Det kan vara värt i bloggupplysning om revidering av funktionsprogram för förskola i Umeå, att visa hur olika utomhusytor och innedito behandlas i För- och grundskolenämnden och Byggnadsnämnden i Umeå kommun.

Se nedan från VK den 18 juni i år, nej till bygglov för ny förskola Kålmasken på Tomtebo pga för liten uteyta för de sex barnavdelningarna, 100-talet med 17/avd i snitt. Man hänvisar till råd från Boverket (dock ej riksbindande) 40 kvm per barn.

FöG-nämnden godkände däremot vid möte 27 maj, strax innan, ny utformning av förskolan-

Och detta utan att ha haft den nya planlösningen på remiss till partierna eller att revideringsgruppen redovisat bedömning av ritningen. Detta har jag i tidigare bloggar fått veta i dialog med förvaltning och politiker.

Dvs godkännande gav då JA till ett ”groventré-torg” med upp till 14 dörrar på 67 kvm för 3 avd/plan och c:a 50 vardera. Än fler blir med 4+4 avd som finns med i det reviderade F-programmet. SE ritning här.

JA är det också till EN entré och sägs här nedan i pressrelease kl 14.30, innan nämndsmötet är slut, ”Gemensam entré” står det. Men inget om att i enkätsvar av de 14 rektorer finns följande kritik:

”Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.”

OCH i sammanfattningen från revideringsgruppen är inte detta påpekande med. Det står om andra gemensamma rum som ateljé, torg, matsal och vattenlek,  men inget om EN gemensam entré och dess störningar som riskeras.

Så om L-reservationen ovan godtagits om att låta extern expertis granska revideringsunderlag, inte underkänts av övriga partier, kunde ovan brister ha upptäckts. Noteras bör att innehållet i L-reservationen nämns inte i pressreleasen…

Så Byggnadsnämnden agerade mer för barnens bästa genom avslag på bygglov pga av för liten uteyta.

För- och grundskolenämnden får nu då tid och möjlighet att syna de inre miljöerna noggrannare, t ex smittspridningsrisker i ”groventré-torget” och andra genomgångsrum som finns inne på resp avd.

Där finns gemensamt rum för två avd och ”matrummet” på varje avd är passage till fem andra rum! Se ritning ovan..

PS

Det var bara tre veckor mellan FoG-beslut den 27/5 och bygglovsavslag  den 16/6 i år. Underlaget för byggnadslovsansökan måste ju ha varit klart ett tag före.

Var allt detta bestämt innan för- och grundskolenämndens ledamöter fick ta del av förslaget till nytt funktionsprogram för förskola i Umeå?

I så fall känns inte detta helt demokratiskt för möjlighet att politiker och allmänhet (kanske förskoleförädrar hade varit intresserade) att studera revideringsmaterialet.

UPPDATERING 29/9

Trots förskolerektorskritik i enkätsvar i  Umeå kommuns reviderade-funktionsprogram förskola i maj 2021 om ny förskolemodell med

”Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.”, föreslås det

EN gemensam entré/plan och 12-14 dörrar (2 i elcentral) i ”groventré-torg” i planer för ny förskolemodell i Umeå kommun, Kålmasken, 6 avd i 2 plan, se överst t v och t h

11 dörrar i innetorg i Böle förskola i 2 plan, (ovan t v) med 8 avd. – är annat exempel på störande miljöer och påpekas i enkätsvaren.

OCH enkätsvar som ”Personal upplever att det blir rörigt och lätt hög ljudnivå när många barn och personal ska samsas kring utrymmet i kapprummet.” gör att rörighet och ljudnivå i ”groventré-torg” med 3-4 avd och 12-14 dörrar kan bli än värre då.

MEN medan ovan kommunkritik mot gemensam entré… nämns i enkätsvar, så finns inte detta med i sammanställningen För- och grundskolenämnden beslutade utifrån i majmöte i år, se nedan.

Om nämndsledamöterna fick en muntlig föredragning med ritningsförslag och enkätsvar, framgår inte av protokollet, inte heller om revideringsgruppen  (inkl tillfrågade rektorer) sett och yttrat sig om ritningar för Kålmasken som finns i föreslagna funktionsprogram.

Vid fråga till för- och grundskoleförvaltningen om man tagit del av ritningar och yttrat därom, har svaren varit varken ja eller nej utan endast att mer information finns inte utöver redan meddelat.

Så samma fråga har nu den politiska ledningen i för- och grundskolenämnden fått, dock än ej någon reaktion.

Trots arbete med reviderat funktionsprogram under coronapandemin, har inte smittrisker tagits upp. Så kritiken om gemensam entré och trängsel kan i ett ”groventré-torg” på 67 kvm och 12-14 dörrar med EN enda entrédörr, ger skäl för att syna coronarisker.

