”Lekkorridor” – Utanpåliggande ståltrappa… brant… ej barnsäker – Gemensam entré… trängsel – Svar som negligeras i ny förskolemodell

Igår 29/6 kom ytterligare underlag kring reviderat funktionsprogram förskola i Umeå kommun och som först ej lämnades ut pga ”arbetsmaterial”, men sedan efter ny begäran ”högre upp” i kommunen (gårdagens blogg).

Hej Urban!

Här kommer en sammanställning av de svar som kom fram i enkäten från förskolorna.

XY, Nämndhandläggare

Nedan är hela dokumentet och en första analys visar svar som negligeras i ny förskolemodell, Kålmasken på Tomteboområdet, av ritning att döma. Ett är om utanpåliggande ståltrappa som upplevs som brant och ej barnsäker.

Det måste då gälla förskolan Rosendal, Öst på stan, och jag upptäckte tidigt på ritning och påpekade för För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) och vice dito Lena Riedl (M) vid inbjudet möte i mars 2019. Båda insåg riskerna och i svar senare skrev Brydsten: ”riskkonstruktioner”.

Ingen ändring vidtogs och hösten 2019 öppnade Rosendal. Och 18 nov – 6 dec samma år, gjordes enkäten med nedan sammanställning 20/1 2020, se p 12. Och se här ritning på Rosendalsförskolans.utetrappentré och notera t v inbyggt trapphus på Haga förskola, klar före Rosnedal!

Gemensam entré är också något som får kritik i sammanställningen (och jag påpekade till politikerna ovan) och i bloggar, i coronatider för ökade smittrisker. Så här står det på p 6.

Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.

MEN i förskolorna efter Rosendal och i två plan fortsätter det med utetrappentréer och gemensam entré för fler avdelningar! Och även för den modell revideringsgruppen lanserat, Kålmasken, som har båda de ifrågasatta funktionerna ovan, se här

En mer pikant detalj, men viktig då den visar oklarheter i hur förskolemiljöer och ritningar ska förstås, det begrepp ”lekkorridor” som Umeå kommun på hemsidan för förskolan Rosendal kallar galleri/torgrummet, se här:

”Förskolan Rosendal är en nybyggd förskola som startade sin verksamhet augusti 2019. Här finns sex avdelningar, på två plan som är organiserade i åldersnära grupper.” —– ”Varje våning har gemensamma kapprum för sina avdelningar och gemensam lekkorridor.”

Och det är så det blir med avlångt rum och 10-talet dörrar, som f ö finns i modell Kälmasken (se ovan där ett ”entrétorg” riskerar bli en lekkorridor med störningar och smittrisker än mer. I mittenbilden nedan från hemsidan om lekkorridor och i illustration av Rosendal syns utetrappentrén.

Efter att ha läst sammanställningen så är det synpunkter jag mött genom åren och tagit med i syfte att finna både-och, t ex klara närhet för gemensamma rum och inte få störande passager. Det så campusförskolemodellen är jag tagit fram och nu ser passar med svaren från de olika förskolorna.

Utveckling med ”coronaanalys” finns där, men revideringsgruppen inte har med trots att det funnits tid under mer än ett år från enkätresultaten fastställdes 20/1 2020 till beslut i F-o-G-nämnden 27/5 2021. Vem/vilka har ansvar för att inte smittrisker då kom på tal?

Nedan är den utvecklade och coronaanpassade campusförskola jag visar i idébok om förskoledesign och jag skickade broschyr om i brev till Umeå kommuns tre kommunalråd, se gårdagens blogg, Därunder sammanställningen av enkätresultaten.

 

Frågeformulärsresultat – revidering förskolans funktionsprogram

Frågeformulär utskickad till 14 förskolor och 14 inkomna svar. Svarsunderlaget har varit en utgångspunkt för diskussion för vidare arbete med revidering av förskolans funktionsprogram och utformandet av förskolelokaler.

Frågeformulär genomfördes: 18 nov-6 dec 2019.

Frågeformulärsresultat fastställdes genom dialog och diskussion: 20 januari 2020

 

Resultat

1. Har förskolan gemensam matsal?

Svar: 10 ja, 4 nej.

Nyttjandegrad matsal: 4,5 timmar/dag i genomsnitt

Svar: Matsal nyttjas inte av alla barn. Det beror på att de inte har tillgång till matsal, alternativt väljer att inte äta i matsal bland annat pga hög ljudvolym när många barn och personal vistas i samma rum samtidigt. De barn som inte äter i matsal äter på avdelning eller på torg.  De barn som i lägre grad äter i matsal är de yngre barnen och barn i behov av särskilt stöd. Matsalen används huvudsakligen till måltider och används inte till andra aktiviteter i så stor utsträckning.

 

2.Har förskolan gemensamt torg?

Svar: 11 ja, 4 nej.

Nyttjandegrad torg: 2,5 tim/dag i genomsnitt.

