Etikett: Carema

Kritiska ögon och öron

Av Veronica Kerr, 5 augusti 2014 kl 10:17, 4 kommentarer

Råttan i pizzan är titeln på en bok av Bengt af Klintberg och som kom ut 1986. Det är en sammanställning av moderna folksägner där råttkött visade sig vara en av huvudingredienserna på pizzor serverade på en pizzeria i Stockholm. Nyheten om döda råttor i pizzor i Sverige hände 1973 och Dagens Nyheter skrev om det, men det visade sig vara en myt. En sägen som förekommit i flera länder innan den kom till Sverige. Alltid är det någon som har hört något, någon som känner någon som har sett något vilket ger den perfekta grogrunden för att sägner sprids vidare.

Även om ingen idag talar om råttor i pizzor så finns det fortfarande sägner och lögner som vägrar att försvinna. Är människor ovilliga att ta till sig sanningen när sägnen, myten är mer intressant och passar bättre in i den världsbild man lever i? Att få sin egen trovärdighet som journalist ifrågasatt måste vara jobbigt och då kan det vara lättare att blunda och hålla i bilden som man själv var med och upptäckte.

Häromdagen skrev Lena Mellin i Aftonbladet denna krönika http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article19308802.ab och jag önskar att så många som möjligt tar tiden till att läsa den. Det är fortfarande uppenbart att både politiker från vänster och flera av mina läsare behöver få sin ”världsbild” ändrad om varför man väger blöjor.

I valrörelsen är jag rädd för att myter och sägner kommer att poppa upp från vänster som passar just deras bild av verkligheten och jag har redan nu sett flera exempel. Det är därför viktigt att både väljare och media har kritiska ögon och öron. Ibland blir det fel, men det som blir fel kan rättas till. Om man vill.

Funderar i övrigt, kan det varit så att pizza var exotiskt och ovanligt i Sverige 1973 och att det därför inte var konstigt om ingredienserna var tveksamma? Privata vårdgivare är i många kommuner mycket sällsynta och det som är sällsynt eller främmande möts av skepsis..

Rationella motiv enligt S och V

Av Veronica Kerr, 16 juli 2014 kl 12:07, 4 kommentarer

Jag häpnade när jag läste debattsidan i morse, Eva Andersson har nu tagit bladet från munnen och fått till en replik på Thomas Nordvalls tidigare artikel om det skandalösa sättet S och V agerade när kommunen återtog Skräddaren i kommunal regi. Jag har väntat på någon slags reaktion, men det har hela tiden varit en tystnad från majoriteteten som inte vill ha sina beslut ifrågasatta. I slutet av april skrev vi från Alliansen i socialnämnden detta som publicerades på debattsidan, men inte ett ord från majoriteten. Vad var det nu som hände? Blev påtryckningarna från allmänhet och andra för svåra? Åsa Bäckström är andre vice ordförande i socialnämnden (V) och hon är meddebattör även om hon själv varken satt i socialnämnden eller kommunfullmäktige när beslutet togs 2011.

Nej till vinster i vården är rubriken och med stor fantasi har man listat fem rationella motiv till beslutet. Rationell= förnuftig enligt ordlista, men här är det skribenternas egna bedömning. Ett av argumenten är att ”vilket riskkapitalbolag som helst, även helt nystartat skulle kunnat överta verksamheten.” Vilket som helst? Både Eva och Åsa väljer att glömma att det är vi som kommun som ställer kraven i upphandlingen. Vi ska ha en god äldreomsorg där kvalitén ska sättas i främsta rummet. I detta fall var det en möjlighet till förlängning av avtalet som man sa nej till, inte en upphandling. En stor skillnad, man visste att man hade en mycket god verksamhet med nöjda anhöriga, brukare och personal, men det sa man nej till, förblindad av ”rationella motiv”. (Sättet man informerade om beslutet var förfärligt, sedan undrar man varför inte chefen på boendet ville stanna kvar?!)

Vidare skriver Eva och Åsa att ”S och V ville och vill skapa stabilitet och kontinuitet genom att inte utsätta brukare och anhöriga för den osäkerhet som ständigt nya upphandlingar (enligt LOU) innebär.” Detta ”rationella motiv”har tvärtom försämrat avsevärt och de anhöriga som nu larmat om missförhållanden och personal som blivit sjuka betackar sig säkerligen den sortens omtanke.

