Etikett: interpellation

Priser till vilket pris?

Av , , Bli först att kommentera 6

Priser till vilket pris?

Det var rubriken till min interpellation som jag ställde till Hans Lindberg på gårdagens fullmäktige. Eftersom Lindberg inte var närvarande fick Margareta Rönngren ta svaret. Interpellationen lydder som följande:

I slutet av september månad beslutade Umeå kommuns folkhälsoråd att inrätta ett folkhälsopris med en prissumma på 10 000 kr att delas ut årligen 2017-2020. Miljö och hälsoskydd har även de nyligen inrättat ett pris och sedan tidigare finns det t ex både jämställdhetspris och årets eldsjäl som andra nämnder eller utskott ansvarar för.

Självklart ska särskilda insatser som görs av organisationer eller enskilda personer uppmärksammas och särskilda prisutdelningar kan vara ett sätt att synliggöra arbete som annars sker i det dolda. Det finns dock risker med att när priserna blir för många i antal förlorar de i ”värde”. Det kan inte heller vara meningen att varje utskott eller nämnd ska ha ett eget pris för utdelning efter eget tycke utan det måste finnas regelverk kring hur medel ska användas för annat än den egna verksamheten.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor: 

  • Hur många priser delar kommunen ut varje år till företag, organisationer eller enskilda personer?
  • Vad är den samlade summan för dessa priser?
  • Görs det en regelbunden översyn av antalet priser och om de är aktuella? Om inte, vad avser du vidta för åtgärder?

Veronica Kerr

Kristdemokraterna

Det var lite si och så med svaret tycker jag, det finns ingen förteckning över hur många priser och till vilket pris som kommunen ger ut. Listan var inte heller komplett eftersom t ex priset Årets Eldsjäl som delas ut på Frivilligdagen den 5 december saknades och jag är säker på att det finns ytterligare priser. Summorna för olika priser saknades också vilket betyder att det är betydligt mer än 150 000 kr/år som kommunen fördelar pengar på pristagare.

Jag kan inte vara nog tydlig med att jag är INTE emot att vi delar ut priser eller att kommunen visar uppmuntran, men jag menar på att det finns risker med att införa för många priser. På ett sammanträde med Folkhälsorådet, under en övrig fråga, beslutades det att införa ett Folkhälsopris à 10000 kr/år och ingen ifrågasatte varför eller om det var nödvändigt. I Folkhälsorådet finns även landstinget med och de delar ut redan idag 3 st Folkhälsopriser à 20 000 kr/år. Jag menar att det finns en risk när för många priser införs att de tappar i värde, att det blir en inflation. Och vet vi verkligen att det är de rätta som uppmärksammas?

Nu är det upp till varje utskott och nämnd att besluta om pengar, men det är också intressant att se vid en sammanställning hur olika insatser värderas. Årets eldsjäl får 5000 kr, folkhälsa 10000 kr och ett konststipendium från Kulturnämnden 50000 kr. Det blev ingen större debatt och det hade jag inte förväntat mig, jag ställde interpellationen för att jag var nyfiken och ville veta. Jag ville inte att varje socialdemokratisk ordförande i utskott eller nämnd skulle upp i talarstolen och ge ett försvarstal för att just de infört ett pris. Men i slutändan kan det inte vara så att varje nämnd eller råd värd namnet ska ha ett eget pris, här har varje nämnd ett ansvar att låta förstånd gå före prestige.

Kommunfullmäktige och Region Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 12

Kommunfullmäktige idag och för ovanlighetens skull har jag varken interpellation, enkel fråga eller motion, men det går nog bra ändå. Fullmäktige började med en interpellation från Arbetarpartiet om ”Hur kan dubbla led av politiker försvaras?” vilket handlade om Region Västerbotten och det icke existerande arbetet med att få till en stor region.

Interpellationen lockade inte direkt till en större debatt, men självklart var jag uppe i talarstolen när Hans Lindberg skyllde på att det var den gamla regeringens fel att arbetet med en fyra läns lösning inte kommit igång. Detta trots att Socialdemokraterna är störst i länet, styr största kommunen och landstinget sedan mer än 30 talet år. Min uppfattning är att S har varit feg i frågan.

