Kategori: Trygghet

”Hedersvåld och brott mot äldre ska vara delar av Polisens medborgarlöften!”

Av , , Bli först att kommentera 15

Det verkar som om Socialdemokraterna inte vet vad ett remissyttrande är, något annat kan jag inte tolka det som efter att ha tagit del av vad som skedde på Individ och familjenämnden, Äldrenämnden och i För och grundskolenämnden igår och idag.

Ärendet på dagordningen var de medborgarlöften som är framtagna i ett samarbete mellan Umebrå och Polisen. En del av medborgarlöftena är kvar sedan tidigare år, men några har plockats bort. Kommunen och Polisen har ännu inte undertecknat detta och förslagen till löften är ute på remiss i alla nämnder. Här har politiken möjlighet att komma med synpunkter som kan tas med i det yttrande som en tjänsteperson skrivit fram. Politiken har alltid rätten att lägga till eller dra ifrån annars skulle det inte ens vara lönt att besluta om det i en nämnd. Med det sagt blir det mycket märkligt att både Individ och Familjenämnden och För och grundskolenämnden väljer att avslå yrkandet om att inkludera hedersvåld. Äldrenämnden däremot visste bättre och biföll vår första att sats. Ingen yrkade på avslag!

Yrkandet på Individ och Familjenämnden igår och i Äldrenämnden idag i sin helhet:

Kristdemokraterna ställer sig positiv till remissyttrandet och håller med om att det borttagna medborgarlöftet om att bidra till ökad kunskap hos medarbetare om hur man kan upptäcka och motverka våld i nära relationer ska vara kvar. Medborgarlöftet att verka för att öka medvetenheten hos våra medborgare gällande våld i nära relationer anser vi inte vara tillräckligt. Det löftet ska kompletteras med och hedersvåld efter ordet relationer. Våld i nära relation och hedersvåld är inte samma sak och kunskapen om skillnaden och hur det upptäcks bör öka.

Antalet brott mot äldre i Umeå kommun och i hela Sverige har ökat avsevärt de senaste åren. Under pandemin har fler blivit medvetna om att äldre som grupp är mer utsatta för lurendrejeri och stölder. Både av för dem okända personer eller av personer som utgett sig för att komma från hemtjänst eller myndighet. Detta bör uppmärksammas mer och Kristdemokraterna vill se ett ytterligare medborgarlöfte under rubriken ökad trygghet riktad mot just äldre. Samma medborgarlöfte finns redan idag i andra kommuner där man sett problemet med åldringsbrott.

Kristdemokraterna yrkar på att remissyttrandet kompletteras med nedanstående:

  • Att medborgarlöftet: att verka för att öka medvetenheten hos våra medborgare gällande våld i nära relationer ska kompletteras med och hedersvåld efter ordet relationer.

  • Att under rubriken ökad trygghet lägga till löftet: Polis och kommun ska genomföra minst en gemensam riktad aktivitet i syfte att minska risken för att äldre utsätts för brott samt för att öka den upplevda tryggheten.

 

Jag har under flera år lyft frågan om brott mot äldre och det faktum att UmeBrå saknar representation från den nämnd som ansvarar för medborgare 65 år och äldre. Skolnämnderna, Kultur, Fritid och Individ och Familjenämnden finns alla med, men inte äldre. Senast jag lyfte frågan till Hans Lindberg fick jag svaret att de som är 65 år och äldre är inte de som begår brott. (Va?!) Han gav också en antydan till att då blir det för många i rådet, men då kanske representationen från alla nämnder borde ses över.

Andra kommuner har tillsammans med Polisen medborgarlöften helt i enlighet med vårt yrkande så det vore varken kontroversiellt eller anmärkningsvärt att vi i  Äldrenämnden lyfter frågan. Men till svar fick jag av ordförande att nej det går inte, vi kan inte säga till Polisen vad de ska göra eller inte göra! Ytterligare en missuppfattning för vårt yrkande innebär inte att vi ska säga åt dem vad de ska göra utan vi berättar vad vi vill att de ska göra. Det är exakt vad man gör när man svarar på en remiss.

