Umeå kommun har nu två Funktionsprogram förskola, första 2009/2010 som nedan visar fyra olika ritningar, där färgerna anger pedagogiska ytor, per avd resp gemensamma. Men alla ytor är ”pedagogiska”, dvs även skötrummet, kapprummet och groventrén.

Mest nära pedagogisk yta har Missionären, uppe t v, medan Blåkulla, nere t v, och Skattelden, uppe t h, har mer total pedagogisk.yta genom fler som delar lekhall. Mest sådan yta får Reggio Emilia-modell, nere t h. Just denna finns ej byggd i Umeå.

Nedan är den som revideringsgruppen för nytt funktionsprogam förskola lagt fram för Kälmasken på Tomtebo, 6 avd i 2 plan. Där har gemensam lekyta i central innetorg enligt RE-moedll tagits bort. Men då grov-entré-torg på 70 kvm inte är lekyta, försvinner i praktiken pedagogisk ”torgyta” och som inte kompenseras av ytor på resp avd. Dvs mindre pedagogisk yta.

Därmed även mindre än på ovan RE-modell för Böle förskola, 8 avd 2 plan, Uppsikten från kapprum och via groventré ut är sämst på nya modellen Kålmasken pga avstånd i grov-entré-torget. Utetrappentréer i båda försämrar för in/ut. Trängre utrymning ger dessa utetrappor och trängst för Kälmasken med en enda entré.in/ut.

Inget av ovan nämnda problem har förskolan Proessorn Campus nedan, nu Glaciären i kommunregi. Invändiga trapphus och innetrappa central i torget ger mesta utrymningsvägar och bästa kontakt ovan-nedan-våning. Detta senare och lika nära för avd på resp plan till innetorget ger mesta pedagogiska ytor av alla här visade förskolor.

Och i nedan utvecklade campusmodel jag gjort med länkar i form av atriumrum ges än enklare samverkan mellan avd och till/från innetorg utan störande genomgångar , dvs bättre nyttjande av olika utrymmen.

Fler in/ut-möjligheter ökar utrymningsvägar och minskar smittrisker – något nya funktionsprogrammet inte ens avhandlar i innehållet.

Ovan t h, Missionären som visas överst i bloggen, t v, och med länkar som ger flexibel anpassning till varierade tomtlägen. Något som finns i min nya atriumlösning ovan t v. Så med nyttjande av det bästa från förr i uppdelade avdelningar till det bästa med gemensamma rum, inkl innetorg, fås därmed mest optimala modell.

Ur årsrapport för 2020 från Tekniska nämnden i Umeå kommun finns följande länk:

https://www.umea.se/download/18.1a04d085177d4c035db2be/1614325853758/Årsrapport%20Tekniska%20nämnden%202020.pdf

och under Fastighet:

Skolprojekten Tegs central, Bullmark och Sörfors startades under 2020 och pågår, likaså projektering av förskolan Kålmasken samt gruppboendet Blomstergården på Tomtebogård.  (Anm. fet stil av mig)

dvs att en ny förskola, Kålmasken (den i nytt funktionsprogram) och dess utformning beslutats då redan 2020, eller tidigare?

Men i pressinformation från För- och grundskolenämnden säger ordf Moa Brydsten (S) att 27 maj 2021 beslöts om nytt funktionsprogram för förskolor. Dock ej enigt då L reserverade sig.

Således

Byggbeslut 2020 om ny förskola och utformning klar i Umeå – politikbeslut äret efter, 2021, om hur förskolemodellen kan se ut enligt nytt funktionsprgram!

Och av revideringsgrupp som gett godkänt ett år innan beslut om ny utformning ska tas i För- och grundskolenämnden?!

Så medan en revideringsgrupp arbetar med att material om ny förskolemodell, beslutas dessförinnan om bygglov och projektering?!

MED UTFORMNING AV ”GROV-ENTRÉ-TORG (70-90) KVM PÅ 6-8 aVD I TVÅ PLAN OCH MINDRE AV LEKYTOR ÄN  FUNKTIONSPROGRAMMET, 2009/2010, ANGER!

Dags för kommunledningen i Umeå, politiskt och i förvaltningen, synar både turer kring reviderat funktionsprogram och innehåll.