Kristdemokraterna har varit engagerad i frågan om ett direktvalt fullmäktige under många år och har både interpellerat och motionerat om regionbildning och ett direktvalt förbundsfullmäktige därför var jag uppe i debatten. Jag refererade bland annat till denna debatt artikel som har ett par år på nacken. Publicerad i VK 2012-06-27 Arbetarpartiet ifrågasätter kostnader, men visst är det så att demokrati ska få kosta. Det som är hälsosamt för demokratin är att emellanåt se över kostnaderna för att verkligen se att pengar används på rätt sätt.

 

Västerbotten behöver äkta regionbildning

När Regionförbundet i Västerbotten bildades i januari 2008 var det en tillfällig lösning. Syftet var att inom en snar framtid nå en större äkta regionbildning i Norrland.

Kristdemokraterna anser fortfarande att en storregion där de fyra nordligaste länen ska ingå är den bästa lösningen för framtiden. Nu blir det inte så. I stället står vi nu med en organisation vid sidan av landstinget med indirekt valda politiker.

Detta är varken kostnadseffektivt eller demokratiskt. Vi tycker att varje västerbottning själv ska ha möjlighet att rösta fram eller bort de politiker som ska styra Region Västerbotten.

Kristdemokraterna i regionfullmäktige föreslår därför att Region Västerbotten tar initiativ till att driva frågan om att i samverkan med länets kommuner och landstinget bilda ett äkta Region Västerbotten med direktvalt fullmäktige. Och det är bråttom. Frågan måste snarast beslutas om en regionbildning ska kunna ske före valet 2018.

Landstinget och samtliga 15 kommuner som är medlemmar i Region Västerbotten måste alla vara överens om beslutet innan en ansökan kan lämnas till kammarkollegiet och regeringen. I Norrbottens läns landsting togs beslut i frågan redan den 12 april i år. Där ställde sig samtliga partier, förutom moderaterna, bakom en ansökan om att bilda egen region.

Bakgrunden till ansökan är att lokala och regionala angelägenheter bäst hanteras av lokala respektive regionala politiker. Medborgarna ska kunna ställa någon till svars i politiska frågor, det vill säga frågor där intressen vägs mot varandra, målsättningar finns, prioriteringar görs och resurser fördelas.

Att bilda en regionkommun med ansvar för den regionala utvecklingen är också ett naturligt steg för att stärka Västerbotten i den globala konkurrensen men också i konkurrensen gentemot andra regioner i Sverige.

Den regionala utvecklingen blir mer effektiv och legitimiteten stärks då det förenas med beskattningsmöjligheter. Genom att bilda en regionkommun i Västerbotten flyttas också rätten att besluta i viktiga utvecklingsfrågor från staten till regionen. Medborgarnas inflytande över vardagens frågor stärks och därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas.

Dags att förverkliga en äkta regionbildning i Västerbotten.

Veronica Kerr
vice ordförande i förbundsfullmäktige (KD)
Maria Wiksten
förbundsfullmäktigeledamot (KD)
Birgitta Nordvall
förbundsfullmäktigeledamot (KD)
Anders Sellström
distriktsordförande för KD Västerbotten
Hans-Inge Smetana
ombudsman för KD Västerbotten

I väntan på ambulans..

Av , , Bli först att kommentera 12

I mitten av oktober lämnade jag in en interpellation till kommunstyrelsens ordförande om när kan Umeå kommun teckna avtal med landstinget om IVPA? Jag har skrivit om interpellationen tidigare och jag fick även svar av dåvarande ordförande i Tekniska nämnden, Lasse Jakobsson (v).

Jag och Lasse var i det stora hela överens om att det är en viktig fråga för våra medborgare och att det är helt klart samhällsekonomiskt en vinst. Det är dock landstinget som beslutar om vem eller vilka man vill ingå avtal med. ”I väntan på ambulans” innebär att räddningstjänsten larmas ut och kan därmed vara först på plats innan ambulans.

Min interpellation väckte inte stor uppmärksamhet och den fick inga reaktioner av varken övriga politiker eller av media när den behandlades. En viktig fråga i tysthet, därför var det glädjande att Västerbottens radion lyfte ämnet och vem ska betala? Och varför? Jag och landstingsrådet Karin Lundström (per telefon) samtalade om behovet av IVPA och inte vet jag om radio lyssnarna blev mycket klokare. Det fastnar i att landstinget inte har pengar och det i sig var kanske ingen nyhet, samhällsnyttan togs inte upp.

I tidigare inlägg lovade jag dela med mig av svaret till interpellationen, men det glömdes bort. Här kommer utdrag från kommunfullmäktiges protokoll.

