Politiker gör det lätt för sig

Att göra det lätt för sig är kanske något som ligger i en människas natur, för vem vill egentligen ta den svåra vägen även om det ger erfarenheter och kunskaper som man kan dra nytta av vid senare tillfällen. Det är ingenting konstigt, men när någon vill göra saker alldeles för lätt för sig då är det nära till hands att kalla personen lat.

Jag kanske inte har lång erfarenhet av att sitta i kommunfullmäktige, men jag har haft politiska uppdrag sedan 1999 när jag började som ersättare i skolstyrelsen. Under dessa år i kommunen är det mycket som har förändrats, enkla lösningar hyllas och att vara fritidspolitiker har blivit mer att vara just ”fritidspolitiker” dvs uppdraget får inte ta för mycket av fritiden för den har ju alla så lite av. Jag pekar inte ut någon, men att vara påläst och våga ifrågasätta underlag till beslut ska vara en självklarhet även om du endast har ett uppdrag och inte vill kalla dig politiker. Det tillhör den demokratiska ordningen. Jag får energi av diskussionerna i nämnder där beslut fattas innan de når fullmäktige. Det ser olika ut.

I början av 00 talet lade skolstyrelsen ner ett antal förskolor i Umeå pga bristande barnunderlag. Befolkningsstatistiken visade att vi hade för många förskolor och avdelningar behövde stängas. Styrelsen var ute på informationsmöten och förklarade och tog emot synpunkter och en del möten var turbulenta. Minns ett möte på Ålidhem där föräldrar skrek och grät där just deras förskola skulle stängas och innebära längre avstånd, nån kilometer bort tror jag visst att det var. Visst det var inte roligt, men kontrasten blir så oerhört mycket större när vi idag läser i tidningen om hur sent föräldrar i Botsmark blivit informerade om förändringarna. När de som berörs inte tillåts komma med på tåget förrän det redan rullar för fullt blir det de som stannar kvar på perrongen och andra som hann med tåget som ångrar sig  kommer att dra i nödbromsen. Det blir därefter tungt att ändra eller komma med bättre genomtänkta förslag. Det är tydligt att skolan i Umeå missbedömt glöden som finns i landsbygden. Den S märkta landstingspolitiken gjorde en kraftig missbedömning av Dorotea för ett par år sedan och det som skulle leda till en besparing gav grunden till ett uppror, en fördyring och gav Dorotea en plats på kartan nationellt. Bullmark, Botsmark och Bodbyn finns på kartan för Umeå kommun och det är bra att fler nu ser hur stor kommunen är.

Andra delar i kommunpolitiken där man vill göra det lätt för sig. Sex timmars arbetsdag i äldreomsorgen. Det var inte ett politiskt fattat beslut i socialnämnden att det skulle genomföras utan besluten kom från den arbetsgrupp som arbetade med projektansökningar för bättre arbetsmiljö med mål att sänka sjukskrivningstalen under 2014-2015. Ja det kan vara tungt ibland att arbeta inom äldreomsorgen och ja, jag tror att för den som har kortare arbetstid blir det lättare arbetsdagar, men fokus läggs på fel saker. Problemen har varit kända länge, men att bara säga att det är för jobbigt att jobba med äldre därför ska man jobba bara sex timmar om dagen är en för enkel lösning. Varför inte se till att fler människor jobbar i äldreomsorgen och att mer tid ges till den sociala samvaron med de äldre. Att det finns fler som delar på arbetsuppgifterna är bättre för alla. Det är min bestämda uppfattning och jag får med all säkerhet anledning att komma tillbaka till den frågan.

Idag besöker jag UF mässan på Nolia för att samtala om företagsamhet och företagande. Det blir min första gång på mässan och det ska bli fantastiskt spännande.

 

Etiketter: , , , , , , ,

3 kommentarer

  1. Lantisen

    Tack Veronica och KD för ditt/ert engagemang och stöd för Umeås byar och de äldres behov.
    Skolorna får inte stängas, det är början på slutet för landsbygden !!
    Man behöver inte tvinga in landsbygdsborna till staden för att nå sina storvulna mål på 200 000 pers

  2. Göran Jonzon

    Det är en mänsklig och naturlig reaktion att krampaktigt försöka rädda det sista av byns infrastruktur, och då blir det skolan man har störst möjlighet att bestämma över via sina folkvalda.
    Postkontoret och butiken har redan i många fall fallit för strukturrationaliseringens skoningslösa bila.
    Att i det läget hänfalla åt gråt, ilska, böner och till och med hot, kan ses som ett uttryck för den desperation folket känner inför att ställas utanför, när byn framtid tecknas som enbart tillhåll för pensionärerna, så länge de nu orkar klösa sig fast innan vårdbehoven växer dem över huvudena.

    Men lösningen för byns framtid ligger varken i skolan, affären eller postkontoret!

    Om vi tillåter oss att tänka tanken fullt ut, att vi mitt ute i skogen skulle bygga en spitter ny skola, en matbutik av normat storlek samt etablera ett postkontor, så är det väl ingen som på fullt allvar inbillar sig att det därmed skulle växa upp en livaktig by på samma plats?

    Etablerar vi däremot en fabrik av typen Martinssons trä AB, eller en annan uthållig förädling av lokala råvaror, blir saken en helt annan. Det skulle skapa den tilltro till framtiden med långvarigt tryggade lönevillkor, som skulle få barnfamiljer att våga bygga nytt nära arbetsplatsen.
    Skola och mack med tillhörande butik blir den indirekta följden när tillräckligt stort nytt underlag finnes.

    Vi kan aldrig krysta fram tryggade byaskolor, utan det är förspilld ansträngning. I det röda Västerbotten härskar avunden och klimatet för småföretagandet kunde varit mycket bättre.
    Stora etablerade företag har ingen anledning att flytta och de fåtaliga chanstagare vi har lokalt, får inte mycket hjälp att skapa framtidens stora arbetsgivare.
    Det är dags att sluta gnälla om byskolorna och istället satsa för fullt på att underlätta för småföretagarna. Observera att jag skriver småföretagarna (personerna) och inte småföretagen, för det måste alltid finnas en eldsjäl bakom varje företag.

    • Lantisen

      Håller fullt med dig Göran!
      Men det märkliga är att det är på denna landsbygd vi skulle producera våra framtida livsmedel om vi nu inte valt att importera det mesta.
      Det är på denna landsbygd vi skulle producera en del av vår framtida bioenergi i form av grot osv.
      Men tom här väljer vi att importera sopor från andra länder för att få värme i våra fjärrvärmenät.
      Avfallet från förbränningen vill sedan dessa kommun företag sprida ut på landsbygdens åkermark och mätta markerna med tungmetaller och andra gifter.
      Skulle våra konsumenter välja svensk mat och energiföretagen välja svensk bioråvara skulle landsbygden blomstra och många nya jobb tillkom.
      Men tyvärr har våra svenska byråkrater skapat ett jordbruk som inte konkurrerar på samma villkor som övriga länder. Detta speglas tom när det är frågan om offentliga upphandlingar och då utländska livsmedel vinner på grund av att svenskproducerat är dyrare .Svenska krav på djurhållningen är bättre och ska så vara men detta måste bli ett argument i dessa upphandlingar.
      Detta är en del i varför landsbygden utarmas.

Lämna ett svar till Lantisen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.