Kategori: Lennart Holmlund

Mitt tack till Lennart Holmlund

Av , , Bli först att kommentera 10

LennartSom jag tidigare skrev var jag inte med på avtackningen av Lennart Holmlund som skedde för en dryg vecka sedan. Det var inte något som jag valde bort eller bojkottade om någon skulle ha trott det. Jag har läst insinuationer om andra evenemang jag inte varit på (invigningen av Kvinnohistoriskt museum), men insinuationer ska man inte ta till sig. Fråga mig i stället.

Jag har förstått det av de som var där att avtackningen var fantastisk med ett presentbord som fullständigt svämmade över med gåvor och att personer från alla politiska uppfattningar var närvarande. Bara för att jag inte var där betyder det inte att det saknades kristdemokrater på plats. Trots att jag har haft politiska uppdrag sedan 1999 är det inte förrän under den senaste mandatperioden som jag har haft mer med Holmlund att göra. Han är känd sedan länge för målande citat och uttryck, en del med chock effekt kryddad med kraftuttryck och jag erkänner att jag var mycket nervös första gången jag mötte honom i min första budgetdebatt. Inget som gått till historien, men vassa repliker kräver vassa genmälen och jag vet att debatter mot Holmlund har gett mig mer vana och större mod. Tack för det Lennart!

I januari 2012 blev jag ny vice ordförande i Socialnämnden, mitt första TV framträdande i den rollen var när TV4 nyheterna ville ha ett uttalande om Holmlunds blogg om Whitney Houston och om missbrukare var dåliga föräldrar. Jag minns inte så mycket av den intervjun och den var inte speciellt lång heller. Den blev en del av min mediaträning och på sätt och vis har Lennart varit en del av det. Tack!

Den egenskap som jag gillat absolut bäst hos Lennart och som jag önskar att fler politiker besatt är den att hålla fast vid sitt ord. Att veta att när Lennart har avtalat något då håller det. Jag har aldrig känt en oro för att det ska förändras. Det borde vara självklart, men det är det inte i politiken har jag märkt. Sedan är jag grymt imponerad av Lennart Holmlunds minne, men när jag vet att han minns fel då får man vara beredd på att ta en envis strid för att bevisa det och självklart ta under övervägande om det är värt tiden. Detta är starkt kopplat till vana och mod (se ovan).

En ny mandatperiod har börjat. Vi har två nya kommunalråd och som jag skrev tidigare fortsätter jag ett tag till. Holmlund är inte längre kommunstyrelseordförande, men det vore kul att ta en debatt till med Lennart i talarstolen. Kanske skriva en interpellation ställd till Badhusbolagets nya ordförande?

Bilden är från en av våra sista sammanträden i Näringslivs och planeringsutskottet. Visst ser man glädjen i ögonen att snart är mandatperioden över?

 

Vart tog du vägen?

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag fick höra kommentaren häromdagen att jag förstod nog att det var något fel eftersom du har varit knäpptyst på sistone.  Jag har inte bloggat, jag har inte twittrat och har inte heller varit närvarande på ett enda sammanträde sedan den 19 november, men nu är det dags för förändring. Första december och en ny mandatperiod med nya uppdrag känns härligt spännande!

Anledningen till min frånvaro började redan veckan efter valet. Det hade varit mycket med valrörelsen och jag hade varit borta från hemmet en hel del. Städningen hade blivit lidande och när jag i ett försök att röja undan bar ner från övervåningen en stor mängd tidningar och böcker som blivit liggande såg jag inte att det var två trappsteg kvar istället för ett. Trampade illa och ramlade sedan handlöst framåt. Ni vet väl att de flesta olyckorna inträffar i hemmet och att Västerbotten är länet som toppar statistiken? Jag hade verkligen önskat att slippa vara en del av den.

Efter ett antal veckor med kryckor, blev riktigt snabb på att gå med dem, fick jag dryga två månader efter fallet beskedet att skadan var värre än väntat och att operation krävdes. Jag sitter nu med helgipsat ben och tar mig inte varken enkelt eller fort fram, men jag är på bättringsvägen. I korta ordalag har inte hösten varit bra. Det var som man säger bättre förr, med förr menar jag innan den 14 september.