Det är bra att det finns ett litet uns till erkännande om att det funnits brister i övertagandet, men man fortsätter att ha svårt att se sin egen del i det hela. Eva Andersson har vid ett par tillfällen sagt att det är bra att vi kan lära oss av det som Carema gjorde bättre på Skräddaren som t ex att man erbjöd ”hemlagad mat” (mat som tillreddes på plats och som spred aptitretande dofter i boendet och skapade hemtrevnad). Visst kan vi lära oss av varandra för det utvecklar och förbättrar omsorgen, men att låta en verksamhet starta upp något för att sedan stänga ner på godtyckliga skäl kommer definitivt inte att leda till att andra vill etablera sig i kommunen. Att säga att vi hade många kommunala vårdboenden som låg och ligger på samma kvalitetsnivå är inte heller ett acceptabelt motiv, men inte förvånande i socialismens anda. Ingen ska få för sig att man kan göra det bättre än kommunen.

Det var vid sista presidieberedningen inför sommaren som jag ställde frågor om situationen på Skräddaren. Varken Åsa Bäckström eller Eva Andersson hade läst artikeln trots att den var utskickad tidigare och var väl spridd inom kommunen. Det var antagligen jobbigt att läsa om det som blev fel. Äldreomsorgen och vården av sjuka och äldre blir en fråga av största tyngd i kommande valrörelse. Vänsterstyrets definition av rationell behöver förändras och även deras syn på kvalité i vården.

God kvalitet, Lennart Holmlund?

Av Veronica Kerr, 24 juni 2014 kl 11:08, Bli först att kommentera

Jag är bekymrad och jag är frustrerad över Socialdemokraternas och Vänsterns stora tystnad kring deras beslut om att återta Skräddaren i kommunal regi. Ett beslut som fattades hösten 2011 trots att det inte fanns några som helst rapporter eller indikationer om missnöje eller vanvård och trots att anhöriga vädjade till att kommunen inte skulle fatta ett sådant beslut.

I april var jag och en ledamot från socialnämnden och besökte Skräddaren och fick lyssna till personalens berättelser om vad som hände hösten 2011 och hur det ser ut idag. Vi i alliansen skrev tillsammans en insändare om situationen på Skräddaren och hade hoppats på att det skulle bli någon reaktion från vänstermajoriteten till försvar för de beslut som togs. Om inte ett försvar så kanske åtminstone en förklaring hur tänkte de då? Ingenting, bara tystnad. Kanske skäms man?

När jag och Janet Ågren (socialdemokraternas ordförandekandidat till Äldrenämnden efter höstens val) debatterade äldreomsorg i radions P4 i början av juni försvarade hon besluten att ta över boenden i kommunal regi. ”Vi tycker att det var rätt beslut när vi tog tillbaka det för att driva i egen regi. Det var ett korrekt beslut för att kunna upprätthålla en god kvalitet.” En god kvalitet i socialdemokraternas ögon skiljer sig åt från vad jag som kristdemokrat och många andra vill se i äldreomsorgen.

Svenskt näringsliv publicerade idag denna artikel om vad som har hänt på Skräddaren sedan kommunen tog över. Jag publicerar länken, men har även klistrat in artikeln i sin helhet. Reaktioner måste komma från någon. Eftersom det inte är någon från socialnämndens majoritet som bloggar frågar jag Lennart Holmlund som kommunalråd och blivande pensionär, vad är din uppfattning om en god kvalitet i äldreomsorgen? Och vad tycker du om reportaget från det kommunala boendet Skräddaren? Det vore intressant med en lokalt anknuten blogg för ovanlighetens skull…

************************************************************************************************************************

Sämre när kommunen tog över

NYHET Publicerad 24 juni 2014

Kritik Umeå kommuns skötsel av äldreboendet Skräddaren får hård kritik av personal och anhöriga, man talar om personalflykt, vantrivsel och slarv. Under våren glömdes en brukare kvar i sängen. Ingen anhörig fick veta något. – På Carematiden fångades avvikelserna upp och åtgärdades, säger en anställd.

