Överskott och språkkrav- rapport från Äldrenämnden

Av , , Bli först att kommentera 16

Aldrig tidigare har Äldrenämnden visat upp ett så stort överskott än det som vi fick ta del av idag. 30,1 miljoner kronor! Visst är det härligt med en budget i balans eller pengar över, men när vi granskar siffrorna närmare och förstår var pengarna kommer ifrån eller rättare sagt anledningen känns det inte lika roligt.

Det är fantastiskt att vi har tagit del av statligt stöd och en del av det är ersättning för sjuklönekostnader, men det är inte hela sanningen. Överskottet beror bland annat på att färre personer än vad vi har räknat med har hemtjänst idag eller är på vårdboende. Människor har dragit ner på hjälpinsatser av rädsla för att Corona ska komma in i hemmen. Människor som har rätt till en plats på ett vård och omsorgsboende avvaktar, för vem vill flytta in på ett boende om inte familjen får komma och hälsa på. I sjukvården talar vi om en vårdskuld när människor inte söker hjälp när de behöver eller de som nekats operationer. Sjukvårdsköerna har vuxit enormt, men för oss är det lite mindre klart. Pengarna som är i överskott kommer att behövas längre fram.

Äldrenämnden var både i fysisk och digital form och av erfarenhet upplever jag att färre talar när de sitter vid en skärm än när de befinner sig i rummet. Kortare och effektivare möten, men det kan också tysta debatten. Det blev aldrig någon större debatt under nämnden. Inte ens när Sverigedemokraternas motion behandlades, detta trots att det blev både votering och reservation från oppositionen.

VK skriver att Äldrenämnden ansåg att det är för högt ställda krav att de som anställs inom äldreomsorg och hemtjänst i kommunal regi ska vara godkända i svenska C och att det var därför som motionen avslogs. Förslaget från förvaltningen var att den skulle anses besvarad eftersom det finns språkkrav samt att bedömningar görs. Socialdemokraterna ändrar sig dock när en ledamot säger att det är otydligt vad som menas även om vi vet att det är SFI utbildningens kurser Svenska C som det syftas på. Att förstå och att göra sig förstådd i vård och omsorg är livsviktigt och jag önskar att fler förstod allvaret.

Vi i den borgerliga oppositionen har lämnat in en reservation efter votering med ett förtydligande:

Reservation

Det ska vara en absolut självklarhet att en arbetsgivare säkerställer att personalen både förstår och gör sig förstådd hos de som de är satta att hjälpa. Vi vet att bristande kunskaper i svenska språket riskerar patientsäkerheten samtidigt som äldre personer har vittnat om att de undviker att ta kontakt med personal för att de inte kunnat förstå varandra. Svenska C på SFI motsvarar ungefär årskurs 5 på mellanstadiet vilket vi anser är mycket lågt ställda krav som redan uppfylls idag därför ska motionen anses vara besvarad. Vi menar att arbetsgivaren har ett stort ansvar vid rekrytering att försäkra sig om att den anställde har nödvändiga kunskaper och här finns utrymme för förbättringar. Rekryteringsbehoven i äldreomsorgen är stora, men det är ingen lösning att sänka kraven på att kunna det svenska språket när det utgör en så viktig del av omvårdnad och patientsäkerhet.

Veronica Kerr, KD

Lotta Holmberg, M

Åke Gustafsson, C

Marianne Normark, L

 

Pressmeddelanden från mars 2020

Av , , Bli först att kommentera 7
Pressmeddelande från Umeå kommun:

Restriktivare regler kring besök på Umeå kommuns vård- och omsorgsboenden

 

12.3.2020 14:01:01 | Umeå kommun
Från och med 12 mars gäller restriktiva besöksregler inom äldreomsorgen. Alla besök som inte är nödvändiga undanbedes.
Pressmeddelande från Umeå kommun:

Besöksförbud på äldreboenden från och med 1 april

30.3.2020 15:51:43 | Umeå kommun
Från och med onsdag 1 april gäller besöksförbud på samtliga vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen i Umeå kommun. Detta för att försöka minska risken att de boende smittas av coronavirus. Förbudet gäller tills vidare.