Under kommande mandatperiod har jag fått förtroendet att sitta som vice ordförande i den nya Äldrenämnden samt även som vice ordförande i UMEVA. Två helt skilda områden, den ena nämnden har jag erfarenhet av från att ha suttit i Socialnämnden och att ha jobbat i äldreomsorgen och av UMEVA är den absolut största erfarenheten att ha varit kund under många år. Avfall och återvinning är viktiga områden och jag håller på att läsa in mig mer på området. Jag fortsätter även som gruppledare för Kristdemokraterna och i vår kommungrupp har vi flera nya engagerade personer som kommer att arbeta i nämnderna.

De flesta som bloggar på VK håller sig till dagsaktuella ämnen och jag brukar försöka göra detsamma. Men eftersom jag har varit frånvarande måste jag i de nästkommande bloggarna göra några återblickar på vad som hänt under min frånvaro. Du väljer själv om du vill läsa eller ej. Nästa blogg tillägnas V75 Kungen vars avtackning jag missade.

 

Nytt fullmäktige och interpellation

Av , , 3 kommentarer 13

Det händer en hel del i Umeå politiken, en del i det fördolda och en del helt öppet i media. Valresultatet i september ledde till att två nya partier fick plats i kommunfullmäktige, Fi och Sverigedemokraterna samtidigt som äldre etablerade partier tappade mandat. Socialdemokraternas starke man, Lennart Holmlund aviserade redan i augusti förra året att han inte var aktuell till omval och det stod klart att flera av ordförandeposterna i nämnderna skulle komma att bemannas av nya ledamöter. Helt klart en ny politisk scen.

Tamara Spiric har meddelat att hon lämnar politiken och vi var många som blev förvånade eftersom det aldrig funnits en antydan till att det var aktuellt. Många har kritiserat Spiric för beslutet med tanke på att hon ändå var första namn till kommunen och det var många som hade förväntat sig att hon skulle gå vidare till riksdagen med den plats hon hade på riksdagslistan. En del menar att hon har lurat väljarna, själv menar jag att det är ett beslut som hon själv måste få ta. Spiric vill prioritera föräldraskapet och det har jag den största förståelsen för. Familjen är viktigt och kommer före politiken. Alltid. Det är något vi kristdemokrater är och har alltid varit tydliga med.

Jag har gillat att ta debatten med Tamara och här uttalar jag mig i radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=5987166 Obs bilden är tagen vid ett helt annat tillfälle.

Lennart Holmlund har uttalat sig om att aldrig förr har så många hoppat av politiken innan mandatperioden ens börjat. Det är idag också klart att förutom nya partier i fullmäktige blir det även en politisk vilde när en av Miljöpartiets ledamöter hoppar av, men stannar i fullmäktige. Vem sa att politik är ointressant? Det är bara några få dagar kvar till mandatperiodens första sammanträde (måndag 27 oktober) och till det sammanträdet har jag lämnat in denna interpellation. Ser fram emot svaret, trycker Umeå kommun på landstinget för att få till ett avtal?

 

Interpellation till Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (S)

 

När kommer avtal om IVPA skrivas?

Inom kommunen finns en heltidskår i Umeå tätort samt fem deltidskårer med placering i Hörnefors, Holmsund, Sävar, Tavelsjö samt Botsmark. I kommundelarna har brandmännen i beredskap vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare och vid larm ska de vara på brandstationen inom 4-8 minuter.

Kommunen har ett avtal med Västerbottens landsting om IVPA (i väntan på ambulans) i Botsmark.Om SOS Alarm bedömer att räddningstjänsten tar sig snabbare till en nödställd med livshotande symtom än ambulanssjukvården larmas denna resurs parallellt. Ett liknande avtal finns för centrala Umeå när det gäller hjärtstopp, andningsstillestånd och medvetslöshet.

I väntan på ambulans kan för ändamålet utbildad personal i det lokala brandförsvaret ge syrgas och ha en lugnande effekt. Om det värsta skulle inträffa – medvetslöshet genom hjärtstillestånd – kan personalen inleda hjärt- och lungräddning. Det här är insatser som räddar liv. Trots det har kommunen och landstinget inte slutit avtal om IVPA som omfattar alla kommundelar.

Situationen har gjort att SOS i en del fall har tvingats kontakta ambulanssjukvården och sjöräddningen även om räddningstjänsten skulle ha kunnat vara på plats först. I andra fall har SOS Alarm trots avsaknaden av avtal om IVPA valt att larma räddningstjänsten.

