Bortglömd kunskap i Umeå om förskolor med störande miljöer + mer smittorisker – intresserar idag? Och pedagogiskt bättre = mer ekonomiskt.

Hösten 2002 träffade jag ordf. och v.ordf. i För- och grundskolenämnden, Matgareta Rönngren (S) och Stefan Nordström (M) för information och diskussion om barnomsorgsplanering och förskolemiljöer. Detta medförde inbjudan från F-o-G-förvaltningen till möte 19/12 och så här sammanfattade F-o-G träffen:

”De förslag till olika förskolelösningar som presenterades vid vårt
möte 2002-12-19 med anledning av förskolans ökade behov av
förskoleverksamhet, bl.a till följd av införandet av allmän förskola,
innehåller både kvantitativt och kvalitativt intressanta förslag att
beakta i det framtida arbetet.”

Konkret handlade det kvalitativa om nedan, t h reportage 1990 i förskollärarnas rikstidning ”Förskolan” om den barnstugemodell jag arbetat fram – här med rubriken ”jobba ostört”, dvs utan störande passager. Detta tog kommunen till sig i ”En korridor löser mycket”, t v.

Och innan,, 22/6 1989, beslöt Socialnämnden (då politiskt ansvarig för barnomsorgen) att en passage ska störa ”så lite som möjligt”.

Så blev det inte! Av två modeller i typbarnstugeprojekt 88-89 i Umeå kommun, t v min UBBI med korridor mellan avd. och t h VAB-lösning med genomgångar, valde personal och fack min variant för förskolan Missionären (1990). Men trots fackligt krav om passage blev det genomgång i lekhall.

OCH, trots positiv utvärdering från personalen (förutom störande passagen), valde tjänstemannabyråkratin den avvisade VAB-ritningen i nästa förskola, Målaren på Teg, och fortsatt störande passage! Se nedan och likhet med ovan t h.

Därefter verkar kunskapen om och vilja att ha ”ostörande” ha blivit bortglömda – tills i början på 2000-talet. Och då blev det inte bara en korridor mellan två avd utan genom hela huset, som här för förskolan Blåkulla, 40 m lång! Men ändå genomgångsrum på varje avd. till och från korridoren. Så än gång bortglömd kunskap om störande med passagerum.

Men sedan, i Umeå kommuns Funktionsprogram för förskolan i slutet av 00-talet, kom nedan helt korridorlösa modell av Reggio  Emilia-typ (pedagogisk inriktning från Italien), här exempel från Kalmar. Därunder fyra exempel på nya förskolor i Umeå, kolumner t v och t h, där Umeå tagit efter RE:s ”skolhallar” med än mer störningar pga fler avd. i samma kapprum/hall mot en per avd som förr.

Kommunens RE-modeller har avlånga torg/gallerirum likt kontorslandskap med 10-12 dörrar och passage för 3-4 avd (2 plan) till/från hemvister i resp avd och matsal samt in/utgång, med 50 – 70 barn, föräldrar morgon/em och personal. Förutom störigheters problem tillkommer ökad bulrighet samt – än viktigare i coronatider – ökade smittrisker.

Det mesta av dessa brister och risker undviks idag i kommunförskolan Glaciären på campus, vid friidrottsarenan, då den utgår från min UBBI-modell och ”jobba ostört. Ovan bilder är därifrån när personalkooperaivet Professorn startade verksamheten våren 2016. Ovanför är min campusmodell som är grundritningen (vissa ändringar har gjorts).

Ovan är denna mer ostörda dagsimodell i tre storlekar på samma tema, egna hallar, direktkommunikation till torgrummen och inga störande genomgångsrum med minskat buller och mindre smittrisker + möjlighet att isolera en avd utan att övriga avd blockeras (svårare i kommunlösningarna).

Detta ger flexiblare nyttjande och i olika storlekar utifrån ytnormer och ekonomi. Så Umeå kommuns mening från högst upp här i bloggen om .”..kvalitativt intressanta förslag att beakta…” bör intressera än mer idag, särskilt då jag 2004 fick detta kommunberöm:

”Min uppfattning från mötet 2002-12-19 kvarstår att de ideér du presenterade generellt är intressanta speciellt kring det flexibla nyttjandet.”

OCH nytt möte med högsta ansvariga politiker kom den 22/3 2019 med nuvarande F-o-G-ordförande Moa Brydsten (S) och vice dito Lena Riedl (M). Men trots muntligt medhåll om ökade smittorisker och nedan gensvar om ”riskkonstruktioner” av trappentréer utomhus likt nödutgångar, vill man inte låta mig informera ansvariga tjänstemän som 2002.

Så här har avvisande formulerats, t v 2018 från F-o-G-förvaltningen och t h 2019 från F-o-G-ordföranden, med avslutning om att ”externa kompetenser”…är ”inte aktuellt i dagsläget.” Detta gällde 2018 när inte kommunen uppmärksammats på störande förskolemilöjer och coronapandemin inte fanns, så idag kanske ”bortglömd kunskap” är aktuellt för morgondagsläget.

PS Också viktig kunskap att påminna om är den tekniska där mer av enhetlig byggnad ger ekonomisk vinst i mindre av ytterväggar för samma inneryta. Se ovan där störande genomgångar har mer ytterväggar och blir dyrare i investering och drift.

Så bättre pedagogik är också mer ekonomisk! Ofta är enhetligt lättare att placera oavsett tomtutformning. Modeller som inte ändras ideligen ger plusvärden i planering/projektering.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.