böle ritn b

Nedan t v från Professorn Campus med egen hall som ger verksamhetsutrymme och tamburkontakt. T h Umeå kommunlösningar med ”skolhallar” där fler avdelningar delar samma entré/kapprum och tamburkontakt försvåras samt hemvistytor minskar.

Skolhallar vs Campus

Även ekonomiskt skiljer sig campusmodellen mot Umeådito i husformation där den förra har mer kvadratisk form mot vinklad i kommunens. Det sista ger mer ytterväggar vid samma BTA (bruttoyta) och fördyringar liksom längre avstånd invändigt riskerar dyrare arbetsmiljö.

Umeåförskola svårhittad + ute-trappa. Campusdagis = överblick + inneentré. Vilken modell vill umepolitikerna ha?

Av , , Bli först att kommentera 0

Umeås ”campusdagis”, personalkooperativet Professorns förskola på campusområdet, 8 avdelningar i 2 plan – som nu Umeå kommun ska överta – kännetecknas av överblick i utformningen medan den förskolemodell kommunen har, har ”svårhittad” planlösning – att orientera sig i. Andra skillnader är egen hall med tamburkontakt mot utan i kommunens ”skolhallar” samt inneentré mot kommunlösning med utomhustrappa till andra våningen.

Professorn Böle fasader

Vilken modell vill umepolitikerna nu välja?  T v ovan är campusförskolan i verkligheten med min grundidé nedan, UBBI-modellen Campus. T h ovan Umeå kommuns första planer för åtta avdelningar i två våningar, en Böle förskola på Teg med utetrappor. Nedan finns planlösningar för de båda varianterna och ”campus” kan studeras i verkligheten också.

UBBI campus Böle ritn b

Nedan t v från Professorn Campus med egen hall som ger verksamhetsutrymme och tamburkontakt. T h Umeå kommunlösningar med ”skolhallar” där fler avdelningar delar samma entré/kapprum och tamburkontakt försvåras samt hemvistytor minskar.

Skolhallar vs Campus

Även ekonomiskt skiljer sig campusmodellen mot Umeådito i husformation där den förra har mer kvadratisk form mot vinklad i kommunens. Det sista ger mer ytterväggar vid samma BTA (bruttoyta) och fördyringar liksom längre avstånd invändigt riskerar dyrare arbetsmiljö.

Umeå kommun ”köpte” min idé om resursförskola – går det att få betalt?

Av , , Bli först att kommentera 0

I gårdagens blogg om vinst över Umeå kommun som övertar Professorn Campus = min idé för projektet som gav detta (via Uminova Innovation). Idag om att Umeå kommun ”köpte” min idé om ”resursförskola” från förr i beslut om campusförskolan.

Men först nu inses den idéns värde. Frågan är då om det går att få betalt? Kommunfinansiering till campusprojektet med mig gav ersättning, se längst ner här.

Det är glädjande för personalkooperativet Professorn – som för några månader sedan såg sig tvunget att avveckla sin campusförskola om 8 avd i 2 plan pga eftersläpning av ofyllda avdelningar och därmed ekonomiskt underskott – att Umeå kommun nu beslutat överta de tre år gamla lokalerna, där fyra avdelningar blir fasta och övriga flexibla för tillfälliga avdelningar, se här beslutet enligt medier, från vk.se och folkbladet.nu

Campusförskola kommun övertar

Det är också roligt för mig som barnomsorgskonsult och ”idékläckare” att kommunens beslut att vara flexibel med tillgängliga lokaler för tillfälligt behov som ofta uppstår av olika anledningar, därför att detta är en idé jag framfört vid möten med politiker och tjänstemän genom åren. För drygt 16 år sedan gav en förvaltningsansvarig följande erkännande:

Min uppfattning från mötet 2002-12-19 kvarstår att de ideér du
presenterade generellt är intressanta speciellt kring det flexibla
nyttjandet.

Hälsningar XY

För snart sex år sedan gjorde jag ”tillfällighetsidéerna” publika på min blogg om en ”resursförskola” = flexiblelt dagis (se längre ner i bloggen här). Frågan nu blir om kommunen ”köpt” eller bara tagit min idé och om det är möjligt att få betalt på något sätt.

Och nyligen, 22/3 i år, vid inbjudan av för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) och Lena Riedl (M), informerade jag om ”innovativ förskola”, flexibiliteter och överlämnade bl a en UBBI-dagis-folder från 2008 där följande nämns:

”Dagishotell-idén blir även användbar vid reparationer och ombyggnationer, samt som evakueringslösning när så behövs. Flexibel utformning för skola gör idén passande också där.”