 

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

  • Varför saknas det avtal om IVPA för en stor del av kommunen – trots att det kan kosta liv?
  • Vad gör kommunen för att ett avtal om IVPA som täcker hela kommunen ska undertecknas, och när kommer ett sådant avtal undertecknas?

 

 

 

Veronica Kerr                                        

Kristdemokraterna                               

 

Reaktionslösa socialdemokrater

Av , , 4 kommentarer 11

Denna ofattbara, obegripliga tystnad från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet när det gäller de senaste uppgifterna om boendet Skräddaren gör mig ledsen. Jag utmanade Lennart Holmlund för en tid sedan med frågan om vad är god kvalitet i äldreomsorgen, men som vanligt antog han den inte. http://blogg.vk.se/veronica-kerr-kd-politiker/2014/06/24/god-kvalitet-lennart-holmlund/  Han brukar dock vara duktig på att plocka upp nyheter och skriva blogg inlägg, men när det är ett brännande ämne där saker och ting har gått fel och där Socialdemokraterna är högst ansvarig så är det tystnad som gäller.

Eftersom blogginläggen är färre (inte bara av mig) så går det snabbare att skumma igenom vad andra har tyckt vara viktigt den senaste veckan. Det som Lennart Holmlund har tyckt vara mycket viktigt eftersom han har bloggat om samma sak två gånger, den 2 juli och idag den 8 juli http://blogg.vk.se/lennart-holmlund-kommunalrad/ är sjukfrånvaro. (Ett miljövänligt tänk med återanvändning som har gått lite för långt.) Sjukfrånvaron på kommunens äldreboende Skräddaren var i december månad 26%! Varför ökade sjukfrånvaron just där jämfört med övriga äldreboenden? En kommentar på det Lennart vore intressant att höra.

Den klassiska nyhetstorkan är för övrigt ett faktum nu när Almedalsveckan är över. Blogginläggen har blivit färre, tidningarna tunnare och insändarsidorna är halverade. Var och varannan politiker har sommarledigt och samlar krafter inför valet i september och det är 68 dagar kvar till valdagen. Om jag räknat rätt. Nyhetstorka i tidningarna och kanske idétorka hos bloggare, men jag har i alla fall försökt ge Lennart Holmlund ett uppslag till en blogg.

God kvalitet, Lennart Holmlund?

Av , , Bli först att kommentera 16

Jag är bekymrad och jag är frustrerad över Socialdemokraternas och Vänsterns stora tystnad kring deras beslut om att återta Skräddaren i kommunal regi. Ett beslut som fattades hösten 2011 trots att det inte fanns några som helst rapporter eller indikationer om missnöje eller vanvård och trots att anhöriga vädjade till att kommunen inte skulle fatta ett sådant beslut.

I april var jag och en ledamot från socialnämnden och besökte Skräddaren och fick lyssna till personalens berättelser om vad som hände hösten 2011 och hur det ser ut idag. Vi i alliansen skrev tillsammans en insändare  om situationen på Skräddaren och hade hoppats på att det skulle bli någon reaktion från vänstermajoriteten till försvar för de beslut som togs. Om inte ett försvar så kanske åtminstone en förklaring hur tänkte de då? Ingenting, bara tystnad. Kanske skäms man?

När jag och Janet Ågren (socialdemokraternas ordförandekandidat till Äldrenämnden efter höstens val) debatterade äldreomsorg i radions P4 i början av juni försvarade hon besluten att ta över boenden i kommunal regi. ”Vi tycker att det var rätt beslut när vi tog tillbaka det för att driva i egen regi. Det var ett korrekt beslut för att kunna upprätthålla en god kvalitet.” En god kvalitet i socialdemokraternas ögon skiljer sig åt från vad jag som kristdemokrat och många andra vill se i äldreomsorgen.

Svenskt näringsliv publicerade idag denna artikel om vad som har hänt på Skräddaren sedan kommunen tog över. Jag publicerar länken, men har även klistrat in artikeln i sin helhet. Reaktioner måste komma från någon. Eftersom det inte är någon från socialnämndens majoritet som bloggar frågar jag Lennart Holmlund som kommunalråd och blivande pensionär, vad är din uppfattning om en god kvalitet i äldreomsorgen? Och vad tycker du om reportaget från det kommunala boendet Skräddaren? Det vore intressant med en lokalt anknuten blogg för ovanlighetens skull…

************************************************************************************************************************

Sämre när kommunen tog över

NYHET Publicerad 24 juni 2014

Kritik Umeå kommuns skötsel av äldreboendet Skräddaren får hård kritik av personal och anhöriga, man talar om personalflykt, vantrivsel och slarv. Under våren glömdes en brukare kvar i sängen. Ingen anhörig fick veta något. – På Carematiden fångades avvikelserna upp och åtgärdades, säger en anställd.