I typbarnstugerpojekt 1988-89 bl a Umeå kommun medverkade i, prövades min förskolemodell UBBI, nedan t h, som hade kort korridor förbi lekhallen i st f som dittills störande genomgång där.

Socialnämnden i Umeå kommun beslöt i den andan om passage ”som så lite som möjligt stör verksamheten” i den nya förskolan Missionären på Umedalen.

MEN socialförvaltningsbyråkratin då gjorde tvärtom. Man lade tre passager i tre verksamhetsrum, lekhall, våtlek och verkstad, se nedan ritning från kommunen.

Socialförvaltingen gjorde sedan en utvärdering hos förskolepersonalen på Missionären och som Lärarnas tidning hade reportage om, där man ansåg en korridor vore behövlig (som i min grundidé ovan).

MEN, IGEN så gjorde socialförvaltningsbyråkratin tvärtom i nästa modell och även emot utvärdering om bra uppsikt över utemiljön från entrén samt överblick inomhus, se nedan och jämför ovan.

MEN, TILL SLUT kom beslut om korridor, se t v och t h ur tidningen Förskolan 1990

OCH IDAG i reviderat funktionsprogram påpekas om störande genomgångsrum

MEN ingen icke-störande passage. I stället det mest störande med alla ENTRÈER, 3 eller 4 avd per plan i 2-våningsförskolor, till EN i ett enda stort rum, ett ”groventré-torg” eller jättekorridor. Se här om förskoleritning för Kålmasken. Och genomgångsrum inne på avd!

MEN JÄMFÖR med nedan som stämmer med utvärderingar och kommunriktlinjer, t v legomdeoll för min ritning i mitten och t h min campusmodell som har ”passage som stör så lite som möjligt”.

OCH undviker störande genomgångsrum, helt enligt politiska beslut och riktlinjer!

OCH SE OVAN ytterligare utveckling, nu m a a smittrisker pga coronapandemin, till mindre av störningar och mer av samverkan till gagn för både pedagogik och ekonomi.

Idag 23/9 har För- och grundskolenämnden i Umeå kommun första sammanträdet efter förra den 27/5. Då beslutades om att anta reviderat funktionsprogram för förskolan i kommunen.

Dock fanns en reservation från Liberalernas Anders Norqvist som ger intressanta aspekter på hur beslut tas utan att politikerna getts möjlighet att se följder av ”revideringsbeslutet”. Dock avslogs den.

Så här beskrivs den i FGN-protokollet:

”Liberalerna för återremiss av ärendet med motivering att extern expertis bör tillfrågas om programmet.”

I korthet handlar revideringen om nedan enligt FGN-beslutet

”att omstrukturering av ytor har gjorts, från gemensamma ytor, exempelvis matsal och torg till mer avdelningsyta”.

På en ritning ur revideringsprogrammet syns detta nere t v i bv för förskolan Kålmasken, 6 avd i 2 plan.

MEN egentligen blir det inte ”mer avdelningsyta” vid närmare analys av förskoleverksamhet, se nedan:

* alla avd förlorar gemensamma ytor och som man kan turas om att använda

* ätande i matsal/torg ger mer pedagogiska ytor över dagen per avd då man inte behöver städa bort bord för ätandet, dvs tid+yta ska bedömas

• groventré-torgytorna är mest förlorade ytor och coronariskiga, med dessa på resp avd ges ytor för mer tamburkontakt och blir tryggare

* gemensamma utrymmen över avd ger mer variation, t ex fler lika åldrar ihop och personal kan mer jobba över avd.gränser och spar tid och pengar

• avdelningar isoleras från varandra med bara ett gemensamt rum per två avd.

Övriga ritningar ovan är i övre raden t h en ”Reggio Emilia”-ritning som står modell för Umeås torglösningar. Böle förskola ovan t v är en sådan och har för två avd nära till torgutrymmen. Där är nära till samverkan mellan två avd. Men för övriga två i samma plan är man isolerade från varandra.

I nedre raden t h är min grundmodell för Professorna Campus, 2016, campusförskola nu i kommunregi, förskolan Glaciären. Där kan alla fyra avd/plan samverka i innetorget (på bottenvåning) och två avd per sida samverka på varjen våning. Och utan störande passager som i Bölemodellen och Kålmasken.

Så politikbeslutet den 27 maj i För- och grundskolenämnden missar verkligheter i förskolemiljöer som ovan. Om L-reservationen godtagits och extern expertis tillfrågats samt revideringsgruppen fått bedöma ritningarna (har än inte fått svar härom) – kunde ovan brister ha undvikits.

