Ryssland, Barents och det regionala

Stora hot mot infrastrukturen när permafrosten smälter

Av , , Bli först att kommentera 1

Många har säkert läst om det stora utsläppet av diesel som skett i den sibiriska staden Norilsk, tyvärr välkänd för sina svåra miljöproblem. En månad senare sker det ännu ett utsläpp, denna gång läckte 44,5 ton olja ut i naturen. Dessvärre kan vi nog vänta oss än fler av dessa utsläpp, mina ryska kollegor är inte förvånade utan är inställda på fler svåra lokala miljöproblem. Mycket av den ryska arktiska och nordliga infrastrukturen är konstruerad under Sovjetunionens dagar, där stora statliga företag började bygga gruvor och finna oljefyndigheter. Under Sovjetunionens välde underhölls och reparerades denna väldigt robusta infrastrukturen.

Privatiseringen och oligarkifieringen följde dock i samband med Sovjetunionens fall vilket medförde att mycket av den arktiska infrastrukturen fortsatte att användas, dock i många fall inte underhållet av densamma. På grund av krav på lönsamhet, inkompetens, svaga lagkrav och eller en kombination av dessa och övriga faktorer. Det innebär att många av de tankar, pipelines som idag används var konstruerade på 1950-1980 talet, på den tiden var permafrost ett välkänt fenomen men infrastrukturen byggdes uppenbarligen inte nog robust för att motstå dessa krafter. Viktigt att påpeka är dock att många av företagen har satsat resurser på att renovera och reparera den arktiska infrastrukturen men, det för Ryssland så välkända fenomenet korruptionen, gör dock att det i vissa fall inte blir utfört, eller blir utfört på ett undermåligt sätt.

Dessa två faktorer, en äldre, sliten, inte anpassad infrastruktur samt de allt större klimatförändringarna med en tinade permafrost kommer allra troligast att leda till fler utsläpp av olja, gas, diesel och annat, till skada för den lokala närmiljön. Här har Ryssland en gigantisk utmaning, och möjligen även den största möjliga väckarklockan om vikten av ett aktivt klimatarbete.