”Coronatest” för förskolor mha flödesschema gör sjuka planlösningar friska = pedagogisk nyttoyta

”Coronatest” för förskolor, i verkligheten och på ritningar, kan fås ur min C-uppsats i pedagogik (1993) vid Umeå universitet om ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer” – och med stöd i utvärdering av Yrkesinspektionen. Och blev råd i Barnomsorgslagen, Socialstyrelsen, 1995.

Råden var bl a ”ÖGATS princip” (överblick, genomgång, avskildhet, transport och samverkan) och med flödesschema som metod där två illustrationer visar från ”sjuk” till ”frisk” planlösning och pedagogisk nettoytta är ett nytt verktyg i analysen, senare benämnt ”nyttoyta” i facktidningsreportage.

Umeå kommun har med om C-uppsatsen i ”Funktionsprogram för förskolan” från 2010 genom referenser i rapport på skolriksnivå om ”Lärande och fysisk miljö” (2005).

Längst ner i bloggen, i mitten, ritning/bilder på ”friska planlösningar” i den campusdagismodell jag gjorde för innovationsprojekt (Uminova Innovation) som 2016 gav Professorn Campus (8 avd i 2 plan) – personalkooperativet Professorn (nu sedan HT 2019 i kommunregi som förskolan Glaciären).

Omkring är kommunens senaste 2-plansmodeller i Umeå (färdiga eller på gång) vilka med ÖGATS princip och flödesscema-analys ger en ”sjuk planlösning”. I denna blogg kallas detta nu för att ”coronatesta” förskolor och bedöma ”sjuka” eller ”friska” planlösningar – samt hur man går från sjukt till friskt.