***************************************************************************************”

Umeå kommun Protokollsutdrag

Kommunfullmäktige 2014-10-27

 

§ 139

Diarienr: KS-2014/01001

 

Interpellation – När kommer avtal om IVPA skrivas?

 

Beslut

Efter ytterligare inlägg av Veronica Kerr och Lasse Jacobson beslutar

kommunfullmäktige

Att avsluta överläggningen om interpellationen.

 

Ärendebeskrivning

Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Veronica Kerr (KD) följande

skriftliga interpellation till kommunstyrelsens ordförande:

Inom kommunen finns en heltidskår i Umeå tätort samt fem deltidskårer

med placering i Hörnefors, Holmsund, Sävar, Tavelsjö samt Botsmark. I

kommundelarna har brandmännen i beredskap vanligtvis ett ordinarie jobb

hos en annan arbetsgivare och vid larm ska de vara på brandstationen inom

4-8 minuter.

Kommunen har ett avtal med Västerbottens landsting om IVPA (i väntan

på ambulans) i Botsmark. Om SOS Alarm bedömer att räddningstjänsten

tar sig snabbare till en nödställd med livshotande symtom än

ambulanssjukvården larmas denna resurs parallellt. Ett liknande avtal finns

för centrala Umeå när det gäller hjärtstopp, andningsstillestånd och

medvetslöshet.

I väntan på ambulans kan för ändamålet utbildad personal i det lokala

brandförsvaret ge syrgas och ha en lugnande effekt. Om det värsta skulle

inträffa – medvetslöshet genom hjärtstillestånd – kan personalen inleda

hjärt- och lungräddning. Det här är insatser som räddar liv. Trots det har

kommunen och landstinget inte slutit avtal om IVPA som omfattar alla

kommundelar.

Situationen har gjort att SOS i en del fall har tvingats kontakta

ambulanssjukvården och sjöräddningen även om räddningstjänsten skulle

ha kunnat vara på plats först. I andra fall har SOS Alarm trots avsaknaden

av avtal om IVPA valt att larma räddningstjänsten.

 

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

  • Varför saknas det avtal om IVPA för en stor del av kommunen – trots att det kan kosta liv?
  • Vad gör kommunen för att ett avtal om IVPA som täcker hela kommunen ska undertecknas, och när kommer ett sådant avtal undertecknas?

 

Kommunstyrelsens ordförande har överlämnat besvarandet till tekniska nämndens ordförande Lasse Jacobson (V) som lämnar följande

skriftliga svar:

 

Varför har det inte tecknats fler avtal än de som finns i Umeå och Västerbotten

för närvarande?

Den frågan bör egentligen landstinget svara på eftersom det är landstinget

som beslutar om med vem de tecknar avtal om IVPA.

Att teckna avtal med landstinget om IVPA-verksamhet är något som

brandcheferna i Västerbottens kommuner har förklarat att det finns intresse

för. Det är dock landstinget som bestämmer i slutändan om vilka platser de

anser sig ha behov av.

Historiskt sett har landstinget varit kallsinnig till detta och har framfört att

de har den ambulanstäckning tillsammans med helikoptern i Lycksele som

tillräcklig.

Nya chefer inom landstinget har sett annorlunda på detta behov och därför

har avtal tecknats med några kommuner och det fanns också planer på att

göra det med flera kommuner än vad som faktiskt skett. Men tyvärr tog

detta slut, antagligen p.g.a. att de räknade på den ökande kostnaden för

landstinget.

 

Varför måste det då tecknas avtal?

Det är inte på affärsmässiga grunder utan det beror på att sjukvård är

landstingets uppgift vilket de skall planera för att den bedrivs effektivt och

bekosta.

I kommunallagen anges:

Undantag från kravet på kommunal anknytning

2 § Det krav på anknytning till kommunens eller landstingets område eller

dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) gäller

inte vid tillämpning av följande bestämmelser i denna lag:

– 3 kap. 2 § om sjuktransporter,

I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter utvecklas det:

Kommuner får ingå avtal med landsting om att utföra sådana transporter

som avses i 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Kommuner får även

ingå avtal med landsting om att utföra hälso- och sjukvård i väntan på sådana

transporter.

Hälso- och sjukvårdslagen

6 § Landstinget svarar för att det inom landstinget finns en ändamålsenlig

organisation för att till och från sjukhus eller läkare transportera personer

vilkas tillstånd kräver att transporten utförs med transportmedel som är

särskilt inrättade för ändamålet. Lag (1992:567).