Sedan kommunen sade upp avtalet med Carema och tog över driften av verksamheten i oktober 2012, har verksamheten på Skräddaren försämrats. Vantrivsel har lett till en personalflykt och många av de nuvarande anställda söker ständigt jobb på annat håll. Även sjukskrivningarna har ökat. I december var ca en fjärdedel  av personalen sjukskriven.

Svenskt Näringsliv har pratat med flera anställda på Skräddaren. Alla berättar hur verksamheten på olika sätt försämrats sedan kommunen tog över driften. Ingen vågar träda fram med namn, av rädsla för kritik eller annan negativ särbehandling på jobbet.

Den enda som vågar medverka fullt ut är den nyblivna pensionären Margit Wikström. Hon hade inte tänkt pensionera sig i år, utan tog beslutet när hon nekades semester i våras. Hon och hennes man hade planerat en resa, så Margit lämnade in sin ansökan om semester i god tid. Men det hjälpte inte.

– Jag fick inget besked förrän någon dag innan jag skulle gå på semester. Då fick jag höra att jag måste jobba eftersom det saknades personal. Jag blev arg och pensionerade mig direkt. Det hade aldrig hänt under Carematiden. Då hade jag haft tidig och bra dialog med gruppchefen. Men kommunen bryr sig inte om de anställda, säger Margit Wikström.

Och Margit fortsätter berätta om betydligt sämre aktiviteter för brukarna, vikarier som inte fått lära sig larmrutiner och inte kan sina arbetsuppgifter, viktiga arbetsplatsmöten som inte hinns med för att det saknas folk, chefer som beordrar istället för att lyssna och mindre omtanke mellan medarbetarna. Men Margits berättelse är bara början.

En anställd säger att det är betydligt sämre ordning och mer slarv. Avvikelserna rapporteras betydligt mer sällan. Under våren glömdes en brukare kvar i sängen. Det uppdagades först på eftermiddagen. Men det rapporterades aldrig och de anhöriga fick inget veta. Och det är bara ett exempel bland många.

– På Carematiden fångades avvikelserna upp direkt och åtgärdades. Rutinerna sågs över. Nu händer inget. Och vad jag vet är det ingen som pratar med den eller de som jobbat när det har inträffat en avvikelse. Det är väldigt slappt. Vi har journalföring på internet. Det är möjligt att det skrivs in där. Det är inget som vi får reda på, säger en anställd.

Missnöje hos anhöriga

Ju mer vi pratar med anställda och anhöriga, desto mer växer bilden fram av en påtagligt försämrad verksamhet. Några av de anhöriga vågar träda fram med namn. Eva Persson vittnar om att personalen sällan syns till på avdelningarna, att de boendes guldkant har försvunnit och att personalen visar mindre empati.

– Jag upplever att de inte ser vårdtagarna och deras behov. De får sitta mycket ensamma. Personalen är som bortblåst när jag är där och hälsar på. Ibland har jag själv fått rycka in och ge någon vatten, trots att jag är där för min brors skull. Men det är svårt att gå på personalen för det är ju egentligen inte deras fel, säger Eva Persson.

Ingen säger att allt var perfekt på Caremas tid. Men det fanns mer resurser, mer guldkant, mer personal och fler aktiviteter. Och en viktig nyckel verkar ha varit de tre gruppcheferna – en ständigt närvarande arbetsledning som fångade upp funderingar och synpunkter från både personal och anhöriga. Då hölls även regelbundna anhörigmöten.

– Sedan kommunen tog över har jag inte kallats till ett enda möte, förutom en träff med kommunens anhörigråd – en mindre grupp anhörigrepresentanter. Den träffen växte till ett stormöte med många klagomål, men den gav inte ett smack. Carema kallade till möten minst två gånger per år, berättar Gunilla Haglund vars syster bor på Skräddaren.

Hon har själv jobbat inom äldrevården i 34 år. Bland annat med strokerehabilitering. Och hennes bild av personalsituationen på Skräddaren är mycket negativ.