Sedan kommunen sade upp avtalet med Carema och tog över driften av verksamheten i oktober 2012, har verksamheten på Skräddaren försämrats. Vantrivsel har lett till en personalflykt och många av de nuvarande anställda söker ständigt jobb på annat håll. Även sjukskrivningarna har ökat. I december var ca en fjärdedel av personalen sjukskriven.

Svenskt Näringsliv har pratat med flera anställda på Skräddaren. Alla berättar hur verksamheten på olika sätt försämrats sedan kommunen tog över driften. Ingen vågar träda fram med namn, av rädsla för kritik eller annan negativ särbehandling på jobbet.

Den enda som vågar medverka fullt ut är den nyblivna pensionären Margit Wikström. Hon hade inte tänkt pensionera sig i år, utan tog beslutet när hon nekades semester i våras. Hon och hennes man hade planerat en resa, så Margit lämnade in sin ansökan om semester i god tid. Men det hjälpte inte.

– Jag fick inget besked förrän någon dag innan jag skulle gå på semester. Då fick jag höra att jag måste jobba eftersom det saknades personal. Jag blev arg och pensionerade mig direkt. Det hade aldrig hänt under Carematiden. Då hade jag haft tidig och bra dialog med gruppchefen. Men kommunen bryr sig inte om de anställda, säger Margit Wikström.

Och Margit fortsätter berätta om betydligt sämre aktiviteter för brukarna, vikarier som inte fått lära sig larmrutiner och inte kan sina arbetsuppgifter, viktiga arbetsplatsmöten som inte hinns med för att det saknas folk, chefer som beordrar istället för att lyssna och mindre omtanke mellan medarbetarna. Men Margits berättelse är bara början.

En anställd säger att det är betydligt sämre ordning och mer slarv. Avvikelserna rapporteras betydligt mer sällan. Under våren glömdes en brukare kvar i sängen. Det uppdagades först på eftermiddagen. Men det rapporterades aldrig och de anhöriga fick inget veta. Och det är bara ett exempel bland många.

– På Carematiden fångades avvikelserna upp direkt och åtgärdades. Rutinerna sågs över. Nu händer inget. Och vad jag vet är det ingen som pratar med den eller de som jobbat när det har inträffat en avvikelse. Det är väldigt slappt. Vi har journalföring på internet. Det är möjligt att det skrivs in där. Det är inget som vi får reda på, säger en anställd.

Missnöje hos anhöriga

Ju mer vi pratar med anställda och anhöriga, desto mer växer bilden fram av en påtagligt försämrad verksamhet. Några av de anhöriga vågar träda fram med namn. Eva Persson vittnar om att personalen sällan syns till på avdelningarna, att de boendes guldkant har försvunnit och att personalen visar mindre empati.

– Jag upplever att de inte ser vårdtagarna och deras behov. De får sitta mycket ensamma. Personalen är som bortblåst när jag är där och hälsar på. Ibland har jag själv fått rycka in och ge någon vatten, trots att jag är där för min brors skull. Men det är svårt att gå på personalen för det är ju egentligen inte deras fel, säger Eva Persson.

Ingen säger att allt var perfekt på Caremas tid. Men det fanns mer resurser, mer guldkant, mer personal och fler aktiviteter. Och en viktig nyckel verkar ha varit de tre gruppcheferna – en ständigt närvarande arbetsledning som fångade upp funderingar och synpunkter från både personal och anhöriga. Då hölls även regelbundna anhörigmöten.

– Sedan kommunen tog över har jag inte kallats till ett enda möte, förutom en träff med kommunens anhörigråd – en mindre grupp anhörigrepresentanter. Den träffen växte till ett stormöte med många klagomål, men den gav inte ett smack. Carema kallade till möten minst två gånger per år, berättar Gunilla Haglund vars syster bor på Skräddaren.

Hon har själv jobbat inom äldrevården i 34 år. Bland annat med strokerehabilitering. Och hennes bild av personalsituationen på Skräddaren är mycket negativ.

