Etikett: corona

Att bära eller inte bära munskydd..

Av , , Bli först att kommentera 10

Idag har jag varit inne i stan, från att ha varit på stadshuset i det närmaste dagligen så blir det numera ungefär en gång i veckan. Jag saknar arbetsplatsen och att träffa människor och det gav lite extra glädje och pepp att bara prata med de som arbetar i receptionen, mannen som arbetar med posten, vaktmästeriet och administratörer som ser till att stället inte bara stänger ner. Det är fortfarande personer på plats varje dag och även om jag har förmånen att lätt kunna vara hemma så får vi inte glömma de som måste vara på en arbetsplats dagligen.

Mötesfri onsdag ett par veckor innan jul gav mig lite tid till att gå på stan och göra ärenden. Jag har börjat använda munskydd och handspriten är sedan länge med mig överallt. Till en början känns det lite konstigt att bära munskydd, att vara lite avvikande när alla andra ser ut som vanligt. Det är inte för att jag är rädd för att smitta eller bli smittad för jag är mycket noga med att hålla avstånd både utomhus och i affärer. Munskyddet blir däremot en påminnelse om det som händer just nu och att hålla avstånd blir lättare. Jag tycker inte om när glasögonen immar igen och är jag stressad blir det värre. Varje gång det händer tänker jag på de som arbetar i äldreomsorgen och i vården som är tvungna att använda munskydd hela dagarna. Mina stunder i affärer eller bland andra sker inte ofta, men om munskydd kan hjälpa till att minska smitta, ja då är det ett enkelt val för mig.

På vägen hem lyssnade jag på nyheterna och fick höra frustrationen och uppgivenheten i rösten på Region Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör när han sa: ”Nu får det vara nog!” Stockholm behöver hjälp och har just nu 83 personer som vårdas på Intensivvård pga Covid. Inga marginaler finns för sjukvården i Stockholm, människor som skulle behöva intensivvård nekas eftersom tröskeln har höjts. Länge, länge har vi talat om vårdpersonal går på knäna, men nu blöder knäna och det skaver in på benen. Håll i, håll i lite mer och håll ut.

Slutligen vill jag säga att jag är otroligt imponerad av alla de företag som har hittat sätt att hjälpa och bemöta kunder med handsprit, munskydd, hemleveranser, personal shoppers och en större on-line tillgänglighet. Själv har jag inte slutat handla, men jag vet att det går definitivt att handla Corona säkert. För om vi vill vi ha ett levande centrum så är det av yttersta vikt att vi stöttar företagare som kämpar och därför handla lokalt.

Utmaningar och förslag till lösningar

Av , , Bli först att kommentera 7

Började dagen med att lyssna till Vårdföretagarnas webinarium om Äldreomsorgen -den svaga länken i Sveriges coronastrategi? Trots att jag har hört mycket av det som lyftes tidigare är det en god påminnelse om vad som har hänt under året. Brister som alltid funnits har blivit smärtsamt tydliga och konsekvenserna av dem måste anses som ett fullständigt misslyckande. Tilliten till äldreomsorgen är skadat, men jag vill vara med och arbeta för att tilliten ska öka.

Det var ett mycket intressant webinarium och jag önskar att fler tar del av det oavsett vilken koppling man har till just äldreomsorgen. Många har landat i en förenklad bild att det var på grund av att det var många timanställda inom äldreomsorgen i Stockholm som Corona fick så snabbt och starkt fäste. Tack vare att Umeå har heltidsanställda så har vi klarat oss bättre, men då glömmer vi hur det var i mars. Umeå och norra Sverige har lärt av andras erfarenheter och fick tid till förberedelser. Vårdföretagarna listar dessa utmaningar:

Utmaningar inom äldreomsorgen i början av pandemin

  • Stödet som fanns var anpassat till sjukvården och inte äldreomsorgen.
  • Stor mängd information från myndigheter och huvudmän och ofta motstridig.
  • Personalbrist i och med att minsta symptom hos vårdpersonal innebar sjukfrånvaro.
  • Äldreomsorgen gavs stort ansvar i vården av Covid sjuka
  • Asymtomatisk smitta, när personal smittar utan symtom och skyddsutrustning inte fanns

