Fel av Byggnadsnämnden om styrdokument för förskolor – finns ej nationella – kommuner avgör utformning – råd finns i Barnomsorgslagen 1995 – ur pedagogik-uppsats av mig – gör att Umeå kan få nya riktlinjer…?

Av e.-brev till politiker i Umeå kommun om reviderat funktionsprogram förskola 2021, har en svarat, Byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund (S). Här en del av dialogen:

Skriver till alla er ordinarie ledamöter i Byggnadsnämnden…..

Ärendet gäller reviderat funktionsprogram förskola i Umeå kommun som För- och grundskolenämnden antog i majmötet 2021 – med en L-reservation som avslogs (begärande att extern expertis skulle granska).

—-

Och ur svar av M Berglund som kom omgående:

Granskningen av byggloven sker normalt av bygglovshandläggare utifrån gällande regler i bl a BBR. Iden om hur man utformar lokalerna sker i dialog mellan ansvarig nämnds och tekniska nämndens tjänstepersoner med stöd av de styrdokument som finns både nationellt och lokalt. Byggnadsnämnden deltar normalt inte i det arbetet.

—-

Jag svarade då bl a följande:

”Det finns inga styrdokument nationellt kring de pedagogiska lokalmiljöerna utan kommunerna sköter detta själva. Styrningen upphörde för 40 år sedan, när statsbidrag från Socialstyrelsen för lokaler togs bort.”

Nedan är ytorna från förr i lokalerna och gruppstorlekar, mm. T v avd.ytan för en barngrupp om 15 barn i s k syskongrupp, 3-6 år. Som numera ofta ligger på 20-talet barn och inga ökade ytor sedan 1980-talet..

Men I Umeå kommun riskeras idag i praktiken minskning till 120 kvm avd.yta  –  minus 15% – i förslag itill reviderad funktionsprogram. (Se tidigare bloggar).

Siffrorna, mm, är från Socialstyrelsen 1972, ”Gula boken” (nedan t v) med anvisningar för utformning + ytor och statsbidrag för byggande om de följdes. In på 1980-talet upphörde statsbidragen och kommunerna bestämde själva kring ide pedagogiska miljöerna. 1986 kom MAFF-projekt med ritningsexempel som grundades på riktlinjerna.

Nya råd rekommenderades senare, 1995, av Socialstyrelsen (de senaste f ö), se ovan.

Där var jag deras expert och skrev texten för ”Lokaler och miljö”, som grundades på min C-uppsats (60 p) i pedagogik, 1993 (nedan i mitten) om ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer”.

(T h min idébok om förskoledesign, mars 2021, som än inte Umeå kommun visat intresse för trots ett flertal försök.).

Barnomsorgsråden ovan presenterades för Sveriges kommuner vid möten i hela landet, här t h, med ett i Umeå, där jag föreläste om ”Lokaler och miljö.”

Umeå kommuns funktionsprogram förskola från 2009/2010 har i referenserna ovan t h med om mina resultat i C-uppsatsen i ”Lärande och fysisk miljö”, 2005, som beskriver detta nedan t v.

Däremot har inte reviderat funktionsprogram i Umeå kommun i maj i år, 10 år senare, inte med denna nationella ”kunskapsöversikt”.

Så Byggnadsnämnden i Umeå kommun, välkommen att höra av er, om  rådgivande dokument i dessa skrifter, Socialstyrelsens och i Lärande och fysisk miljö, Härur kan man arbeta fram kommunegna riktlinjer som ger byggnadsnämnden styrdokument i Umeå.

Där kan beteckningen ”Sjuka och friska planlösningar” passa och med ”sjuka” för byggnadslovsansökan kunna avslå liknande i år gjordes för planerade förskolan Kålmasken pga för liten utegård.

Och sedan i nya kommunala riktlinjer godkänna ”friska” utformningar där även coronaanpassning för minskade smittrisker ingår.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.