Av e.-brev till politiker i Umeå kommun om reviderat funktionsprogram förskola 2021, har en svarat, Byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund (S). Här en del av dialogen:

Skriver till alla er ordinarie ledamöter i Byggnadsnämnden…..

Ärendet gäller reviderat funktionsprogram förskola i Umeå kommun som För- och grundskolenämnden antog i majmötet 2021 – med en L-reservation som avslogs (begärande att extern expertis skulle granska).

—-

Och ur svar av M Berglund som kom omgående:

Granskningen av byggloven sker normalt av bygglovshandläggare utifrån gällande regler i bl a BBR. Iden om hur man utformar lokalerna sker i dialog mellan ansvarig nämnds och tekniska nämndens tjänstepersoner med stöd av de styrdokument som finns både nationellt och lokalt. Byggnadsnämnden deltar normalt inte i det arbetet.

—-

Jag svarade då bl a följande:

”Det finns inga styrdokument nationellt kring de pedagogiska lokalmiljöerna utan kommunerna sköter detta själva. Styrningen upphörde för 40 år sedan, när statsbidrag från Socialstyrelsen för lokaler togs bort.”

Nedan är ytorna från förr i lokalerna och gruppstorlekar, mm. T v avd.ytan för en barngrupp om 15 barn i s k syskongrupp, 3-6 år. Som numera ofta ligger på 20-talet barn och inga ökade ytor sedan 1980-talet..

Men I Umeå kommun riskeras idag i praktiken minskning till 120 kvm avd.yta  –  minus 15% – i förslag itill reviderad funktionsprogram. (Se tidigare bloggar).

Siffrorna, mm, är från Socialstyrelsen 1972, ”Gula boken” (nedan t v) med anvisningar för utformning + ytor och statsbidrag för byggande om de följdes. In på 1980-talet upphörde statsbidragen och kommunerna bestämde själva kring ide pedagogiska miljöerna. 1986 kom MAFF-projekt med ritningsexempel som grundades på riktlinjerna.

Nya råd rekommenderades senare, 1995, av Socialstyrelsen (de senaste f ö), se ovan.

Där var jag deras expert och skrev texten för ”Lokaler och miljö”, som grundades på min C-uppsats (60 p) i pedagogik, 1993 (nedan i mitten) om ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer”.

(T h min idébok om förskoledesign, mars 2021, som än inte Umeå kommun visat intresse för trots ett flertal försök.).

Barnomsorgsråden ovan presenterades för Sveriges kommuner vid möten i hela landet, här t h, med ett i Umeå, där jag föreläste om ”Lokaler och miljö.”

Umeå kommuns funktionsprogram förskola från 2009/2010 har i referenserna ovan t h med om mina resultat i C-uppsatsen i ”Lärande och fysisk miljö”, 2005, som beskriver detta nedan t v.

Däremot har inte reviderat funktionsprogram i Umeå kommun i maj i år, 10 år senare, inte med denna nationella ”kunskapsöversikt”.

Så Byggnadsnämnden i Umeå kommun, välkommen att höra av er, om  rådgivande dokument i dessa skrifter, Socialstyrelsens och i Lärande och fysisk miljö, Härur kan man arbeta fram kommunegna riktlinjer som ger byggnadsnämnden styrdokument i Umeå.

Där kan beteckningen ”Sjuka och friska planlösningar” passa och med ”sjuka” för byggnadslovsansökan kunna avslå liknande i år gjordes för planerade förskolan Kålmasken pga för liten utegård.

Och sedan i nya kommunala riktlinjer godkänna ”friska” utformningar där även coronaanpassning för minskade smittrisker ingår.

PGA ”groventré-torg” om närmare 70 kvm minskar varje avd.yta till 120 kvm. Det är 15 % procent mindre, drygt 20 kvm, än förskolan Missionären, Umedalen, 1990, med lite över 140 kvm avd.yta samt få genomgångar och högre andel ”pedagogisk nettoyta”.

En skalenlig jämförelse visar nedan t v Kålmasken och t h Missionären. Groventrén ingår i Missionärens avd.yta och har nära kapprum, överblick inomhus och utsikt över utemiljön, det revidering av funktionsprogrammet förordar.

Detta fås inte i modell Kålmasken. Se också färre genomgångsrum i Missionären och kapprummet blir ett ”hallrum” för flexibel användning.

Förskolan Böle, nedan, är med i revidering av funktionsprogram och beskrivs bl a så här:

Förskolan har, på nedre plan, en matsal dimensionerad för fyra av förskolans åtta avdelningar. På båda plan finns ett gemensamt rum som kan nyttjas utifrån önskemål, exempelvis som matsal eller rörelserum.