– Personalomsättningen är vansinnig. Många har slutat på grund av vantrivsel eller sjukskrivning. Det är dålig personalpolitik. Jag frågade en anställd hur ofta de har gruppträffar för att diskutera mål och kvalitet. Aldrig blev svaret. Jag förstår inte organisationen. Det känns slarvigare och mindre empatiskt, säger Gunilla Haglund.

Bilden bekräftas av de anställda. Vikarier får för kort introduktion och klarar inte av sina uppgifter. Till sommaren är bemanningen planerad med två ordinarie och tio vikarier. Flera av dem är mycket unga, helt utan erfarenhet. På Caremas tid var alla rädda om vikarierna. De var erfarna och kunde verksamheten, berättar en annan anställd

– Då hade vi sex rutinerade vikarier och sex ordinarie under semestern. I år ska tio dåligt introducerade vikarier ha i princip allt ansvar, med stöd av två ordinarie. Flera av vikarierna har aldrig jobbat inom äldreomsorgen tidigare. Det finns ingen arbetsglädje. Ibland är vissa gråtfärdiga. Det här måste komma fram, för det är synd om brukarna.

Vetskapen finns hos kommunen

Umeå kommunen har hela tiden vetat om att det funnits missnöje på Skräddaren och har försökt få ordning på verksamheten. Bland annat med chefsbyten och genom att efterlikna den gruppschefsfunktion som fanns under Caremas tid. Men i praktiken får den funktionen ingen effekt, enligt den anställde.

– De som fått gruppschefsrollen har bara en kontrollfunktion. De ska lära rutinerad personal hur man dukar, bäddar och duschar och kolla så att det blir rätt. De har även fått utbildning av en psykolog för att kunna tala personalen tillrätta så att de inte ska vara så negativa. Men det är helt fel väg. Det får inte personalen att känna arbetsglädje.

Carema får gärna komma tillbaka

Alla vi pratar med skulle gärna se att Carema kom och tog över igen, trots att företaget har ett vinstintresse. Att någon tjänar pengar på att ta hand om gamla, verkar inte spela någon roll för varken anhöriga eller anställda. Det viktiga är att de äldre blir väl omhändertagna och att personalen trivs.

– Om Carema gör en vinst på att ta hand om min mamma eller pappa, så låt dem göra det. Den bästa personalen försvann med en gång när Umeå kommun tog över. De har raserat en fullt fungerande verksamhet där alla var jättenöjda. Det är hemskt att ingen säger någonting, att det bara får fortsätta, säger en anhörig som vill vara anonym.

Martin Machnow

 

Min dag och Holmlunds utspel

Av , , 5 kommentarer 16

Ibland hinner man inte med att blogga eller så är det andra saker som kommer i vägen. Idag har det varit fullt upp sedan tidig morgon och det var inte förrän alldeles nyss som jag loggade in på VK och fick se de svarta rubrikerna HOLMLUND: Tiggarna snattar oxfilé

Jag fullständigt avskyr tanken på att jag blivit luttrad och att jag inte ens blir förvånad när vårt kommunalråd gör dessa utspel. Vi har hört det förr och reaktionerna flödar in, men kritiken rinner av Holmlund som vatten på en gås.

Idag antog vi i socialnämnden en avsiktsförklaring kring hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. En enig nämnd beslutade att stärka betydelsen av dokumentet till en handlingsplan och att den ska till kommunstyrelsen för beslut och antagande. Frågor om hemlöshet är inte bara en fråga för socialnämnden utan det är en fråga för kommunstyrelsen. Där är Lennart Holmlund ordförande oavsett vad vi tycker om det eller inte. I den avsiktsförklaring/handlingsplan som antogs finns även arbetet om EU migranter och tiggeri beskrivet. Vill du läsa mer om hur kommunen ska arbeta mot hemlöshet, läs här!

På eftermiddagen var jag på en konferens om tjejer med psykisk ohälsa och min eftermiddag blev otroligt intressant. Jag har lärt mig mer om borderline, att vara bipolär eller få diagnosen ADHD. Självskadebeteende var också något dessa kvinnor berättade om och varför man skadar sig själv. Hur ska man som förälder reagera när man upptäcker att ens dotter skär sig på armarna och kan man förstå? Psykisk ohälsa är många gånger för svårt att tala om därför berörde de personliga berättelserna desto mer. Mitt huvud är välfyllt med tankar från dagen som jag tar med mig, men Holmlunds utspel klarar jag mig förutan och det verkar visst Hans Lindberg (S) också göra..