En annan verklighet som helt missats av Umeåpoltikerna i FGN är ”coronaanpassning” och jag tidigare tagit upp i bloggarna. Där är Kålmaskenmodellen  smittriskig pga En entré per plan (här 3+3, men finns ritningar för 4+4) och sedan ”groventre´torg” där barn-föräldrar-personal möts vid lämning/hämtning. Eller utan föräldrar om de inte får gå in, men då trångt utanför enda entrén..

Ovan är utvecklad campusmodell till en atriumvariant med fler in/ut, mindre smittrisker. och mer samverkan med ökade ytmöjligheter.

Finns i idébok om förskoldesign jag erbjudit Umeå kommun, politiker och tjänstemän att ta del av, men än inga svar. Om  L-reservationen omprövas utifrån ovan utvärdering kan den leda till bättre förskolemiljö…

T v 1940-talet: Svenska riktlinjer för daghem med barnavdelningar längs korridorer.

T h 1970-talet: Nya riktlinjer från utredning 1972 med genomgångsrum i lekhallar.

1993, t v  min C-uppsats i pedagogik om ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer” om genomgångsrum som störande, refererad ur ”Lärande och fysisk miljö”, 2005, Pia Björklid.

2010, t h, Umeå funktionsprogram 2010 som nu säger genomgångsrum och störningar.

2019 SKL/SKR:s F-program, t v, och Umeå i reviderat går emot genomgångsrum  2021

2021 Umeå Böle förskola störande genomgångsrum av Reggio Emilia-modell, t h, 2010

2021 Umeåmodell t v genomgångsrum i groventré- torg –  ej i min campusmodell, t h

2019 – 25/3 – VK – debattinlägg om genomgångsrum med smittrisker – coronaaanalys…

…kan göras mha flödesschema i genomgångsrum och ge pedagogisk nettoyta som..

…ger ekonomiska vinster, se av Umeåchef 1989 – och Idébok om Förskoledesign 2021…

…ger Flex-Friskare Förskola – se historik + text-  ritningar – bilder – och efter 50 år!

UPPDATERING för blogg 16/9 – med arbetsmiljöproblem – fet stil kursiverat

Coronapandemin har medfört att föräldrar numera lämnar/hämtar sina barn utomhus (undantag kan finnas, t ex beroende på väder). Se här från anslag, mer därunder.

Detta innebär att störande entréer – som en enda fler avd/barngrupper delar, barnavdelningen långt ifrån entré/kapprum, entré på bottenvåning för barngrupper på ovanvåning, etc där inte varje avdelning har egen entré/kapprum – blir smittriskigare än de med egna enttréfunktioner.

Så nedan STOPP klaras bättre på Berghems förskola, nedan, med alla avdelningar direkt mot utemiljön och entréer samt uppsikt inifrån.

Sämre är det för den Reggio Emilia-modell  kommunen visar i funktionsprogram 2010 (nedan övre raden t h) och gett Böle förskola i 2 plan och 8 avd (nedan övre raden t v).

Reviderat funktionsprogram i Umeå kommun från i våras med (nedre rad t v) förslag till ny förskolemodell (Kålmasken nedan t v) får störande entré och blir osäkrare m a a smittrisker samt större arbetsbelastning för personal att klara lämning/hämtning.

Personalens arbetsmiljö försvåras då de måste ta över av- och påklädning föräldrar annars gör. Och vid långa-krångiga avstånd entré – hemvist ta ansvar för barnens väg dit/från föräldrar annars gör.

Jag vet om denna förändring i yrket och även nu som farfar under ”coronatider”.

Däremot undviks sådant störande mötande i entréer/hallar och minskar personalens arbetsbelastning med min modell för campusförskola (ovan i nedre raden t h), dvs coronasäkrare. Utveckling av denna är nedan t h en atriummodell med länkar och fler in- och utgångar.

Coronaanpassning öppnar även för idéer jag lanserat sedan decennier, nedan t v verandor/altaner (helst med tak) som underlättar vid väntan för lämna/hämta.

Än bättre är en runt-om-altan som också ökar utevistelse och mer rörelse för barn (även vuxna), tänk kuta runt, runt…

Runt-om-verandor, eller näst intill, kan också vara möjliga på nuvarande förskolor i att minska smittrisker med mer ”nära-huset”-utevistelser vid lämning/hämtning och dagligen, helst med tak över, kanske inglasad så småningom…

Tilläggas kan att personalens ökade arbetsmiljöproblem inte är med i varken SKL/SKR-funktionsprogrammet nu eller Umeå kommuns reviderade i vår, förmodligen inte heller, än?, uppmärksammats fackligt och medialt. Även kring föräldrars – personals tambukontakt vilken försvåras.