– Personalomsättningen är vansinnig. Många har slutat på grund av vantrivsel eller sjukskrivning. Det är dålig personalpolitik. Jag frågade en anställd hur ofta de har gruppträffar för att diskutera mål och kvalitet. Aldrig blev svaret. Jag förstår inte organisationen. Det känns slarvigare och mindre empatiskt, säger Gunilla Haglund.

Bilden bekräftas av de anställda. Vikarier får för kort introduktion och klarar inte av sina uppgifter. Till sommaren är bemanningen planerad med två ordinarie och tio vikarier. Flera av dem är mycket unga, helt utan erfarenhet. På Caremas tid var alla rädda om vikarierna. De var erfarna och kunde verksamheten, berättar en annan anställd

– Då hade vi sex rutinerade vikarier och sex ordinarie under semestern. I år ska tio dåligt introducerade vikarier ha i princip allt ansvar, med stöd av två ordinarie. Flera av vikarierna har aldrig jobbat inom äldreomsorgen tidigare. Det finns ingen arbetsglädje. Ibland är vissa gråtfärdiga. Det här måste komma fram, för det är synd om brukarna.

Vetskapen finns hos kommunen

Umeå kommunen har hela tiden vetat om att det funnits missnöje på Skräddaren och har försökt få ordning på verksamheten. Bland annat med chefsbyten och genom att efterlikna den gruppschefsfunktion som fanns under Caremas tid. Men i praktiken får den funktionen ingen effekt, enligt den anställde.

– De som fått gruppschefsrollen har bara en kontrollfunktion. De ska lära rutinerad personal hur man dukar, bäddar och duschar och kolla så att det blir rätt. De har även fått utbildning av en psykolog för att kunna tala personalen tillrätta så att de inte ska vara så negativa. Men det är helt fel väg. Det får inte personalen att känna arbetsglädje.

Carema får gärna komma tillbaka

Alla vi pratar med skulle gärna se att Carema kom och tog över igen, trots att företaget har ett vinstintresse. Att någon tjänar pengar på att ta hand om gamla, verkar inte spela någon roll för varken anhöriga eller anställda. Det viktiga är att de äldre blir väl omhändertagna och att personalen trivs.

– Om Carema gör en vinst på att ta hand om min mamma eller pappa, så låt dem göra det. Den bästa personalen försvann med en gång när Umeå kommun tog över. De har raserat en fullt fungerande verksamhet där alla var jättenöjda. Det är hemskt att ingen säger någonting, att det bara får fortsätta, säger en anhörig som vill vara anonym.

Martin Machnow

Snabba beslut med drastiska konsekvenser

Av Veronica Kerr, 5 maj 2014 kl 09:24, Bli först att kommentera

I förra onsdagens VK skrev jag tillsammans med mina allianskamrater i Socialnämnden om äldreomsorgen i kommunen och om boendet Skräddaren i synnerhet. Sättet som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hanterade situationen är ingenting annat än skamligt och nu snart tre år senare har vi fått se konsekvenserna. Det är aldrig lätt att begripa hur S och V tänker, men det är tydligt att i det här beslutet hade man varken de boende eller personalens bästa för ögonen.

Jag hoppas att Eva Andersson (S) och hennes partikamrater har lärt sig av misstaget och tänker till fler gånger innan man gör något lika dumt igen. Här kan du läsa vår insändare i sin helhet.

****************************************************************************************************************************************”’

Socialdemokraterna raserade bra verksamhet

Hösten 2011 meddelade socialnämnden att den ville säga upp avtalet med det privata vårdbolaget Carema som då drev äldreboendet Skräddaren i Umeå. Anledningen till varför beslutet togs var inte alls att man var missnöjd med verksamheten eller att någon hade framfört kritik.

Det var med anledning av att man läst om missförhållanden inom Caremas äldreomsorg på andra orter i landet. Men trots att inga sådana missförhållanden fanns i Umeå så menade man att det var en felaktig och omoralisk ägarstruktur och därmed skulle kommunen ta över verksamheten.

Kritiken mot Umeå kommuns agerande var hård och anhöriga till de boende vädjade om att driften inte skulle övergå till kommunal regi. Varför förändra något som uppenbart fungerade väl?

