Den ryska presidenten Vladimir Putin har i en nästan fyra timmar lång svarat på 20 frågor från den ryska nyhetsbyrån TASS. Kännetecknade för de många intervjuerna som har gjorts med Putin är hans skickliga sätt att besvara även besvärande frågor utan större bekymmer. Denna långa intervju avviker inte heller från detta signum, på frågor om allt från domstolsväsendets oberoende till Ryssland ekonomiska situation skapas en bild av en president som vill sitt folks bästa, som alltid har svar på tal och inte blir svaret skyldig vid första anblick.

Det område som jag tänker fokusera på i detta inlägg är dock detta om utländskt inflytande och den beryktade utländska agent lagstiftning som jag skrivit tidigare om. En nyckelmening i Putins resonemang kring de protester som i somras bröt ut i Moskva är följande:

”Andrei Vandenko: Because the next question will be, why do the authorities prefer to communicate with the active part of society by using nightsticks?”

–

”Vladimir Putin: I will tell you why. Because there are rules for everyone to follow: for those who like the authorities and for those who don’t, alike. There is law and it should be observed, otherwise we will find ourselves in a situation when the country is totally disbalanced.

Do we want cars to be burnt in our streets?”

Under förra årets sommar utbröt en rad protester i Ryssland, bland annat i Arkhangelsk där lokalbefolkningen protesterade mot planerna på att bygga en avfallshanteringsanläggning i det lilla samhället Shies utanför Arkhangelsk. Men även i Jekaterinburg har det protesterats mot planerna på att bygga en kyrka i en park men kanske framför allt det mest välkända är protesterna i Moskva. I Moskva kunde inte oppositionella politiker ställa upp i lokalvalen, rent formellt på grund av tekniska skäl, men för de många medborgare som protesterade kunde det ses som ännu ett steg från de på ytan demokratiska reglerna i Ryssland. Kremlin och Putin utmålade snabbt organisatörerna som antiryska och finansierade från utlandet.

Även om så vore fallet (såvitt jag känner till finns inga handfasta bevis för det) så är det ju inte helt omöjligt att se hur dessa legitima folkyttringarna kring tingens ordning uppstår, reallönerna har sjunkit, matpriserna har gått upp och den allmänna förbättring av livsvillkoren från krisernas 1990 tal har avmattats. Hoppet om ett bättre liv har inte krossats, men förbytts till en cynism som så ofta präglar samtal ryssar emellan. Det är då inte otänkbart att den så kallade bägaren rinner över, korruptionen, laglösheten och som i somras sopor kan vara den berömda droppen. Det får även Putin uppleva personligen då medborgarna vädjar om förbättring. På vissa sätt påminner Putins nuvarande roll allt mer om den kloka och inlyssnande tsaren som grämer sig över de inkompetenta och odugliga tjänstemännen. Men bara vi når fram till Putin så löser sig situationen! Denna roll är nog också en roll som Putin tycker bra om – i de årliga upp till fyra timmar långa tv sändningarna på bästa sändningstid ringer vanliga medborgare Putin för att beklaga sig över sina situationer. Och Putin löser till synes problemen som medborgarna kommer med, allt från jordbruksstöd till pensioner.

Ibland beskrivs Putin på ett drömlikt sätt här i väst som en stark ledare som får saker och ting gjorda. Onekligen är detta korrekt, Putin får vissa saker och ting gjorda. Men det underliggande systemet, korruptionen, inkompetensen och de många konflikterna tjänstemän emellan, det är saker som Putin har mindre makt över än man tror. Ett stabilt samhällsbygge bygger på tillit, långsiktighet och en oberoende statsapparat. Ingen vill se brända bilar på gatorna, upplopp eller oroligheter. Men dessa händelser har en bakgrund, en eller många orsaker. Likt de protester som nu återigen sköljer över USA är de strukturella och djupa, men inte opåverkbara. Inte heller för Ryssland.