Språktester i äldreomsorgen

Vården står inför flera utmaningar och än en gång vill jag lyfta det stora framtida behovet av personal. Varför vill inte fler utbilda sig till undersköterska eller sjuksköterska? Vilka förväntningar har unga människor på en arbetsgivare, men mest av allt vilka förväntningar har vi på de som arbetar inom omsorgen och mest av allt den omsorg som ges?

Den sista frågan har blivit högaktuell mycket tack vare pandemin och dess konsekvenser. Det är både på gott och ont eftersom det är tydligt att det finns en bild av hur det är på ett äldreboende vilken många gånger inte alls stämmer överens med verkligheten. Det har inte stoppat människor från att uttala sig absolut tvärsäkert om äldreomsorgen som om deras bild var den enda sanna. Som politiker har det varit lätt att vilja göra billiga politiska poänger både från höger och vänster, men ett virus är varken blått eller rött som denna skribent påtalar.

Artikeln är väl värd att läsa även om jag vet att risken är stor för att mina vänstersympatiserande läsare kommer att slå dövörat till när de läser att skribenten är chef på ett Attendo boende. För de som avskyr andra driftsformer än det kommunala spelar det nog ingen roll att Ann-Christin Martens tidigare var kommunalråd för S fram till 2018. Jag hoppas att jag har fel.

Det som är positivt med att äldreomsorgen uppmärksammats är att vi nu kan ställa hårdare krav på förändringar och förbättringar där det har gått snett. Vi måste göra det för att säkra upp en bättre och tryggare omsorg. I förra veckan rapporterade SVT om att Botkyrka kommun inför språktester på äldreboenden. Egentligen är det konstigt att detta blivit en nyhet, men det visar tydligt att här har man prioriterat ”fler händer i vården” före kommunikation och det som är bäst för den boende. Inslaget berättar om hur äldre undviker att ta kontakt med personal för att det är så svårt när personalen inte förstår vad de vill. Inslaget är från Botkyrka, men det finns även flera exempel från Umeå där bristande kunskaper i svenska hos personalen inneburit stora bekymmer för både boende och anhöriga.

Språktester anses vara kontroversiellt, men jag menar att det är betydligt mer kontroversiellt att en arbetsgivare sänker anställningskrav för vissa utan att fundera vad det kan innebära i långa loppet. Det borde vara en absolut självklarhet att en arbetsgivare säkerställer att personalen både förstår och gör sig förstådd hos de som de är satta att hjälpa. Det handlar i grunden om respekt för de som behöver hjälp, förutsättningar för en värdig äldreomsorg och det handlar om patientsäkerhet. Jag vet inte om ett formellt test är det som avgör lämpligheten för att arbeta i vård och omsorg, men jag är inte definitivt inte emot att de finns.

 

2 kommentarer

  1. Mjo

    Språktester behöver ju inte betyda de facto att man inte får arbeta där om svenskakunskaperna skulle vara lite bristande. Däremot kan det vara bra för hur man lämpligast ska fördela personal efter de äldres bakgrund. Kan tänka mig en del äldre inte heller är bra på svenska, och då är det fördel om det finns personal som kan tala samma språk som dem. Det går lite båda hållen, och i många fall så kan en del tappa språk när de blir äldre, t.ex svenskar med finskt ursprung som kunnat svenska men som börjar endast tala och förstå finska när de blir gamla.

  2. Pingback: Livsviktig kommunikation, om betydelsen av det svenska språket | Veronica Kerr (KD)

Lämna ett svar till Mjo Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.