Konsekvenser av heltidsinförande

Den här veckan är det färre sammanträden i och med att kommunfullmäktige var i måndags vilket ger tid till annat som inläsning av material, skriva och att möta människor. Förra årets nyårslöfte var att göra fler verksamhetsbesök och jag vill fortsätta i samma anda. Det är möten ute i verksamheterna som ger mening till sammanträden när vi kan se vilken effekt politiska beslut får eller har fått. Jag är inte ute för att söka fel och jag vill inte att verksamheter ska säga att allt är hur bra som helst utan jag vill lyssna, se och bilda mig en egen uppfattning om det borde göras förändringar. Ibland blir det en halvdag, andra gånger bara en timme. Det beror på hur många som har tid att träffa mig för det gäller också att ha respekt för andras arbetstid.

Det har nu gått ett par år sedan heltid infördes till alla som arbetar(och som önskar) inom äldreomsorgen. Reformen infördes helt utan finansiering, istället fanns det en naiv förhoppning om att införandet istället skulle spara pengar genom minskad sjukfrånvaro. Det var inte Äldrenämnden som beslutade utan det var personalutskottet som tog beslutet i juni 2015, men det är Äldrenämnden och Individ och familjenämnden som ska klara av att verkställa inom budgetram. Självklart var syftet gott, att erbjuda tryggare anställningar för att kunna klara framtidens vård och omsorg. Det är en tuff konkurrens om utbildad personal och kommunen vill erbjuda en lön som medarbetare kan försörja sig på och så småningom gå i pension på. Låter bra, men hur blev det?

Årsbokslutet för Äldrenämnden visade att införandet av heltid inom vård och omsorgboenden samt inom hemtjänst har kostat 28,7 miljoner kronor. Sjukfrånvaron ökade under 2018 inom boende till 9,4% och inom hemtjänsten till 9,2%. Sjukfrånvaron 2015 var 8,3% respektive 8,1%. Jag är inte emot heltid, absolut inte för alla ska ha en lön som de kan leva på. Men att tro att heltidsinförandet skulle bli lätt när grundbemanningen inom äldreomsorgen är så låg det är att fullständigt sakna insikt om hur schemaläggning fungerar i en dygnet runt verksamhet. Det går inte att endast en person arbetar på morgonen eller att alla går hem samma tid. Om grundbemanningen är tre personer på förmiddagen och två personer på kvällen på en avdelning med tio personer kanske det blir ”lättare” att förstå att boende får förbereda sig för kvällen på eftermiddagen innan dagpersonalen går hem. Det blir inte en värdig äldreomsorg om de äldre ska anpassa sig efter personalen. Det är bra med möjligheten till heltid, men vi får inte glömma de som omsorgen och vården är till för. Ett behov ska inte sättas före andras utan att först bedöma om det är viktigare eller ens möjligt att genomföra.

Delade turer som många vill ska försvinna finns kvar och behovet av dem antagligen än större i och med införandet av heltid åt alla. Tidigare var det vanligt med helgtjänstgöring var tredje helg nu är varannan helg mer regel än undantag. Familjelivet gynnas inte av att alltid jobba på helger om din partner är ledig på helgerna och arbetar på veckorna. En del boenden har haft önskescheman (till viss mån) där personal skrivit in om t ex kvällsarbete passar bättre på onsdagar eller om du har en återkommande kvällsaktivitet på torsdagar. Personal har haft större inflytande, men det har tagits bort till förmån för central schemaläggning. Möjligheten att arbeta på heltid är bra, men när det blir sämre för både boende och för personal måste vi göra en förändring. Artikeln som jag länkat till är om Hemgården, men det finns fler boenden i liknande situation

Äldrenämnden har inte 28,7 miljoner kronor och ber kommunstyrelsen avskriva underskottet. Var pengarna ska tas ifrån är oklart. Som det är nu är det inte ens säkert att det finns några pengar, vad händer då?