Förslag till lösningar:

  • Det behövs nationella riktlinjer och vägledning
  • Ökad samverkan i kommunerna och på nationell nivå
  • Inför ett nationellt beredskapslager
  • Fasa ut äldreboenden som inte lever upp till myndigheternas krav
  • Förstärkt styrning av läkarinsatser mot äldreomsorgen

Det borde vara en självklarhet att kommunen fick anställa läkare och här arbetar Kristdemokraterna nationellt för att få till en ändring. Det är bra att situationen inom äldreomsorgen fortsätter att belysas och granskas. Ett konkret exempel från i våras är när beskedet från en hälsocentral gick ut till alla inskrivna vid den hälsocentralen som 70 år och äldre som var inskrivna vid en speciell hälsocentral skulle ges brytpunktssamtal om de drabbades av Corona. Det var inte lönt att ge sjukhusvård till den som insjuknade i Covid i den åldern. Att vara gammal är ingen sjukdom och äldre har rätt till vård!

Kommunen reagerade starkt och kontaktade regionen som förstås ändrade uppfattning. Uppfattningen fanns som jag förstod det endast hos en läkare. Det blev fel tänkt, men hen var redo för det värsta tydligen.

 

Det var bättre förr

Av , , 2 kommentarer 6

Semestern är över och kalendern börjar fyllas av sammanträden och möten. Hösten är min favoritårstid och något som jag faktiskt sett fram emot och i år längre än vanligt. Det är då saker och ting kan återgå till det normala. Det sa vi ju i våras. Digitala möten i all ära, men till hösten ja då kan vi ses fysiskt! Eller kan vi? Är det verkligen nödvändigt att ses fysiskt? Ett möte över iPad hemma i soffan eller bakom ett plexiglas ute i trädgården funkar väl lika bra?

Corona och Covid har förändrat världen och människorna, men hur länge orkar vi följa rekommendationer det är oklart. Äldreomsorgen i Umeå har klarat sig anmärkningsvärt bra när det gäller antalet smittade. Kunskapen om basala hygienrutiner är stor och förbrukningen av handsprit likaså, men när hösten kommer med kyla och regnrusk blir det definitivt inte lika lätt att mötas utomhus. Säkra möten mellan personer boende på ett vårdboende och deras anhöriga måste vara möjliga även inomhus. Det har upprepats många gånger att vi ska ”skydda våra äldre”, i grunden en god tanke som ändå hamnar snett. Vi äger inte de människor som är födda långt tidigare än oss. De har inte frånsagt sig rätten till sina liv och jag blir arg på mig själv när jag använder samma uttryck. Livet är inte bara antalet år utan det är vad vi gör medan vi lever. Att fråntas fysisk kontakt med de man älskar eller kraftigt begränsa tiden för besök kommer att ge konsekvenser, ensamheten och risken för psykisk ohälsa blir allt större.

För en tid sedan fick jag ett samtal av en kvinna som berättade om hur svårt det var att besöka sin make som flyttat till ett vårdboende. Det var inte plexiglaset eller att hon var tvungen att boka in en tid som ifrågasattes utan det var att besöket övervakades och att de lyssnade till samtalet. Associationen till fängelse blev större än att det skulle vara ett vård och omsorgsboende. Vi säger att vi de som är äldre än 70 ska vara hemma och bor du på ett äldreboende får ingen besöka dig. Åtminstone inte spontant och absolut inte utan plexiglas. Kramar är uteslutna. Vi säger att det är bäst så och kanske menar vi att de som är äldre borde begripa att det är för deras skull och att de ska vara glada för att vi gör uppoffringen.(?!)

Jag fortsätter att hålla avstånd. Handspriten är alltid med mig och digitala möten kommer att fortsätta vara min vardag, men är det nån gång orden ”det var bättre förr” stämmer så är det här.

 

Vad är du redo att avstå för en god och värdig äldreomsorg?

