Coronasäkra förskolor i Sverige med flödesschema – Umeå föregångare? Campusförskola kan bilda modell – och i standard ge ekonomiska vinster.

Att ”coronasäkra” förskolor är här att minimera genomgångsrum i förskolemiljöer så att störningar undviks och därmed smittorisker minskar. Så beslöt Umeå kommun 1989 genom Socialnämnden (då ansvarig för barnomsorgen) i ”passage genom daghemmet (förskolan nu) som så lite som möjligt stör verksamheten”, se nedan om ”icke-störande”.

Överst är min dagismodell som ingick i ett typbarnstugeprojekt med bl a Umeå kommun. Grundidén antogs, men passagen/korridoren mellan avdelningarna tog, trots politikbeslutet, dåvarande förvaltning bort i första typbygget, förskolan Missionären på Umedalen, 1990.

Utvärdering jag fick göra på kommunens uppdrag 1994 av alla modeller som byggts tills dess, visade på önskemål om ”icke-störande passager” (nederst t v). Och detta bekräftas i VF/Folkbladet-reportage av kommunansvariga (mitten t v). MEN…

…därefter och fortfarande in på 2020 fortsätter Umeå kommun med ”störande passager” i verksamhetsrum. Och nu i hela förskolehuset, från entréer, via kapprum/skolhallar, in i gallerirum/torg likt ”korridorlandskap” till andra avdelningar, samt i två plan. Torgen är avlånga om 40-60 kvm, 10-12 m långa och med 10-tals dörrar för 3-4 avd och 60-80 barn!

På andra håll i Sverige har jag i mitt företagande fått gehör för icke-störande passage-korridor, se beskrivning i reportage i tidningen Förskolan (mitten ovan) om att ”jobba ostört. För att nu, från 2016 ha lagt grund för en ny ”ostörande” utformning i campusförskolan ”Professorn Campus” (personalkooperativ), nu Glaciären i kommunregi, 8 avd i 2 plan.

Bakgrunden till kommunförskolors många genomgångsrum är Reggio Emilia-koncept (pedagogik med rötter i Italien) där en Kalmarmodell, Trollet, som Umeå och andra svenska kommuner följt, se nedan t v och jämför t h med campusmodellens grundidé – den t v, t h två mindre modeller och utan gemensam torglösning i mitten, s k flexmodeller.

Runt om i Sverige har det under 2000-talet byggts RE-varianter med störande genomgångsrum, nedan flera exempel. I mitten min ”campuslösning”, däröver och därunder två Umeå-RE-modeller och runt om ritningar från ett projekt i södra Sverige i studie av olika förskolor. Nederst t h 3D-modell av blivande campusförskolan i Umeå.

I ett examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet, 2013, av Carl-Johan Wollinger, beskrivs störningarna och med förslag på förbättringar likt mina erfarenheter, här utdrag:

Detaljer som ändrades var bland annat planlösningarna vid entréerna och skötrummen, där barnen tidigare kunde springa runt torkrummet som var centralt placerat i rummet, men där man nu flyttade torkrummet och på så sätt ändra flödena i rummet.

Det torg som tidigare byggts som ett stort och öppet rum, lades nu till skiljeväggar med skjutdörrsparti för att kunna dela av rummet.

Sammantaget gör detta att det finns nu möjligheter att intressera Sveriges kommuner till nytänkande i utformning av förskolemiljöer och omtänkande. Och än mer för barn, föräldrar och personal på grund av coronapandemin och minskning av smittspridning med färre kontakter, dvs miljöer med färre genomgångsrum, som Umeåbeslutet 1989: ”passage genom daghemmet (förskolan nu) som så lite som möjligt stör verksamheten”

Metodik för att analysera och bedöma detta fås från min C-uppsats i pedagogik 1993 vid Umeå universitet om ”Sjuka och friska planslöningar i barnstugemiljöer”,  om flödesschema och ”pedagogisk nettoyta”, se här…

…och här ovan exempel för förskola, t v, med genomgångsrum och t h förändrad med så få som möjligt. Idag med datorer och all IT-teknik kanske detta blir pedagog/tekniska innovationer för AI (artificiell intelligens) där arkitekter/konstruktörer i samverkan med förskole-fastighets-personal utvärderar både ritningar och nuvarande förskolor.

TÄNK om Umeå kommun och IT-näringsliv här ser denna möjlighet att bli ledande, både för detta IT-flödesschema-verktyg och att skapa nya ”coronasäkrade” förskolemodeller. Där existerar redan en här i Umeå i en campusförskola, förverkligad genom ett nytt förskoleprojekt (förra för c.a 35 år sedan via Unikum, UmU, se i början på bloggen).

I detta ingick näringsliv med personalkooperativet Professorn, Peab som byggare och fastighetsbolaget Hemfosa som ägare samt i Uminova Innovation-regi, se här min UBBI-legoidé som ursprungsidé och fram till färdig förskolan i två plan. För att då bilda modell för övriga Sverige – och världen…?! Samt som standard likt förr ge ekonomiska vinster…