Med tanke på att inget av de föreslagna medborgarlöftena riktas mot den äldre befolkningen är det uppenbart att kommunens företrädare i UmeBrå inte har tagit till sig att s k åldringsbrott har ökat. Nu återstår att se vad som händer med remissvaren och om Polisen tar frågan i alla fall.

När anhöriga inte vet bäst

Av , , Bli först att kommentera 7

I kommunens äldreplan står det att människosynen ska bygga på varje människas lika värde, rätt att bestämma över sig själv, rätt till trygghet och rätt att bli bemött med respekt. Äldreomsorgens ska därför ha ett personcentrerat arbetssätt och vara flexibel utifrån den äldres behov.

Det som kan tyckas vara en självklarhet är inte alltid det vilket blir uppenbart när man tar del av en anmälan till IVO där vårdpersonalen är de som slår larm om vården som ges på ett boende. De menar att en anhörig har getts alldeles för stort inflytande över omsorgen och bestämmer både rutiner och måltider vilka alla går tvärs emot vad brukligt är. T ex menar den anhöriga att läggdags är kl.18 och att mannen inte fick väckas förrän kl.14 nästa dag. Inga måltider fick intas i sängen vilket betyder att dagens ALLA måltider skulle intas mellan 14:30 och 18:00!

Under fyra års tid hade personen vårdats av kommunen, men hela tiden under en anhörigs starka inflytande. När besöksförbudet infördes förbättrades vården avsevärt och mannen fick duscha varje vecka. (!!) Det är bra att personalen stod på sig och sa ifrån, men det tog lång tid. Det är illa att personal insett att de varit en del i att bidra till vanvård, men tack och lov kom de till insikt.

I artikeln står det att chefen konstaterar att äkta makar som levt med varandra ett helt liv ofta vet hur partnern vill ha det, chefen bedömer att släktingar allt som oftast bidrar med vettiga synpunkter. Visst är det så, men det är tydligt att vara anhörig inte per automatik betyder att du vet bäst. Det förekommer många destruktiva relationer och våld i nära relation förekommer även i högre ålder. Jag vet i det närmaste inget om just denna händelse, men jag vet att generellt krävs större kunskap i att upptäcka signaler för att upptäcka om personer levt/lever i en våldsam relation.

 

”Civilkurage visar att du bryr dig”

Av , , Bli först att kommentera 7

Ett av de finaste orden jag vet är civilkurage och som förälder hoppas jag kunna förmedla det till mina barn samtidigt som jag själv försöker ha med mig det även när det funnits tillfällen där det känts svårt. Wikipedia förklarar att ha civilkurage innebär att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk, förmågan att stå för sina värderingar, trots vetskap om öppet eller latent motstånd från omgivningen. Vidare står det att civilkurage betraktas av de flesta som en moraliskt eftertraktansvärd egenskap, en dygd.

Det borde vara en självklarhet att säga ifrån när vi ser människor som behandlar andra illa eller vittna i en rättegång där vi vet att någon begått ett brott. Idag är det inte så och rädslan för konsekvenser tar över och i många fall finns det anledning att vara rädd. Kalla Fakta rapporterade i förra veckan om en man som sagt till ungdomar i butiken att sluta kasta godis på kassörskan. Tydligen klarade inte ungdomarna att bli tillsagda och det slutade med att en av dem drog kniv och mannen mördades. Vittnen fanns, men ingen vill berätta vad de sett och de som mördade Elvis är fortfarande fria. Elvis sa ifrån, med rätta, för ingen hade väl kunnat i sin vildaste fantasi tro att reaktionen skulle sluta på det sättet.

Frågan om anonyma vittnen och kronvittnen är inte ny och Kristdemokraterna i riksdagen har drivit på i frågan tillsammans med flera andra partier. Regeringen tillsatte en utredning förra hösten som inte kommer att vara klar förrän i maj nästa år. Visst är det omdiskuterat och visst blir det en fråga om rättssäkerhet, men nu går mördare fria när människor inte vill riskera sina liv för någon annan.

När jag googlade efter bild på civilkurage blev resultatet denna debattartikel från civilsamhället. Den förtjänar definitivt att läsas av fler.

”Man säger att civilkurage smittar. Det betyder att om du är den som vågar ta steget och gripa in är sannolikheten stor att andra kommer att följa ditt exempel, du kommer inte att stå ensam.”