Svar: Torget upplevs stort och det krävs rumsavdelare för att kunna vara många barn på torget samtidigt då ljudnivån lätt blir hög där många barn vistas samtidigt. Torg används som matsal av några förskolor. Om torget ligger långt från avdelningen så nyttjas det i låg grad. De yngre barnen är inte i så stor uträckning på torget.

 

3.Har förskolan pedagogiskt kök?

Svar: 8 ja, 6 nej

Nyttjandegrad pedagogiskt kök: 0,5 tim/dag i genomsnitt.

Svar: Pedagogiska kök används i låg uträckning. En spis med ugn borde finnas i nära anslutning till varje avdelning, för att underlätta att genomföra bakning med barnen.

 

4.Har förskolan en gemensam ateljé?

Svar: 9 ja, 5 nej

Nyttjandegrad gemensam ateljé: 2,5 tim/dag i genomsnitt

Svar: När ateljén ligger långt från avdelningarna är den svår att nyttja. De avdelningar som ligger närmast den gemensamma ateljén använder den mest. Det är att föredra att varje avdelning har en egen ateljé, då kan de nyttjas mer frekvent av alla barn. Gemensam ateljé är personalkrävande.

5.Finns gemensamma våtrum?

Svar: 8 ja, 6 nej

Nyttjandegrad gemensamma våtrum: 0,5 tim/dag i genomsnitt

Svar: Det gemensamma våt/vattenrummet används i låg uträckning, det beror främst på att den ligger för långt från avdelningen. Det är önskvärt med möjlighet till vattenlek inom varje avdelning. Det krävs en golvbrunn i det rum där vattenlek ska kunna genomföras.

 

6. Hur fungerar gemensamma kapprum och barnentréer? 1=bra, 5= dålig

Svar: 1 – 1 st, 2-3st, 3–3 st, 4–4 st, 5 – 3 st.

Svar:  Kapprummen upplevs av flera som för trånga vad gäller barn, personal och förvaring av kläder. Personal upplever att det blir rörigt och lätt hög ljudnivå när många barn och personal ska samsas kring utrymmet i kapprummet. Det bör maximalt vara två avdelningar i ett gemensamt kapprum men då behövs avskärmning i form av hyllor och klädhyllor så att det blir tydligt för barnen vilken del av kapprummet som de ska använda. Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.

 

7a. Har kapprummen torkskåp eller torkrum?

Svar: 2 har torkskåp, 12 har torkrum

7b. Hur fungerar torkfunktionen?

Svar: 8 st bra och ganska bra, 6 st mindre bra och dåligt.

Svar: Torkrummen har god placering och lättillgängliga. Torkrummen upplevs underdimensionerade eftersom barnens kläder inte torkar tillräckligt snabbt. Några upplever att torkrummen är för trånga. Några ger uttryck för att torkrummen fungerar tillfredställande. Flera ger uttryck för att torkrum är att föredra framför torkskåp eftersom torkutrymmet är större än i torkskåp.

 

8. Sover barnen ute eller inne?

Svar: 11 inne, 2 ute, 1 både ute och inne.

Vid sovning inne, är nyttjandegraden 3,5 tim/dag för andra aktiviteter i sovrum?

 

9.Har hygienrum och toaletter ändamålsenliga funktioner?

Svar; 10 ja, 4 nej.

Om inte vad är det som saknas?

Svar: Golvbrunn bör finnas i hygienrum. Skötborden måste vara rättvända så att det är lätt att nå vattenkran vid blöjbyten. Barnens handfat är för djupa för de yngsta barnen, svårt för dem att nå tvålautomat och vattenkran själva.

 

10. Personalutrymmen, mötesrum, arbetsplatser, vilrum, pausrum, personalentréer, personaltoalett etc. Beskriv behov av utformning

Svar: För liten yta för avhängning och skåp för personal. Pausrum bör vara större och mer trivsamt. Ett ordentligt arbetsrum m. flera arbetsplatser som är avsedda för personalen att använda vid administrativa arbetsuppgifter, vid planering och reflektion. Ett större mötesrum där alla ryms när det är exempelvis APT där det finns projektor och projektorduk. Personaltoaletter bör vara nära avdelning. Vilrum bör finnas.

 

11.Hur upplever ni förskolans funktioner i utemiljön?

Svar: Gården upplevs för liten av flera. Några ger uttryck för att gården är väldisponerad och variationsrik. Fler skuggiga platser behövs. För lite utmaningar för de äldre barnen., för lite lekredskap. Uteförråd är felplacerade och försvårar för personal att ha uppsikt över barnen. Grindar behövs för att stänga av gården vid behov. Mer yta för ”naturområden” inne på gården. Belysning av skogsområden inne på gården behövs.

 

12. Finns det ytterligare funktioner/rum som du har synpunkter kring?

Svar: Utanpåliggande ståltrappa som används av barnen som har sina avdelningar på övre plan upplevs som brant och ej barnsäker. Det är bra med fönster i olika nivåer och i barnhöjd så att barnen och personal kan ha överblick vad som pågår i närliggande rum och ute. Förråd måste vara tillräckligt stora och gärna vara i anslutning till ateljé. Avdelningar med fler rum är att föredra än gemensamma ytor.