*************************************************************************************************************’

Rubriker på två pressmeddelanden från Umeå kommun med ett gott syfte och något som var absolut nödvändigt då för snart ett halvår sedan. Det var ingen som trodde då att vi i slutet av augusti fortfarande skulle ha ett förbud. Frågor som väcks, när blir samhället tillräckligt säkert för de som fått flytta till ett äldreboende att möta sina anhöriga på riktigt igen?

Min partikamrat Erik Slottner, äldreborgarråd i Stockholm, skriver på SVD debatt om att göra undantag och att inte alltid dra alla äldreboenden över en kam. Du kanske inte tycker att fem månader är en lång tid, men för den som är ensam kan tiden kännas oändlig. Fem månader på ett äldreboende är i det hänseendet en mycket stor del av en tid som är begränsad. På torsdag sammanträder Äldrenämnden igen och där kommer denna fråga med all säkerhet att diskuteras.

Jag kallar mig inte feminist

Av , , 2 kommentarer 14

Vissa ord är betydligt mer värdeladdade än andra och ett av dem är definitivt ordet feminist. Definitionen av ordet varierar, men eftersom politiska partier till vänster på skalan har tagit till sig det helhjärtat har andra kvinnor (och män) med annan politisk uppfattning tagit avstånd för att det inte ska missförstås. DU kanske kallar dig feminist, men stödjer definitivt inte den feministiska regeringen hur kan du då säker på vad du egentligen står för?

En enkel googling på definitionen av feminism:

Feminism betyder

feminism
[feminis´m]
DEFINITION
  1. (åsikts)riktning som strävar efter att förbättra kvinnans ställning i samhället och uppnå jämställdhet med mannen; ibland i organiserad form

Enkel googling ger enkelt svar och jag tycker att det är en självklarhet att män och kvinnor ska vara jämställda, ha samma rättigheter och möjligheter att påverka sina liv. Trots det har jag svårt att kalla mig feminist och det beror inte bara på politiken, men främst för att de politiska partier som kallar sig feministiska har hamnat snett när det gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter. De frågor som diskuteras i Umeå kommun har varit att ändra språket från tjänsteman till tjänsteperson, att räkna antalet minuter kvinnor talar i fullmäktige eller räkna hur många kvinnor som står på scenen vid festivalarrangemang jämfört med män. Är det vad politiken ska lägga tiden på?

Jag är kristdemokrat och brukar inte kalla mig för feminist och för den som läst Kristdemokraternas principprogram är det tydligt varför. Människovärdesprincipen som är en av kristdemokratins bärande principer menar att:

Människan är till sin natur rationell och förnuftig, vilket ger henne frihet och möjlighet att välja mellan ont och gott. Hon är moraliskt medveten och råder över sina egna handlingar. Det gör att hon är moraliskt ansvarig. Värdet ger henne rättigheter och ansvaret ger henne skyldigheter. Ingen annan människa får äga henne eller på ett kränkande sätt använda henne som ett medel, utöva våld eller förtryck i någon form. Varje människa är unik. Hon har ett absolut och okränkbart värde oavsett kön, ålder, social position, funktionsvariationer, sexuell identitet, etnisk eller religiös tillhörighet. 

Människan har kroppsliga, själsliga och andliga behov. Vi behöver varandra och mår bra av att utvecklas tillsammans. Detta kallas för personalism. Vi vill värna alla människors liv, frihet och värdighet. 

Kristdemokratisk feminism passar inte in i Vänsterns (S, V, Mp, Fi och ev fler) definition av vad feminism är och kritiken brukar inte låta vänta på sig. Som om det bara fanns en feminism! En googling ytterligare och nu bör de fler förstå att det handlar inte bara om huruvida vi kallar oss feminister eller inte. Det handlar om vilken värld vi vill ha och hur vi tror att vi uppnår den.