Av , , 3 kommentarer 11

De senaste månaderna har människor hyllat och uppmärksammat vårdpersonal som är de som står i frontlinjen för att hjälpa de som blivit sjuka i Covid 19. Berättelserna är många om långa arbetspass och svårigheter med att få tag i skyddsmaterial. Både TV och lokalpress har gjort reportage från intensivvården och vi har tagit del av berättelser från de som överlevt. Gemensamt för alla är hyllningskören till vården och uppmaningen att hålla avståndet och vara försiktiga.

Självklart är jag också oerhört tacksam för det arbete som sker på våra sjukhus och glad för att det uppmärksammas, men kan inte låta bli att fundera på vad som händer sedan. De som lovar i tider av kris att arbetsmiljön och arbetsvillkoren ska bli bättre för vårdpersonalen kommer de att stå fast vid sina ord när Covid 19 inte längre utgör en akut fara? När samhället ska börja återgå till något slags normaltillstånd och fokus vänds mot annat, kommer vi då att komma ihåg vad vårdpersonal har fått genomgå? Vad blir hyllningarna värda i slutändan?

Äldreomsorgen har också fått uppmärksamhet, men inte alltid med samma positiva ordalag. Häromveckan uppmärksammade t ex VK att hemtjänstpersonal blir verbalt påhoppade av okända och kallade för smitthärdar. När kommunerna beställt skyddsmaterial har de blivit bortprioriterade till förmån för regionen vilket gjort att bristen på skyddsutrustning fortsatt vara  svår. Vi ska skydda våra äldre, men det är människor vi talar om. Att bli inlåst utan kontakt med andra människor är en omöjlighet och enligt mig helt omänskligt. Därför vill jag hylla äldreomsorgens personal som går till sitt arbete varje dag ständigt uppmärksam på varje eventuellt symptom. Både hos sig själv och hos andra. Det är många som har eller haft tanken att tänk om jag är sjuk utan att jag vet om det och därmed riskerar att smitta någon? Tänk om någon är smittad på jobbet och jag tar med mig det hem till mina anhöriga som tillhör en riskgrupp? Äldreomsorgens personal kan inte arbeta hemifrån och att stanna hemma är en omöjlighet. Det är både tufft och psykiskt påfrestande och att då bli anklagad för att vara pestsmittade är fullständigt vansinne!

Enligt senaste uppgiften så förväntas toppen av Covid 19 smittan nå Umeå om en månad. Det är bra att det tagit längre än först förväntat eftersom det gett mer tid till förberedelser. I dagens VK läser vi om planeringen för ett kohortboende för äldre med Covid 19 och rekryteringen av extra personal kunde starta flera veckor tillbaka. Verksamheter i kommunen har också möjlighet att omdisponera personal mellan verksamheter dit behoven är som allra störst. Det handlar i slutändan om solidaritet i kristid och det blir därför ytterst viktigt att inte tänka snävt eller ha ett revirtänkande. Det borde vara självklart att den som är anställd som sjuksköterska inom skolan skulle kunna arbeta inom omsorgen när behoven är som störst. Det handlar inte om långa tider, men här verkar det finnas osynliga väggar mellan förvaltningarna och jag är rädd för att de kan ha blivit starkare när kommunen upphörde med att vara en förvaltning. I regionen byter personal vårdavdelningar och kliniker när behoven förändrats. Varför ska det vara annorlunda i kommunen?

Arbetet med budget 2021 har påbörjats och kommunen kunde inte få sämre förutsättningar med pågående pandemi, ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter. Det är omöjligt att säga hur illa det kommer att bli, men jag undrar om hyllningarna till äldreomsorgen och löften om förändringar att bli ihågkomna i budgetarbetet? Vad är andra verksamheter redo att vänta med eller utesluta för att äldreomsorgen och vården av våra gamla ska vara god? De här frågorna kommer jag att återvända till, men jag hoppas att alla partier bär med sig den även när krisen är över.

Önskar er en fin Valborg var ni än er!

 

 

Goda och glädjande nyheter!

Av , , Bli först att kommentera 7

Det är så enkelt att fastna i dåliga nyheter, i skandaler eller tragik och det vet vi att nyheterna är fyllda av. Självklart ska vi inte censurera eller filtrera nyhetsflödet, men jag önskar att de goda nyheterna tog än mer plats än vad de gör just nu. Om jag fastnar tillräckligt länge i det dåliga så är det inte bara humöret som blir sämre, men även uppmärksamheten till de glada positiva exemplen. Ni förstår säkert vad jag menar trots att jag är dålig på att förklara.

