Efter valet 2010 valdes jag till ledamot i Byggnadsnämnden vilket var både spännande, svårt och innebar många timmars läsning varje månad. Byggnadsnämnden står för ”hårda frågor” och var ett helt nytt område för mig. Plan och Bygg Lagen var ny, Alliansen styrde landet och Stefan Attefall var bostadsminister – det var verkligen mycket som hände inom området. Det var ett fantastiskt uppdrag, men när vår vice ordförande i Socialnämnden lämnade sitt uppdrag januari 2012 och jag valdes in istället var det dags att låta någon annan ta över i Byggnadsnämnden. Jag lämnade inte plan och byggfrågor helt eftersom jag samtidigt satt i Näringslivs och planeringsutskottet fram till 2014.

När vår ledamot i Byggnadsnämnden lämnade Umeå 2016 och därmed även uppdraget så blev det en comeback för mig i just Byggnadsnämnden. Ny ordförande i Mikael Berglund, men många av de tidigare ledamöter var kvar vilket kändes mer som ett varmt välkomnande tillbaka. Byggnadsnämnden kanske verkar tråkig för vissa för det händer att det tar mycket lång tid innan du ser effekterna av de beslut som tas, men det är alltid intressant att närmare få följa en stads utveckling.

I mars i år avsade jag mig än en gång uppdraget som ledamot i Byggnadsnämnden efter att ha blivit nominerad och vald till två uppdrag på regionen. Det blev omöjligt att fortsätta, men Jan som var min ersättare har tagit ett stort kliv framåt och gör ett bra arbete som ny ledamot i Byggnadsnämnden. Trots att jag inte längre sitter i nämnden så försöker jag att som gruppledare hålla mig á jour med det som händer. Det ärende som nu har fått stor uppmärksamhet och tro mig det förtjänar uppmärksamhet är företaget Bahnhof och det bygglov de aldrig fick.

I Bågenhuset där en tidigare lås och säkerhetsbutik varit verksam har Bahnhof renoverat och flyttat in. Problemet var att de förändringar som gjordes krävde bygglov vilket företaget inte var medveten om. Enligt detaljplan från 1952 är det sagt att det ska vara handel och inte kontor vilket Byggnadsnämnden menar att Bahnhof har. Här har det låst sig. Det är inte den enda låsningen heller eftersom Socialdemokraterna säger att det inte finns tillräckligt med dagsljus för medarbetarna och att det därmed inte är en lämplig lokal.

I dagens VK skriver jag och Jan om beslutet och vilka negativa konsekvenser vi ser det får inte bara för företaget och dess anställda, men även för kommunen i stort. Beslutet är närmare 350 000 kr i viten samt ett förbud att bedriva verksamhet i lokalen! Vi har inte bestridit det faktum att de har gjort fel, men straffet är för stort. Det är inte ett företag som straffas utan även de anställda som nu inte vet om de längre kommer att ha ett arbete att gå till.

Umeå har förändrats mycket de senaste åren och sedan 1952 är det inte mycket som är sig likt. Affärer och handel sker på ett helt annat sätt än förr och därför blir det märkligt att envist låsa fast sig i vad som står i en snart 70 årig detaljplan. Eller kanske inte låsa fast sig i detaljplanen, men i bilden av vad handel är vilket nu ger stora negativa följdkonsekvenser. Det handlar inte om beloppet på vitet eller hur mycket ett företag har investerat utan det handlar om ett förbrukat förtroende för kommunens sätt att bemöta företag och se möjligheterna istället för låsningar. Bahnhof har nu ställt frågan till kommunen vad de kan göra för att det ska bli rätt och att verksamheten kan fortsätta i Umeå. Här finns en möjlighet att göra rätt och visa en välvilja till att Umeå både välkomnar företag och visar att vi vill ha dem kvar!

Här kan du läsa vår insändare i sin helhet.