3 Inriktningar

Med tanke på det stora antalet inriktningar så visar det tydligt att det finns utrymme för kristdemokratisk feminism. I torsdags blev det klart att Kristdemokraterna har tillsatt en arbetsgrupp för jämställdhetspolitisk utveckling och där förslagen kommer att presenteras i december. Symbolpolitiken ska bort och ge plats åt de frågor som måste lösas för att vi ska få ett sant jämställt samhälle.

I Umeå har vi ett Kvinnohistoriskt museum, ett s k feministiskt vänsterprojekt som har ifrågasatts ända sedan långt innan det stod klart. I förra veckan gjorde jag ett längre studiebesök på muséet, men upplevelsen av det kräver ett helt eget inlägg. Till det kommer jag att återkomma.

 

Polisen behöver föräldrarna

Av , , Bli först att kommentera 10

Skolorna har startat upp och även om det var ett bra tag sedan mina barn började skolan och ännu längre sedan jag själv gick där så är det ändå inte svårt att komma ihåg känslan. Som barn var det en längtan till att träffa vänner och att komma igång med träningar och aktiviteter, som förälder längtade jag efter rutinerna som skolstarten betydde efter ett långt sommarlov. Höstens skolstart betydde nystart och har alltid känts viktigare eller åtminstone roligare än själva nyårsafton.

Tyvärr är det så att det härliga pirret som skolstart kan ge inte finns hos alla barn. Tvärtom kan det vara med en klump i magen som barn går till skolan för att skolmiljön känns otrygg. Det kan vara mobbing och kränkande behandling eller rädslan för övergrepp eller vetskapen om att det sker skottlossningar i skolans närhet. Jag vet att skolor har handlingsplaner och att de gör mycket för att skolan ska vara trygg, men trots det vet vi att det ser mycket olika ut i de olika stadsdelarna. Det räcker inte.

Det är här föräldrarna kommer in och om detta skriver jag, Birgitta Nordvall, ledamot i Individ och familjenämnden och Sven-Åke Granberg som är ledamot i För och grundskolenämnden i dagens Folkbladet. Vi kristdemokrater menar att trygghet i det lilla ger trygghet i det stora och vi vill lyfta föräldrar och stärka deras roll och betydelse.

Eftersom det är genom vuxna, särskilt föräldrarna, som ungdomar får sina värderingar är föräldrarollen betydande. Föräldrar ska få möjlighet att ta sitt ansvar, men framförallt måste de bekräftas i att de är de viktigaste personerna i sina barns liv. Föräldrarna är en grund i det brottsförebyggande arbetet och polisen behöver dem mer än någonsin.

Debattartikeln i sin helhet läser du här!

Språktester i äldreomsorgen

Av , , 2 kommentarer 14

Vården står inför flera utmaningar och än en gång vill jag lyfta det stora framtida behovet av personal. Varför vill inte fler utbilda sig till undersköterska eller sjuksköterska? Vilka förväntningar har unga människor på en arbetsgivare, men mest av allt vilka förväntningar har vi på de som arbetar inom omsorgen och mest av allt den omsorg som ges?

Den sista frågan har blivit högaktuell mycket tack vare pandemin och dess konsekvenser. Det är både på gott och ont eftersom det är tydligt att det finns en bild av hur det är på ett äldreboende vilken många gånger inte alls stämmer överens med verkligheten. Det har inte stoppat människor från att uttala sig absolut tvärsäkert om äldreomsorgen som om deras bild var den enda sanna. Som politiker har det varit lätt att vilja göra billiga politiska poänger både från höger och vänster, men ett virus är varken blått eller rött som denna skribent påtalar.

Artikeln är väl värd att läsa även om jag vet att risken är stor för att mina vänstersympatiserande läsare kommer att slå dövörat till när de läser att skribenten är chef på ett Attendo boende. För de som avskyr andra driftsformer än det kommunala spelar det nog ingen roll att Ann-Christin Martens tidigare var kommunalråd för S fram till 2018. Jag hoppas att jag har fel.