Corona, viruset med samma namn som det ställe jag var stammis på under min studenttid, dominerar flödet och rapporterna om dess framfart har även kommit att dominera de frågor som jag arbetar med eller blir uppdaterad på regelbundet. Det som har gjort mig mest glad är det stora samarbetet som har kommit till i Västerbotten mellan kommunerna och mellan kommunerna och regionen. När linjer suddas ut och fler tänker på den stora samhällsgemenskapen istället för det egna begränsade ansvarsområdet. När människor kommer med initiativ som egentligen inte borde vara möjligt att genomföra, men gör det ändå för att de kan och vill så slår hjärtat ett extra slag! Civilsamhället är en kraft att räkna med!

Jag vill lyfta två konkreta exempel. Bristen på skyddskläder och utrustning är fortsatt stor, men exemplen på privata initiativ med visir och skänkta munskydd är många. Personal på regionen arbetar med att göra skyddsrockar av plast och företag ställer om sitt arbete för att producera det som hela samhället skriker efter -utrustning till vårdens frontlinje och äldreomsorg.

I Skellefteå driver Per Boström Skellefte reklam och under den här veckan har företaget på mindre än ett dygn ställt om sin tillverkning för att kunna leverera 50 000 skyddsrockar till vården. Företaget ska nu producera 2000 skyddsrockar/dygn och har genom en rekordsnabb rekrytering kunnat erbjuda 20 personer arbete i tre skift. Dagen efter kom produktionen igång. En del av de som fått anställning har tidigare blivit permitterade från andra företag som lider svårt under denna kris pga låg omsättning och efterfrågan. Per var inte tvungen att göra detta, men säger:

– En jätteviktig aspekt i det här är samhällsnyttan. Vi har utrustningen, så varför skulle vi inte hjälpa till? Alla måste dra sitt strå till stacken.

Det andra exemplet jag vill lyfta fram är de samarbeten som finns mellan företag för att öka chansen att klara sig genom denna kris. Västerbottens Fisk är en fiskaffär ute i Hillskär, Holmsund. De säljer fisk, räkor och röror över disk till kunder, men levererar också till restauranger och som jag förstått det till Vasa båten. Med restaurangers minskade omsättning och en Finlandsfärja som inte har passagerare har förutsättningarna försämrats ordentligt. Sedan att affären ligger längst ut på E12 mitt emot Finlandsfärjan gör att inte så många nya drop in kunder kommer förbi. I synnerhet inte när färjan inte längre går som den ska.

Som boende i Holmsund vill jag absolut stötta lokala affärer och företag, men jag hoppas verkligen att fler förstår att Västerbottens Fisk är en del av Umeå kommun. Jag har börjat att äte mer fisk och mår bättre. Den här veckan blir ännu godare för att Västerbottens Fisk har tack vare ett samarbete med två andra företag erbjudit en helgkasse. Panko panerad vildlaxburgare med Brioche bröd från Skärgårdscaféet i Holmsund och en lyxig chokladefterrätt från restaurangen Tonka inne i stan blir en komplett måltid! Enkelt och gott för mig som slipper laga middag, familjen blir glad för att jag slipper laga maten och vi är med och supportar tre företag samtidigt. Hur bra som helst! Hoppas på fler helgkassar och nu stänger jag ner datorn här på stadshuset och kör ut till Hillskär. Önskar er en härlig helg!

Bilderna kommer från Västerbottens Fisks hemsida och nej detta är inte ett betalt samarbete mellan mig och Västerbottens Fisk. Åsikterna är helt och hållet mina egna

Stärk upp och avlasta – KD förslag i Corona kris!