Ytmässigt ger detta totalt 245 kvm på övre plan och 183 kvm på nedre plan, inklusive hemvist per avd om 77 kvm (groventré och kapprum tillkommer).

Kålmasken 120 kvm avd yta får 17,5 kvm till i delad 35 kvm med grannavd. Entré med groventre delas av alla avd/plan och ingår ej i avd.yta.

Ovan är framsidan på revidering 2021 av funktionsprogrammet från 2009/2010 som hade flera olika utformningar med förklaringar till ritningar att jämföra med.

Det reviderade visar två lösningar, en är Böle förskola, jan 2021, Reggio Emilia-modell med inomhustorg (förskolan Trollet, ovan nere t h), nederst t v, 8 avd 2 plan med innetorg.

Den andra, nedan överst, är ny modell, Kålmasken, 6 avd 2 plan, och intill förstorad kring entrén, ”groventré-torg” på 67 kvm och 12-14 dörrar, med kapprum 5 – 10 m ifrån huvudentrén, den enda (samma i plan 2 med utetrappa, ej inbyggd).

MEN nedan råd om ”Entréer till förskolan” ska ligga nära kapprum och ”bör ha fönster mot gården” följs ej. Det är flera och många meter entrédörr – kapprum. Så det blir ingen överblick därifrån över barnen utomhus, dvs ytterligare avsteg från kraven..

OCH groventrén är stor, 70 – 90 kvm, ett ”groventré-torg” med 3-4 avd /plan, 50-70 barn och föräldrar, plus personal. Ovan t h syns alt. kombinationer, alla med långa avstånd entré-kapprum.

Notera även ”Groventrén ska fånga upp smuts och väta” och det med alla barnen, det blir stökigt, rörigt, bullrigt, mm med så många ihop, entrélösning som inte finns annanstans i Umeås förskolor. Således en helt oprövad förskolemodell!.

OVAN beskrivningar för förskolemiljön i det revideringsprogrammet om ”Genomgångsrum med många dörrar” (12-14 i ”groventré-troget”) och störningar, buller och stress.”, blir det då här.

Allt detta riskerar svårare arbetsmiljö, särskilt vid sämre väderlek.

Frågan är om För- och grundskolenämndens ledamöter visste detta, eller fick veta, när de godkände revideringsförslaget i maj i våras. Såg de ritningarna och redovisade revideringsgruppen någon utvärdering från intervjuade förskolerektorer kring ritningarna?

Så om Liberalernas reservation (avslogs på majmötet i år) att låta extern expertis syna det reviderade förslaget til funktionsprogram – godtas i höstmöte ges möjlighet till rättelse på avsteg från innehållet som visas här ovan vid framtagning av nya modeller.

Kanske mer upptäcks vid en granskning, t ex den att de i revideringen borttagna innetorgen för alla avdelningar är värdefulla för ”varierande aktiviteter” och ”Många valmöjligheter” (ovan text i revideringstexten).

Så att fler valmöjligheter ges likt i F-program 2009/2010 (mer orm längst upp i bloggen).

Mer om detta och plusvärden då i kommande blogg. Där visas att den reviderade förskolemodellen har 15 % mindre avd.ytor än många förskolor i Umeå genom åren och

ge krav på mindre barngrupper.

SE UR DEBATTINLÄGG NEDAN SNART TRE ÅR SEDAN, 27/12 2018, OCH HELA HÄR

”Dyra förskolor i Umeå – och därtill med sjuk planlösning” – i VK-debatt

JAG BESKRIVER ”REGGGIO EMILIA”-MODELER MED GENOMGÅNGSRUM SOM GER SJUKA PLANLÖSNINGAR. DESSA KAN GÖRAS ”FRISKA” MED FLÖDESSCHEMA…

…OCH SAMMA ANALYSMETOD PÅ NEDAN NY FÖRSKOLEMODELL I UMEÅ GER STÖRNINGAR MED 5 DÖRRAR I ”MATRUMMET” OCH 12-14 I ”GROVENTRÉ-TORG”…

…SAMT EN ENDA ENTRÉ IN/UT JÄMFÖRT NEDAN MED FÅ GENOMGÅNGAR I EN ”ATRIUM-MODELL” OCH OLIKA IN/UT – SÅLEDES FRISK PLANLÖSNING UR MIN…

…IDÉBOK I FÖRSKOLEDESIGN FRÅN I VÅR JAG SKRIVIT TILL KOMMUNALRÅDEN LINDBERG, ÅGREN OCH ÅGREN ATT FÅ INFORMERA OM + FLER I KOMMUNEN…

…DOCK ÄN INGET GENSVAR, MEN OVAN POSITIVA OMDÖME AV FÖRSKOLE-ANSVARIG I FÖRVALTNINGEN FÖRR, KANSKE ÖKAR INTRESSET –  MED MÖTEN?