Attitydförändringar

Häromkvällen fick jag en inbjudan till ett evenemang på Facebook där man skulle gå med för att protestera mot att höja pensionsåldern till 75 år. Bakgrunden till detta var en intervju med Reinfeldt i Dagens Nyheter tidigare i veckan där han sa att vi kan komma att se ett arbetsliv som sträcker sig till 75 års ålder, där man också kan vara beredd på att byta karriär mitt i yrkeslivet. Detta kan bli nödvändigt om vi förväntar oss en skälig pension.

Studier visar att vartannat barn som föds nu förväntas leva tills dess att de är 100 år, att den naturliga pensionsåldern skulle vara 65 år blir i det perspektivet absolut vansinnigt. Uttalanden om höjd pensionsålder från statsministern har väckt kritiska röster och provocerat ett stort antal människor där ett uttalande i en intervju har förvanskats till ett nära förestående lagförslag och tvång. Jag anser att när man vågar tänka nytt och ställa de frågor som människor egentligen inte vill tala om, då har man sått första fröet till förändring. Och här behövs det attitydförändringar.

Jag var själv arbetslös under ett par år och gick då en arbetsmarknadsutbildning där flera av deltagarna var kring 50-55 år. Den fråga som de absolut oftast fick vid intervjuer eller ansökningar var den om ålder. En man visade en ansökan som han fått tillbaka med noteringen 55 år!! incirklad. Nej han fick varken intervju eller samtal trots att han var mer än kvalificerad för arbetet. Han var för gammal, erfarenheten var ingenting värt. Varför är vi i Sverige så fixerade vid ålder och glömmer bort att uppmärksamma vad varje människa kan ge av sin förmåga och erfarenhet?

Rent spontant vet jag inte om jag jobbar till dess att jag är 75, men jag vet att om jag lämnar arbetslivet tidigare kan jag inte räkna med att pensionen blir så stor. Kristdemokraterna uppmuntrar människor att jobba längre och tycker att det är rimligt att alla har rätt att arbeta tills de är 70 år istället för att höja pensionsåldern. Jag vet att jag har ett ökat personligt ansvar för min egen ekonomi och pension därför är det för mig självklart att eget sparande också är välfärd.

P.S. Den observante ser att protestaktionen på Facebook avslutades redan 23:30 igårkväll….

Etiketter: , , ,

4 kommentarer

  1. Hasse

    Hur kan det komma sig att ni politiker har tid att blogga under arbetstid ?
    Ingår det i era arbetsuppgifter ?
    Jag ställer frågan till samtliga politiker som håller på med detta under sin arbetstid.

  2. Veronica Kerr

    Svar till Hasse (2012-02-10 18:24)
    Intressant fråga, som politiker är det svårt att definiera gränsen mellan arbete och fritid. Jag arbetar i utskott och nämnder samtidigt som jag försöker vara tillgänglig för de som har frågor om politiken i kommunen. Bloggen blir ett fantastiskt sätt att lätt nå ut med information om aktuella ämnen eller om kristdemokratisk politik, men det är ingen som sagt åt mig att jag måste blogga:)

  3. Micke

    ”Jag var själv arbetslös under ett par år”

    Som lokalpolitiker i ett parti utan inflytande är du väl egentligen fortfarande arbetslös, du får bara mer pengar än dina likar på arbetsförmedlingen…

Lämna ett svar till Veronica Kerr Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.