Notera också att trots utredande under pandemintider från början av 2020 tills beslut nyligen i FGN, finns inget om coronaanpassade lokaler pga smittrisker med mycket mötande, t ex.

Bara det borde ge anledning till time-out och översyn. Smittriskerna är uppenbara i grov-entrétorg med en enda entre in/ut…tänk även trängsel vid utrymning.

Nedan ritning blev vägledande för Umeå kommuns Reggio Emilia-modeller från 2010 och RE-pedagogiken tog För- och grundskolenämnde/förvaltningen in i Funktionsprogram förskola efter bl a studiebesök i Italien 2010, se ur pressmeddelande härunder.

PRESSMEDDELANDE – 11 MAJ 2010 17:10

https://www.mynewsdesk.com/se/umea/pressreleases/politiker-och-tjaenstemaen-besoeker-reggio-emilia-408021

Politiker och tjänstemän besöker Reggio Emilia

Men knappt ett halvår senare välts RE-modellen med 20 års förskoleerfarenhet över ända i beslut 27/5 att anta ny modell som tar bort pedagogiskt inomhus torg och ersätts med alla avd/plan i ”grov-entré-torg” och avdelningar utan gemensamma lekytor centralt.

Ingen dokumenterad utvärdering redovisas av revideringsgruppen i förslag till nytt funktionsprorgam, endast nedan kortfattade beskrivning av Böle förskola:

MEN ALTERNATIV FINNS I UMEÅ SOM UNDVIKER NACKDELAR OVAN OCH TAR TILL…

… VARA FÖRDELAR AV TORG I CAMPUSFÖRSKOLAN, NU I KOMMUNREGI…

… FRÅN VÅREN 2019 EFETR ÖVERTAGADNE AV PERS.KOOP PROFESSORN 2016…

…SKAPAD UR INNOVATIONSPROJEKT MED UTVÄRDERINGAR JAG GJORT (PÅ KOMMUNUPPDRAG 1994) OCH DÄREFTER UTVECKLAD I DIALOG MED FÖRSKOLOR INTRESSERADE AV CAMPUSFÖRSKOLAN, SE OVAN, OCH MED FLEXIBILITET, DVS

”pedagogiskt torg och avd.egna entréhallar finns i campusförskola” (ur rubriken)

men som revideringsgruppen för funktionsprogram inte lär ha studerat…

Bra pedagogik för bättre lokalmiljöer hade lag om Förskolan 1975 med råd i text/bild. 1990 hade förskollärarnas tidning Förskolan temanummer om detta.

Där lanserade jag sjuka planlösningar pga störande genomgångsrum och frisk med passage förbi. Samma erfarenhet och lösning förbi lekhallens genomgång beskriver förskolläraren Stefan Rasmark.

Båda våra erfarenheter fick vissa genomslag, för mig i planering och Stefan på sin förskola i uppsatt vägg. Dock har förskolor i Sverige ändrats till långa korridorer igen och än mer genomgångsrum med Reggio Emilia-modeller om innetorg likt ”kontorslandskap” och fler kapprum ihop till ”skolhallar”. Så att jobba ostört har varit och är ofta ”kört” numera

Därför är det nu än viktigare att uppmärksamma ”o-störandet” och ta vara på det Stefan Rasmark och jag fick och löste då. Och för framtiden än viktigare då störandet av mötande gör svårare med avstånd och undvika smittrisker som coronapandemin medfört utöver vanliga förkylningar och magsjukor. Här redovisas analysmetoden Ögats princip.

I mina studier av dagismiljöer och förskolors planlösningar har mottot ”bra pedagogik ger god ekonomi” varit en ledstjärna och syns ovan i slutet på reportaget. Som civilekonom innan förskoleyrket känns viktigt att se hur husformen är ekonomi utvändigt och invändigt med kortare avstånd. Flexibilitet ger ekonomi och 2:a våning, vanligt idag. Se här nedan…

…min idébok om förskoledesign, mer av två våningar och flexibla modeller, ”Flex-Frsikare Förskola”. Här är historik med framtid, fantasi för verklighet samt hur sjuka planlösningar får friska utformningar.

Förskolan-reportagen i temanumret för 30 år sedan är väl värd ”revival” liksom (framlidna) Lennart Nilssons barnkunniga journalistik. Budskap till Lärarförbundet..