Av , , Bli först att kommentera 4

Även om jag inte är på stadshuset lika ofta som förr så har jag inte slutat med möten. Istället för fysiska möten blir det digitala sammanträden och jag har lärt mig både Teams, Zoom och Cisco. Verktyg som för mig varit okända fram till för ett par veckor sedan. Javisst önskar jag att det var endast ett nytt system att lära sig, men varje huvudman har sitt eget verkar det som. Fysiska möten har varit enkla, men de digitala har blivit riktigt bra och effektiva.

Fredagens första möte var med KRP – partiets kommun och regionpolitiska råd där jag har förmånen att vara ledamot. Det är fantastiskt intressant att lyssna till övriga ledamöter ute i landet hur deras arbete fortskrider i ett Corona påverkat Sverige. Umeå och Västerbotten får ta del av andras erfarenheter för att vara säker på att inte göra samma misstag. KRP är utsett av partistyrelsen och ordförande är Bengt Germundsson som är Kristdemokraternas andre vice partiordförande.

Från en skärm till en annan, från Zoom till Teams och avstämningsmöte i socialtjänsten. Jag är glad för att socialtjänsten var tidigt upp på tå och i stabsläge. Goda förberedelser gör att vi kan snabbt förändra verksamheten när sjukfrånvaron blir hög och det finns planering för att personal kan hjälpa till i andra verksamheter om behovet skulle uppstå. Det är många som idag har en vårdutbildning, men som arbetar med någonting helt annat. I en tid av ovisshet arbetar politiken med att underlätta snabba förändringar och Kristdemokraterna har nationellt kommit med förslag för att stärka upp och avlasta vårdens frontlinje. Här kan du läsa mer.

Kristdemokraterna föreslår:

  • Uppmana och be personer med rätt kompetens anmäla sig frivilligt att under en begränsad period återvända och arbeta inom vården.
  • Erbjud företag att “sjukvårdspermittera” personal under en begränsad period för att frigöra personer från andra yrkesgrupper med rätt kompetens att tillfälligt göra en insats. (Företaget får good-will samt ersättning från staten och arbetstagare som temporärt gör en insats tjänar mer pengar)
  • Ge socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med regionerna administrera anmälningar och matcha med där behoven är som störst. (omförflyttningar av personal inom vården kan innebära att mindre kritisk vård
    behöver personal. Det skulle kunna mötas av det här förslaget också.)
  • Den arbetsgivare som lånar ut personal blir ersatt till 120% av den minskade lönekostnaden och får därmed incitament att låna ut sin personal.  Det kan vara 100 procent dvs. heltid. Staten åtar sig att betala den delen av lönekostnaden. Kravet är att den anställde arbetar på en vårdinrättning i minst lika hög grad. Arbetstagaren erhåller 80% av den gamla lönen från det reguljära arbetet. Det blir alltså möjligt för personer att under den närmaste tiden tjäna upp till 1,8 inkomster. Åttio procent av den ursprungliga lönen betalas av staten. Den andra, heltidslönen, betalas av den temporära arbetsgivaren. Kravet är att arbetstagaren är medicinskt utbildad och att den arbetsgivare man temporärt går till är en vårdgivare. Den anställde måste vara fast anställd hos den ursprungliga arbetsgivaren sedan 1 januari 2020.

Reglerna bör gälla till åtminstone 31 augusti för att ge sjukvården utrymme att ge sin ordinarie personal ledighet.

Märkligt uttalande i VK

Av , , 1 kommentar 8

Ni som har läst min blogg genom åren eller som har följt med i Umeå politiken känner nog till mitt starka engagemang för äldreomsorg och i synnerhet rätten till medbestämmande till vem som kommer hem till dig när du blir gammal eller sjuk. Det har varit många ideologiska strider genom åren där den största var när S och V tillsammans bestämde sig för att avskaffa Lagen om valfrihet. Det har varit många turer, men med det senaste beslutet och överenskommelsen som togs i mars har de ideologiska striderna lagt sig just nu. Överenskommelsen i korthet innebär att det nya avtalet med nya förfrågningsunderlaget skjuts upp till 1 november samt fr o m 1 maj höjs hemtjänstersättningen till de privata utförarna med 25 kr/timme.