Det som är positivt med att äldreomsorgen uppmärksammats är att vi nu kan ställa hårdare krav på förändringar och förbättringar där det har gått snett. Vi måste göra det för att säkra upp en bättre och tryggare omsorg. I förra veckan rapporterade SVT om att Botkyrka kommun inför språktester på äldreboenden. Egentligen är det konstigt att detta blivit en nyhet, men det visar tydligt att här har man prioriterat ”fler händer i vården” före kommunikation och det som är bäst för den boende. Inslaget berättar om hur äldre undviker att ta kontakt med personal för att det är så svårt när personalen inte förstår vad de vill. Inslaget är från Botkyrka, men det finns även flera exempel från Umeå där bristande kunskaper i svenska hos personalen inneburit stora bekymmer för både boende och anhöriga.

Språktester anses vara kontroversiellt, men jag menar att det är betydligt mer kontroversiellt att en arbetsgivare sänker anställningskrav för vissa utan att fundera vad det kan innebära i långa loppet. Det borde vara en absolut självklarhet att en arbetsgivare säkerställer att personalen både förstår och gör sig förstådd hos de som de är satta att hjälpa. Det handlar i grunden om respekt för de som behöver hjälp, förutsättningar för en värdig äldreomsorg och det handlar om patientsäkerhet. Jag vet inte om ett formellt test är det som avgör lämpligheten för att arbeta i vård och omsorg, men jag är inte definitivt inte emot att de finns.

 

Det var bättre förr

Av , , 2 kommentarer 6

Semestern är över och kalendern börjar fyllas av sammanträden och möten. Hösten är min favoritårstid och något som jag faktiskt sett fram emot och i år längre än vanligt. Det är då saker och ting kan återgå till det normala. Det sa vi ju i våras. Digitala möten i all ära, men till hösten ja då kan vi ses fysiskt! Eller kan vi? Är det verkligen nödvändigt att ses fysiskt? Ett möte över iPad hemma i soffan eller bakom ett plexiglas ute i trädgården funkar väl lika bra?

Corona och Covid har förändrat världen och människorna, men hur länge orkar vi följa rekommendationer det är oklart. Äldreomsorgen i Umeå har klarat sig anmärkningsvärt bra när det gäller antalet smittade. Kunskapen om basala hygienrutiner är stor och förbrukningen av handsprit likaså, men när hösten kommer med kyla och regnrusk blir det definitivt inte lika lätt att mötas utomhus. Säkra möten mellan personer boende på ett vårdboende och deras anhöriga måste vara möjliga även inomhus. Det har upprepats många gånger att vi ska ”skydda våra äldre”, i grunden en god tanke som ändå hamnar snett. Vi äger inte de människor som är födda långt tidigare än oss. De har inte frånsagt sig rätten till sina liv och jag blir arg på mig själv när jag använder samma uttryck. Livet är inte bara antalet år utan det är vad vi gör medan vi lever. Att fråntas fysisk kontakt med de man älskar eller kraftigt begränsa tiden för besök kommer att ge konsekvenser, ensamheten och risken för psykisk ohälsa blir allt större.

För en tid sedan fick jag ett samtal av en kvinna som berättade om hur svårt det var att besöka sin make som flyttat till ett vårdboende. Det var inte plexiglaset eller att hon var tvungen att boka in en tid som ifrågasattes utan det var att besöket övervakades och att de lyssnade till samtalet. Associationen till fängelse blev större än att det skulle vara ett vård och omsorgsboende. Vi säger att vi de som är äldre än 70 ska vara hemma och bor du på ett äldreboende får ingen besöka dig. Åtminstone inte spontant och absolut inte utan plexiglas. Kramar är uteslutna. Vi säger att det är bäst så och kanske menar vi att de som är äldre borde begripa att det är för deras skull och att de ska vara glada för att vi gör uppoffringen.(?!)

Jag fortsätter att hålla avstånd. Handspriten är alltid med mig och digitala möten kommer att fortsätta vara min vardag, men är det nån gång orden ”det var bättre förr” stämmer så är det här.