Så här har medierna i Sverige all anledning att syna både nya förskolemodeller och arbetsförändringar i dagens barnomsorg pga coronapandemins inverkan.

Cronapandemin har medfört att föräldrar numera lämnar/hämtar sina barn utomhus (undantag kan finnas, t ex beroende på väder). Se här från anslag, mer därunder.

Detta innebär att störande entréer – som en enda fler avd/barngrupper delar, barnavdelningen långt ifrån entré/kapprum, entré på bottenvåning för barngrupper på ovanvåning, etc där inte varje avdelning har egen entré/kapprum – blir smittriskigare än de med egna enttréfunktioner.

Så nedan STOPP klaras bättre på Berghems förskola, nedan, med alla avdelningar direkt mot utemiljön och entréer samt uppsikt inifrån.

Sämre är det för den Reggio Emilia-modell  kommunen visar i funktionsprogram 2010 (nedan övre raden t h) och gett Böle förskola i 2 plan och 8 avd (nedan övre raden t v)

Reviderat funktionsprogram i Umeå kommun från i våras med (nedre rad t v) förslag till ny förskolemodell (Kålmasken nedan t v) får störande entré och blir osäkrare m a a smittrisker samt större arbetsbelastning för personal att klara lämning/hämtning.

Däremot undviks sådant störande mötande i entréer/hallar med min modell för campusförskola (ovan i nedre raden t h), dvs coronasäkrare. Utveckling av denna är nedan t h en atriummodell med länkar och fler in- och utgångar.

Coronaanpassning öppnar även för idéer jag lanserat sedan decennier, nedan t v verandor/altaner (helst med tak) som underlättar vid väntan för lämna/hämta.

Än bättre är en runt-om-altan som också ökar utevistelse och mer rörelse för barn (även vuxna), tänk kuta runt, runt…

Runt-om-verandor, eller näst intill, kan också vara möjliga på nuvarande förskolor i att minska smittrisker med mer ”nära-huset”-utevistelser vid lämning/hämtning och dagligen, helst med tak över, kanske inglasad så småningom…

Över 75 års kunskap och erfarenheter av daghems/förskolemiljö-erfarenheter i Sverige ”raderas” i Umeå i ny förskolemodell ifall För- och grundskolenämndens beslut i maj om nytt reviderat fuktionsprogram, blir verklighet.  Här ända från 1946 i riksanvisningar.

Då rekommenderade att bygga med avskilda avdelningar, ofta utefter en korridor likt hotellrum och korridorer, se ovan.

Barnstugeutredningen 1968 och därpå lag om allmän förskola 1975, gav råd via Socialstyrelsen om gemensamma rum för två eller fler avdelningar i syfte att ge samverkan för barnen med samarbete för personalen.

2010 antog Umeå kommun ett Funktionsprogram Förskola där ”torgrum” för alla avd ihop introducerades med möjlighet att även äta där (eller en särskild matsal).

Nedan är t v (färgat) ur Funktionsprogram 2010 med gemensamt lekhallar och torgrum och t h, överst min campusmodell med gemensamma rum utan störande genomgångar och underst ritning Böle förskola med torg och störande passager.

2021 i vår presenterades ett reviderat fuktionsprogram efter enkät till 14 av 100 förskolor i Umeå kommun + en helt ny lösning som avvecklar nästan allt av gemensamma rum per våning i 2-plansförskolor., se nedan. Notera även riskfylld utetrappentré!

Detta blir då en ny ”hotell-variant” med ett groventré-torg som en slags ”hotellobby” och sedan ut till resp ”avdelnings-sviter”!

Men varför gå från en ytterlighet till en annan?

Hellre utveckla optimala förskolemiljöer med bästa från ”hotell-varianter” förr + ”torg-modeller” nu så att Umeå föregångare – igen för det har Umeå varit på olika sätt i decennier i barnstuga/daghems/förskole-byggande – men inte med senaste förslagen (se här och i tidigare bloggar)

samt dessutom bli vägledande för ”coronaanpassning”= mindre av smittrisker genom färre störande passager.

Ett optimalt exmepel kan vara nedan, utvecklat ur min modell ovan för campusförskolan i Umeå, Professorns Campus, personalkooperativ , nu Glaciären i kommunregi.

Här ur min idébok om förskoldesign från mars i år.

Här tas även något av ”det bästa” från förr i Umeå, att bygga med länkar som i förskolan Missionären, Umedalen, 1990 och var resultatet av ett typbarnstvugeprojekt där Umeå, Nordmaling och Vännäs byggds liknande.

Redan då markerades i socialnämndens beslut att bygga med passager som stör verksamheten så lite som möjligt, något högaktuellt idag och än mer för friskare miljöer.