Om avtal enligt ovan ingås så innebär det också att när brandkår utför sk

IVPA-uppdrag så bedrivs det sjukvård på landstingets uppdrag och att tex

patientförsäkringen gäller för de behandlade patienterna.

Om inte avtal finns så får inte SOS Alarm larma ut kommunala brandkårer

på sjukvårdslarm som erfordrar att det bedrivs sjukvård.

 

Men varför har inte landstinget tecknat fler avtal än de som finns i Västerbotten för närvarande?

Det beror nog på kostnadsfördelningen mellan landsting och kommun.

Som jag tidigare skrivit så startades det upp verksamhet i Västerbotten i

några kommuner där kommunerna skulle ingå avtal med landstinget och

där landstinget skulle ersätta kommunerna för de kostnader som

kommunerna fick för att bedriva IVPA-verksamhet.

Tyvärr så gick det i stå eftersom landstingets syn på kostnader inte

överensstämmer med de kostnader som kommunerna fick.

Landstinget erbjöd sig att svara för instruktörskostnaderna för att utbilda

personalen och att tillhandahålla teknisk utrustning (bl.a

hjärtdefibrillatorer).

Men de kostnader som kommunerna har är egna personalkostnader under

utbildningen vilket kan variera med 15-25 personer vid varje brandkår medan

landstinget bär kostnaden för en person som instruktör. Vidare så innebär

det att kommunerna bär alla löpande personalkostnader under utryckningar

och återkommande övningar och fortbildning, kläder och annan

personlig utrustning för personalen.

 

Vad kostar det kommunerna att bedriva IVPA-verksamhet?

Chefen för Brand och Säkerhet i Umeå, Lars Tapani, och räddningschefen

i Vännäs kommun har sett på detta och skattat kostnaden till ca 2500

kr/utryckning. Då har man ändå inte räknat med kostnaden som vi har för

att ha 2 personer i beredskap dygnet runt, året om vilket uppgår till 5-600

kkr/år.

I Umeå har vi för Botsmarks del ca 20 utryckningar/år för IVPA. Den

kostnaden är en extrakostnad som jag inte har anslag för i budget men när

vi skrev avtalen var avsikten att vi skulle få kostnadstäckning.

 

Kan kommunerna genomföra IVPA?

Numera har varje brandkår i länet själva anskaffat hjärtstartare och utbildat

personal för egen del. Personal har även delegation för att administrera

syrgas på olycksplats. Personalen genomför kunskapsprov varje år för att

behålla syrgasdelegation och kostnader för syrgaskompetensen hos

 

personalen svarar kommunerna för idag. Anledningen är att brandkårerna

 

historiskt sett har administrerat syrgas på olycksplats men när syrgas

 

började klassificeras som läkemedel erfordras det delegation från läkare.

 

 

Är det samhällsekonomiskt att bedriva IVPA ?

 

Tveklöst Ja, det menar alla brandchefer i länet enligt de uppgifter jag fått .

 

Vår uppfattning är att detta borde genomföras av brandkårerna men då

 

måste man få ekonomiska medel för detta, antingen att landstinget ersätter

 

oss eller att anslagen ökar för att leverera denna tjänst åt landstinget för

 

medborgarnas bästa.

 

Lars Tapani har vid ett antal tillfällen informerat politiken om dilemmat

med IVPA och vem som enligt hans mening bär kostnadsansvaret.

Detta med kostnadsansvaret har bl.a. tagits i tidigare LaKo-gruppen samt i

Region Västerbottens primärkommunala delegation samt kort informerats

om till TN i Umeå.

Brandchefen kan inte heller som verksamhetschef ta på sig nya uppdrag

som vi inte är ägare till och som inte är finansierade.

Varför är det av intresse att se på hela Västerbotten och inte enbart Umeå?

Det visar på landstingets inställning att de inte vill betala för denna

verksamhet som de har ansvar för och det verkar som de vill vältra över

kostnaden på kommunerna.

Ironiskt nog så pågår det nu en form av IVPA i länet där deltagande

kommuner får ersättning med 2000kr/utryckning. Detta sker i ett projekt

som startade i oktober och som pågår 3 mån till årsskiftet 2014/15

Det är ett projekt, där särskilda projektmedel erhållits från socialstyrelsen,

som benämns Akutsjukvård i extrem glesbygd. Umeå deltar dock inte i

detta projekt eftersom vi inte ingår som extrem glesbygd generellt men det

skulle kunna vara aktuellt för Botsmark men där har vi redan obetald

IVPA-verksamhet.