Socialnämndens ordförande Eva Andersson (S) var obeveklig och uttalade att det var ett fullständigt korrekt beslut att återta verksamhet i egen regi efter den mediauppmärksamhet som det fått. Andra kommentarer var att självklart kan kommunen överta verksamhet utan att personalen blir lidande. Med kommunal verksamhet blir det alldeles automatiskt mer pengar till verksamheten. Hur tänker man då?

Idag är det mycket oklart om Eva Andersson (S) skulle fatta det beslutet igen. Sjukskrivningssiffrorna talar sitt tydliga språk, det blev inte bra. En god verksamhet kan ta år att bygga upp, men en dag att rasera. Skräddaren hade byggt upp en välfungerande verksamhet, men där personalens arbetsuppgifter skilde sig från hur kommunen är van vid att arbeta. Vid övertagandet avskaffades gruppchefer, ”för det har vi inte i kommunal äldreomsorg”. Ett avskaffande som gav konsekvenser. Sjukskrivningstalen har ökat oroväckande och i december 2013 var 26 % av personalen sjuka!

Det är ett intensivt arbete som har påbörjats och siffrorna börjar vända, men det går för sakta. Genom att brukare kan välja mellan flera utförare blir kommunen mer uppmärksam på den enskildes önskemål. Det är också dokumenterat att fler utförare bidrar till att förbättra den egna kommunala äldreomsorgen och här var Skräddaren en förebild. Med fler utförare i äldreomsorgen får dessutom personal större möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare vilket kan ge fler karriär möjligheter.

Veronica Kerr, (Kd) vice ordförande i socialnämnden

Elmer Eriksson (M)

Natalja Kaganovitch (M)

Lotta Holmberg (Fp)

Anna-Carin Sjölander (C)

Liv Granbom (M)

Greger Knutsson (M)

Inger Enström (C)

Margareta Eriksson (Kd)

En moraliskt rätt ägarstruktur?!

Av Veronica Kerr, 22 november 2012 kl 10:35, Bli först att kommentera

"Särskilt målsättningsstadgande: Umeå kommun önskar att eventuell överskjutande vinst återinvesteras i verksamheten."

Dessa rader förs nu in i avtalet med Carema efter gårdagens beslut i socialnämnden. För den påläste känner ni kanske igen raderna från vårens debatt kring LOV upphandlingen av hemtjänst där man särskilt ville lyfta fram hur hemtjänstföretagen använder sin vinst. Socialdemokraterna menade då att det skulle vara en service för kunderna när de valde hemtjänstföretag. Igår var det inte tal om en service till brukarna utan en kraftig markering mot Carema som kommunen haft avtal med sedan 2004.

Eftersom det är väl fungerande verksamheter och det har inte funnits något att anmärka på ville vi från Alliansen att avtalet skulle förlängas med tre år, men S + V + Mp nöjde sig med ett år till 20140830. När avtalet då löper ut vill Vänsterpartiet att kommunen tar över verksamheten i egen regi. Vad Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill är fortfarande oklart, men efter gårdagens sammanträde blev det än en gång tydligt att valfriheten minskar och att företagsfientligheten ökar i Umeå. Frågan om vinst i välfärd och privata aktörer i vården är jobbig för Socialdemokraterna. Igår kväll uttalade en socialdemokrat i lokalnyheterna att de var inte emot privata företag i vården "om de har en moraliskt rätt ägarstruktur!"

För Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är frågan om vinst i vården viktigare än kvalitet. För mig är det självklart att en mångfald i vården utvecklar omsorgen och leder till större inflytande för den enskilde. Jag beklagar att ytterligare ett boende i kommunen övergår till kommunal regi.

Budgetfullmäktige och heta ämnen

Av Veronica Kerr, 18 juni 2012 kl 14:27, 1 kommentar

Det är budgetfullmäktige idag och talarlistan är lång.

Även om entreprenader och privata företag inom hemtjänsten inte direkt står med på dagordningen så har frågan varit med i debatten.

De flesta känner säkert till att kommunen i höstas valde att återta äldreboendet Skräddaren till kommunal regi. Detta trots att brukare, anhöriga och personal var mer än nöjda med verksamheten. Men hur det gick till var för mig okänt tills idag när jag läste detta.

Oavsett vad man anser om entreprenörer eller Carema, så här gör man inte när man säger upp avtal.