Rationella motiv enligt S och V

Jag häpnade när jag läste debattsidan i morse, Eva Andersson har nu tagit bladet från munnen och fått till en replik  på Thomas Nordvalls tidigare artikel om det skandalösa sättet S och V agerade när kommunen återtog Skräddaren i kommunal regi. Jag har väntat på någon slags reaktion, men det har hela tiden varit en tystnad från majoriteteten som inte vill ha sina beslut ifrågasatta. I slutet av april skrev vi från Alliansen i socialnämnden detta som publicerades på debattsidan, men inte ett ord från majoriteten. Vad var det nu som hände? Blev påtryckningarna från allmänhet och andra för svåra? Åsa Bäckström är andre vice ordförande i socialnämnden (V) och hon är meddebattör även om hon själv varken satt i socialnämnden eller kommunfullmäktige när beslutet togs 2011.

Nej till vinster i vården är rubriken och med stor fantasi har man listat fem rationella motiv till beslutet. Rationell= förnuftig enligt ordlista, men här är det skribenternas egna bedömning. Ett av argumenten är att ”vilket riskkapitalbolag som helst, även helt nystartat skulle kunnat överta verksamheten.” Vilket som helst? Både Eva och Åsa väljer att glömma att det är vi som kommun som ställer kraven i upphandlingen. Vi ska ha en god äldreomsorg där kvalitén ska sättas i främsta rummet. I detta fall var det en möjlighet till förlängning av avtalet som man sa nej till, inte en upphandling. En stor skillnad, man visste att man hade en mycket god verksamhet med nöjda anhöriga, brukare och personal, men det sa man nej till, förblindad av ”rationella motiv”. (Sättet man informerade om beslutet var förfärligt, sedan undrar man varför inte chefen på boendet ville stanna kvar?!)

Vidare skriver Eva och Åsa att ”S och V ville och vill skapa stabilitet och kontinuitet genom att inte utsätta brukare och anhöriga för den osäkerhet som ständigt nya upphandlingar (enligt LOU) innebär.”  Detta ”rationella motiv”har tvärtom försämrat avsevärt och de anhöriga som nu larmat om missförhållanden och personal som blivit sjuka betackar sig säkerligen den sortens omtanke.

Det är bra att det finns ett litet uns till erkännande om att det funnits brister i övertagandet, men man fortsätter att ha svårt att se sin egen del i det hela. Eva Andersson har vid ett par tillfällen sagt att det är bra att vi kan lära oss av det som Carema gjorde bättre på Skräddaren som t ex att man erbjöd ”hemlagad mat” (mat som tillreddes på plats och som spred aptitretande dofter i boendet och skapade hemtrevnad). Visst kan vi lära oss av varandra för det utvecklar och förbättrar omsorgen, men att låta en verksamhet starta upp något för att sedan stänga ner på godtyckliga skäl kommer definitivt inte att leda till att andra vill etablera sig i kommunen. Att säga att vi hade många kommunala vårdboenden som låg och ligger på samma kvalitetsnivå är inte heller ett acceptabelt  motiv, men inte förvånande i socialismens anda. Ingen ska få för sig att man kan göra det bättre än kommunen.

Det var vid sista presidieberedningen inför sommaren som jag ställde frågor om situationen på Skräddaren. Varken Åsa Bäckström eller Eva Andersson hade läst artikeln trots att den var utskickad tidigare och var väl spridd inom kommunen. Det var antagligen jobbigt att läsa om det som blev fel. Äldreomsorgen och vården av sjuka och äldre blir en fråga av största tyngd i kommande valrörelse. Vänsterstyrets definition av rationell behöver förändras och även deras syn på kvalité i vården.