Det var en i det närmaste enig Äldrenämnd som beslutade om nya villkor, förutom Vänsterpartiet som tyckte att kommunen ska fortsätta att svälta ut företagen genom att behålla de ojämlika ersättningsnivåerna. Den punkt som jag ser som nästan viktigast av allt i den politiska överenskommelsen är att förutsättningarna för dialog och samverkan mellan kommunen och de externa utförarna ska förbättras. Dagarna efter det att överenskommelse undertecknats beslutade både Individ och familjenämnden och Äldrenämnden ”att ge förvaltningen i uppdrag att föra en dialog med de externa utförarna hur kommunen i övrigt kan stötta dessa kring den särskilda situation som råder gällande Coronapandemin.”

Beslutet har börjat att ge effekt, men självklart finns det saker som kan förbättras. Jag reagerade idag på ett uttalande i VK i artikeln om regionens arbete med provtagningar av personer som har symptom. Hygienläkare menar att regionen upplever att ”vägen med information till de många privata hemtjänstutövarna är längre” än vad den är till kommunerna. Vidare sa han också att de privata utövarna efterfrågar möjlighet till provtagning på de anställda.

– Frågan är varför de vill att deras personal ska provtas. Det kan vara så att de vill säkra personalförsörjningen men vi måste utgå ifrån att de vill skydda brukarna de tar hand om, säger Anders Johansson.

Uttalandet är märkligt eftersom jag vet att kommunen inget hellre önskar att än att anställd vårdpersonal ska kunna testas. Det är för att säkerställa att ingen som är sjuk (med eller utan symptom) är på arbetet. Samtidigt vill förstås alla arbetsgivare att anställda som ska arbeta är på plats. Att säkra personalförsörjning är definitivt att skydda brukare för vem ska de annars få hjälp av om all personal är hemma sjuka?

Det som bekymrar är uttalandet att det skulle vara svårare att informera privata utförare än kommuner, men vi får ingen förklaring varför. I tider av kris ska samverkan vara möjlig mellan alla utförare, vare sig det är region, kommun eller små hemtjänstföretag.

När kommunal politik känns trivial är det svårt att hitta orden

Av , , Bli först att kommentera 6

Än en gång har jag inte varit speciellt flitig med att skriva här på bloggen, men jag ser att det är en del nya namn på blogg topplistan så antingen är det fler som skriver eller så har inläggen fått fler läsare. Oavsett vilket så är det positivt för bloggar ge en liten inblick i andras tankar och liv som inte vanliga artiklar gör. Jag hade en tanke att jag skulle skriva mer under påsken eller mer eftersom tiden i det närmaste känts obegränsad när kalendern tömts på möten och resor den senaste månaden. Så blev det inte.

Brist på tid är inte det som hindrat mig utan det är det virus som alla talar om, Corona. Jag har inte drabbats fysiskt, men det sitter ändå med mig i tanken varje dag. Eftersom jag inte är någon expert, jag har inga medicinska kunskaper och inga sådana ambitioner, så har jag valt att lita på de som kan och de som arbetar med frågan. Jag lyssnar till expertis, hoppas och ber till Gud att de har rätt. Nu är det många som vacklar i tron till expertisen eftersom andra med ”samma expertkunskaper” kommit till helt andra slutsatser och fullständigt förkastar det pågående arbetet mot smittan och gör det gärna med alarmistiska toner. Det går inte att diskutera med de som börjat att avsky FHM (Folkhälsomyndigheten) eller som ser rött när Tegnell kommer på tal. Bilden av statsepidemiologen Tegnell som jag la ut på Facebook är för övrigt en av mina mest kommenterade bilder där två läger bildades – för eller emot.

Det som är kanske inte viruset självt som hindrat mig från att skriva utan det är det faktum att det har fått allt annat att kännas trivialt och oviktigt. När världen kämpar mot en pandemi av största mått; företagare ser sina livsverk gå under; människor förlorar sina arbeten och människor dör ensamma utan sina anhöriga närvarande, ja då får den kommunala politiken stå tillbaka. Åtminstone ett tag, men den finns fortfarande där och jag ska fortsätta med att skriva om den. Min blogg är politisk, men också personlig. Du får gärna kommentera. Publicerar nästan alla kommentarer och svarar på de flesta så länge de håller god ton.