Uppdatering 15.08
HÄR REDOVISAS 7 BRISTER I FÖRSKOLEPLANER I NYTT BOSTADSOMRÅDE I UMEÅ
Brist 1 i Umeå kommuns förskoleplanering på Tomtebo gård, 2017 ”Visionsstyrd stadsutveckling” av konsult, är förskola i söder vid P-hus och gata samt utegård mot norr.
Brist 2 är att kommunen flyttat förskolan österut med skugga från flervåningshus i söder/öster utan att följa Boverkets råd om sol/slagskugga (medan ytråd följs för att utökas nu).
Brist 3 är att Boverketråden om sol/skugga finns ej i bygglovshandläggning (ovan t v) – finns med i nytt reviderat funktionsprogram förskola, men följs inte i ritningar för ny förskola, Kålmasken.
Brist 4 är att skugganalys i detaljplaneunderlaget med slagskugga i april, behandlas ej i planeringen – för juni/aug/sep har P-hus flyttats (?). Och för vinterhalvåret finns ingen skugganalys, just den tid solljus är så viktig att få för barn!
Brist 5 är att nytt funktionsprogram misstämmer om genomgångsrum och entréer på ritning, liksom att programmet inte helt stämmer med vad enkäter med rektorer svarat. Notera fråga 6 med 1=bra, 5=dålig, inte det vanliga tvärtom, 5-bäst, 1-sämst.
Dessa störande mötande ger sjuk planlösning (min pedagogik-uppsats 1993) inomhus (se debattinlägg i VK ovan t v) liksom slagskugga och trafik riskerar sjuk utemiljö för barn.
Brist 6 är att, trots att funktionsprogrammet gjordes under pågående coronapandemin, finns inget om smittrisker och utformning, eller tilläggsdirektiv.
Därmed riskeras än ”sjukare” förskola och kan bli smittrisk-exempel i ny forskning ”Buildings post corona” som startat i år vid KTH, Chalmers, Lunds och Umeå universitet.
Brist 7 är att förskolan Kålmasken-plan är daterad 1/3 2021 (i bygglovsansökan) med husläge – utformning, innan För- och grundskolenämnden 27/5 beslöt om nytt funktionsprogram för ny utformning! (Där L-reservation för granskning av extern expertis avslogs…)
Alla bristerna ovan i Umeå kommuns planering för ny förskola Kålmasken gjorde att jag överklagat bygglovet till Mark- och miljööverdomstolen (efter avslag i föregående instanser pga sent inkommen) och där tidigare fall i Sverige visar likheter. Se nedan.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun (miljö- och hälsoskyddsnämnden) beslutade den 20 december 2006, på grund av risken för påverkan av luftföroreningar och buller från intilliggande väg, att förbjuda drivandet av en öppen förskola i lokaler på Gränby bilgata 2 i Uppsala.
Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska för en verksamhet väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa. Vid de avvägningar som ska göras enligt nämnda bestämmelse måste beaktas de olägenheter som sedan tidigare förekommer på platsen. Genom att lokalisera den aktuella förskolan cirka 16 meter från en av Uppsalas mest trafikerade vägar blir olägenheterna från vägen i form av buller- och luftföroreningar något som drabbar de barn som deltar i förskoleverksamheten. Dessa olägenheter riskerar att skada barnens hälsa. Förskoleverksamheten är inte, till skillnad från t.ex. en verksamhet som har till syfte att utnyttja en naturresurs på visst ställe, bunden till just den aktuella platsen och det är inte orimligt att kräva en annan lokalisering. Mot denna bakgrund anser Miljööverdomstolen att lokaliseringen är olämplig.
Bristerna beskrivna här undviks i min Atrium-idé med länkar (se ovan t h) för hus flyttad till norrläge, med solljus, mindre av skugga över utemiljö och ej invid trafik!
Ovan föredömliga exempel i Umeå på ”solljus”-placerade förskolor utan slagskugga, överst fr v Berghems förskola 1966 och Missionären 1990. Nederst t v Campusförskolan 2016 och Böle förskola 2021. Böle visar norrsida mot Bölevägen, utegård söder om.
Senaste kommentarerna