Resursförskola ska ses som en social uppfinning/innovation och bör ha samma upphovsrättsvillkor som tekniska idéer och därmed ersättningsberättigade.

Och jag har konstruerat planlösning/utformning för att kunna dela av lokalerna och störa ordinarie verksamhet så lite som möjligt samtidigt som vissa delar kan samverka smidigt, t ex med få genomgångsrum i st f många som kommunen nu byggt och idag konstruerar.

Därför är campusförskolan, som kommunen övertar ansvaret för, särskilt lämpad för tillfällighetslösningar varför frågan kring ersättning är relevant enligt min mening och jag hoppas få dialog om på högsta nivå i kommunen om. Det vore även en chans för Umeås politiker att visa sig framsynta kring sociala, och pedagogiska, innovationer samt se detta som utmaningsrätt för företagare, vilket en del partier anser Umeå ska satsa på.

MER OM EN RESURSFÖRSKOLA NEDAN I UTDRAG UR MIN BLOGG 12/6 2013

http://blogg.vk.se/umeas-basta/2013/06/12/umeas-basta-barnomsorg-ar-iden-resursforskola-ett-flexibelt-dagis-vid-ombyggnationrivning-av-gamla-forskolor-innovativ-forskola/

Umeås Bästa barnomsorg är idén ”resursförskola” – ett flexibelt dagis vid ombyggnation/rivning av gamla förskolor = Innovativ Förskola.

 

Innovativ Förskola innebär således

både att bygga fasta barnstugor om flera avdelningar, här 8-10 st i två plan,

och att sätta upp sådana för att underlätta för omstruktureringar av äldre och yngre förskoleplanering, t ex många baracker/paviljonger som tjänat ut (kvalitetsmässigt, ekonomiskt och där bygglov går ut), vilket här har begreppet ”resursförskola”.

Kan man ha resursförskolan i anslutning till park- och friluftsområden får verksamheten bra förutsättningar, vikigt då just omflyttning av barn med längre dagisvägar i sig är en nackdel. Men kan lättare klaras med bra utemiljö och hög kvalitet i lokalerna.

Här nedan är exempel på Innovativ Förskola, modell Campus, som grund för det campusdagis som planeras på universitetsområdet i Umeå och kan göra Umeå ledande i förskolebygg-utveckling, än mer med att satsa på resursförskolor enl. ovan.

Min anm. nu: Campusförskolan blev byggd 2016, med 8 avd och anpassad därefter genom innovations/företags-projekt vid Uminova Innovation. Där ingår Umeå kommun och var därmed medfinansiär vilket gör att jag till del betalades av kommunen i projektet. Så för mer nyttjande av mina idéer, här om ”resursförskola”, blir ersättningsanspråk då än rimligare.

Så vann jag över Umeå kommun då Professorn Campus nu övergår till kommunregi med min förskolemodell av campusdagisidéer jag har skapat…

Av , , Bli först att kommentera 0

Uppdaterad 12.50 med info från VK och Västerbottensnytt

Så vann jag (till slut) över Umeå kommun därför att…

…mina campusdagisidéer godtas, efter att ha mött motstånd tidigare.

Professorn Campus övertar

Och detta genom att Professorn Campus nu övergår till kommunregi och med min förskoleidé skapad för UBBI-modellen Campus, i avtalet för projektet vid Uminova Innovation där personalkooperativet Professorn tillsammans med byggföretaget Peab och fastighetsbolaget Hemfosa AB förverkligade Umeås största förskola, 8 avd i 2 plan vt 2016.

Vinst känns även för att kommunen  nu beslutat att driva fyra avdelningar och låta fyra avdelningar vara flexibla för tillfälliga platser, idéer jag presenterat för förskoleansvariga och återkommer om i kommande blogg. Nedan t v visas hur denna flexibilitet fungerar genom husets utformning med få genomgångsrum och direktsamband till torgdel.

UBBI Campus torg Böle flex

T h kommunritning som inte är flexibel pga skolhallar för fler avdelningar och gallerirum = korridorhall med många genomgångar och långa avstånd samt ”krångelväg” till torg/matsal.

Härunder invändigt bilder med den flexibla rumsmiljön för campusförskolanmodellen som nu, förhoppningsvis, förskolepolitiker i alla partier gör studiebesök på (lär inte ha varit några under de tre år personalkooperativet drivit Professorn Campus) och in-ser plusvärdena.

Professorn ccampus visning b

Här på balkongen på ovanplan pekar jag mot friidrottsarenan + IKSU Sport = idealläge!