MINISTÖRANDE DAGHEM 1989 (se politikbeslut t v) I MIN FÖRSKOLEMODELL FRÅN

TYPBARNSTUGEPROJEKT SE REP I TIDNINGEN FÖRSKOLAN 1990, ÄNDRADEES TILL

STÖRANDE TYPMODELL FÖR REGGIO EMILIA-PEDAGOGIK SOM FÖRVERKLIGADES

I OLIKA FÖRSKOLOR I UMEÅ, HÄR BÖLE FÖRSKOLA 2021, MEN SOM NU GÖRS

”HELT OM” TILL INGET INNETORG  PGA REVIDERING FÖR ETT ”GROV-ENTRÉ-TORG”

CENTRALT MED  MAXISTÖRINGAR + SMITTRISKER SAMTIDIGT SOM KOMMUNEN

MEDFINANSIERAT INNOVATIONSPROJEKT MED MINA IDÉER UTAN STÖRNINGAR I

CAMPUSFÖRSKOLAN PROFESSORN OVAN, 2016, NU GLACIÄREN FRÅN 2019 SOM

ÄR FLEXIBEL FÖR OLIKA AVD/STORLEK OCH SAMMA GRUNDIDÉ UTVECKLAD EFTER

UTVÄRDERING OCH MED ”CORONA”-HÄNSYN I ATRIUMIDÉ DÄR FLÖDEN IN OCH UT

MINSKAR SMITTRISKER OCH ÖKAR SAMVERKAN = I FLEX-FRISKARE FÖRSKOLA… Anm. Notera länkidén i ovan bild av Missionären, Umeå, efter modellen överst i bloggen, bildcollaget ur min ”Idébok i förskoledesign”, mars 2021

Är detta, tre generationer på samma dagis, Berghems förskola, det mesta i Umeå? Och kanske Sverige? I alla fall är det roligt att på mitt 50:e år inom barnomsorgen, där början var förpraktik på Umeå Studentårs daghem Professorn VT 1971 (övertagit av Umeå kommun just då).

Efter utbildning blev dagisjobbet på Berghems förskola, där senare våra tre barn gick och nu en tredje generation, barnbarn, Och med  bästa utemiljön och ”toppnivå” i utformning av miljöerna inom- och utomhus, se i texten, Familjesidan i VK idag 2 juni 2021.

Här nedan Berghemsförskolan med en del av den förnämliga utemiljön framför fem avdelningar, alla med egna entréer/kapprumn och bästa möjliga överblick ute och inifrån. Det sistnämnda inte alltid vanligt idag och där senaste förskolemodellen (kanske 25-tal olika, vartannat år) inte alls får det (se tidigare bloggar).

Och idag verkar inte högsta kommunledningen (än?) vilja ha samma ansvar som för drygt 50 år sedan  i avgörande rörande utformning av den tidens typförskolor för Umeå. Även på på 1980-talet var kommunalråden med, t o m så mycket att Umeå kommun medverkade i och medfinasierade ett typbarnstugeprojekt 1988-89 med mina företagsidéer.

Liknande medfinansiering stod kommunen för genom näringslivssidan i projektet Innovativ Förskola (se tidigare bloggar) som jag initierade och gav Umeås första förskola i två plan och åtta avdelningar, Professorn Campus våren 2016 och tre år senare i kommunregi, Glaciären. Men studiebesök eller kontakter med mig, har ingen kommunpolitiker gjort, inte heller förvaltningspersonal under dessa fem år, enligt uppgifter

Här ovan t v syns Berghems förskola,  därunder Missionären på Umedalen, 1990, ur typbarnstugeprojektet och nederst t h Professorn Campus från innovativ förskola-projektet. Överst flyttbara paviljonger på Berghem och mellanbild illustration av nybyggda förskolan Rosendal av Reggio Emilia-typ, den modell För-och grndskolenänden vill överge (utan dokumenterad utvärdering).

Och ersatt med lösning  3-4 avd/våningsom delar ”grov-entrée-torg” på över 70 kvm och med kapprum en bra bit från, vida ”ifrån” den närhet och överblick Umeås förrsta barnstuga, Berghems förskola, där vi ”tre generationer” varit och är med om att uppleva genomtänkt förskoledesign för den tiden, användbar till stor del idag också.

Inte heller innovationsprojektet nämns som referens i reviderat förslag till funktionsprogram För- och grundskolenämnden antog 27 maj Ej enhälligt då reservation från L:s represnant gjordes. Därmed finns extra anledning för den politiska anledningen i Umeå kommun att ta sig an dagens och framtidens förskolemiljöer i Umeå. Också för att leva upp till satsning på ”Umes världsbäst på design” som nu pågår. Se information från Umeå kommun nyligen

I revideringsförslaget för funuktionsprogram förkola i Umeå kommun, finns inte den viktigaste funktionen för 2-planmodeller behandlad – samband över-under-våning! och detta tros att revideringsprogrammet haft just två våningar som en huvuduppgift enligt besked jag fått om varför revidering.

Vikten av hur kommunikation sker mellan över- och undervåning och vice versa förde jag fram vid det möte i mars 2019 ordförande i För- och grundskolenämnden, Moa Brydsten (S) och 1;a vice ordförande, Lena Riedl, inbjöd till.

”Rikskontruktioner” svarade Brydsten mig när jag visat hur en 2-plansförskolas trappentré såg ut, nämligen utomhus med yttertak och spjälvägg. Det är mer likt en utrymningtrappa och vida från inbyggt trapphus som finns på tidigare 2-plansförskolor, t ex på Campusförskolan (min modell) nu Glaciären, Sofiehem och Haga förskola som ritningen nere t v visar och bilden t v därunder.

Därefter har det tydligen blivit standard för Umeå kommun att ge orättvisa för barn, föräldrar och personal i entrévillkor för över- och underförskolavd. Och i reviderat funktionsprogram stadfästs detta tydligen. Se stora bilden nedan från förskolan Rosendal. Nedan t h är Böle förskola med ”riskkontruktioner” i utetrappentréer och jämför med med utsnitt ur ritning av Haga förskolas inbyggda därunder.

sda

Ovan är tydligare Böle förskolas utetrappentréer och nedan t v ena våningen med fyra avdelningar. Nere t v är revideringsprogrammet 2-planslösning, också med utetrappentréer (som ej nämns i texten någonstans…). Nere t h är min grundidé för 2-plansmodeller, här nedarvåning. Där finns inbyggda trappentréer som förskolan Haga ju har men nu tas bort i kommande.

Se också den invändiga trappan centralt till/från innetorget, som ger samverkansmöjligheter våningarna emellan, just det personal jag prata med vill, och själv upplevt som morfar/farfar till barn på Campusförskolan/Glaciären och en kommunmodell på Berghem med invändig trapppentré, se mer under ritningarna

(Ritningen t h är en Reggio Emilia-förskola från Kalmar (en våning) som finns i funktionsprogram från 2010 och stått modell för Umeås 2-plansvarianter som nu, utan dokumenterad utvärdering, avförs av För- och grundskolenämnden.)

Här ovan t v förskolan Kålmasken som planeras bygga från hösten 2021 och även den med riskfyllda (särskilt vintertid) utetrappentréer för ovanvåningen. Och med en innetrappa avsides i det stora ”grov-entré-torget” med stora smittrisker pga många människor mötande, barn-föräldrar-personal.

Nedan är den ritning som gäller för Campusförskolan/Glaciären med invändiga entrétrappor (bilder t h) och på ritning t v den centralt belägna invändiga trappan. Men då varken revideringsgruppen eller för- och grundskolenäämnden gjort studiebesök, finns inte erfarenheter härom vid beslutet 27/5 om reviderat funktionsprogram.

Däremot känner både ordf Brydsten och 1.a vice Riedl väl till detta genom mötet i mars 2019 och med material från mig som är diariefört i kommunen.

Helst bör nu kommunalråden Hans Lindberg (S), Anders Ågren (M) och Janet Ågren (S) liksom på 1970- och 80-talen ta ansvar då barnomsorgens byggnader är pedagogik, teknik och ekonomi sammantaget.

Och det känns ”riskfyllt” att låta nya förskolor i Umeå får orättvisa mellan olika våningar liksom det är att ha smittriskfyllda utformningar…ej coronaanpassade som nu förs fram för andra skol- och arbetsmiljöer.

Välkommen att höra av er!