 

 

 

Nytt fullmäktige och interpellation

Av , , 3 kommentarer 13

Det händer en hel del i Umeå politiken, en del i det fördolda och en del helt öppet i media. Valresultatet i september ledde till att två nya partier fick plats i kommunfullmäktige, Fi och Sverigedemokraterna samtidigt som äldre etablerade partier tappade mandat. Socialdemokraternas starke man, Lennart Holmlund aviserade redan i augusti förra året att han inte var aktuell till omval och det stod klart att flera av ordförandeposterna i nämnderna skulle komma att bemannas av nya ledamöter. Helt klart en ny politisk scen.

Tamara Spiric har meddelat att hon lämnar politiken och vi var många som blev förvånade eftersom det aldrig funnits en antydan till att det var aktuellt. Många har kritiserat Spiric för beslutet med tanke på att hon ändå var första namn till kommunen och det var många som hade förväntat sig att hon skulle gå vidare till riksdagen med den plats hon hade på riksdagslistan. En del menar att hon har lurat väljarna, själv menar jag att det är ett beslut som hon själv måste få ta. Spiric vill prioritera föräldraskapet och det har jag den största förståelsen för. Familjen är viktigt och kommer före politiken. Alltid. Det är något vi kristdemokrater är och har alltid varit tydliga med.

Jag har gillat att ta debatten med Tamara och här uttalar jag mig i radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=5987166 Obs bilden är tagen vid ett helt annat tillfälle.

Lennart Holmlund har uttalat sig om att aldrig förr har så många hoppat av politiken innan mandatperioden ens börjat. Det är idag också klart att förutom nya partier i fullmäktige blir det även en politisk vilde när en av Miljöpartiets ledamöter hoppar av, men stannar i fullmäktige. Vem sa att politik är ointressant? Det är bara några få dagar kvar till mandatperiodens första sammanträde (måndag 27 oktober) och till det sammanträdet har jag lämnat in denna interpellation. Ser fram emot svaret, trycker Umeå kommun på landstinget för att få till ett avtal?

 

Interpellation till Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (S)

 

När kommer avtal om IVPA skrivas?

Inom kommunen finns en heltidskår i Umeå tätort samt fem deltidskårer med placering i Hörnefors, Holmsund, Sävar, Tavelsjö samt Botsmark. I kommundelarna har brandmännen i beredskap vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare och vid larm ska de vara på brandstationen inom 4-8 minuter.

Kommunen har ett avtal med Västerbottens landsting om IVPA (i väntan på ambulans) i Botsmark.Om SOS Alarm bedömer att räddningstjänsten tar sig snabbare till en nödställd med livshotande symtom än ambulanssjukvården larmas denna resurs parallellt. Ett liknande avtal finns för centrala Umeå när det gäller hjärtstopp, andningsstillestånd och medvetslöshet.

I väntan på ambulans kan för ändamålet utbildad personal i det lokala brandförsvaret ge syrgas och ha en lugnande effekt. Om det värsta skulle inträffa – medvetslöshet genom hjärtstillestånd – kan personalen inleda hjärt- och lungräddning. Det här är insatser som räddar liv. Trots det har kommunen och landstinget inte slutit avtal om IVPA som omfattar alla kommundelar.

Situationen har gjort att SOS i en del fall har tvingats kontakta ambulanssjukvården och sjöräddningen även om räddningstjänsten skulle ha kunnat vara på plats först. I andra fall har SOS Alarm trots avsaknaden av avtal om IVPA valt att larma räddningstjänsten.

 

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

  • Varför saknas det avtal om IVPA för en stor del av kommunen – trots att det kan kosta liv?
  • Vad gör kommunen för att ett avtal om IVPA som täcker hela kommunen ska undertecknas, och när kommer ett sådant avtal undertecknas?

 

 

 

Veronica Kerr                                        

Kristdemokraterna                               

 

Svar i måndags och om kommundelsnämndernas vara eller icke vara…

Av , , Bli först att kommentera 2

I mitt senaste inlägg lovade jag att återkomma med det svar som Lennart Holmlund gav på min interpellation i måndags. I korthet kan man säga att kommundelsnämnderna gör sina egna prioriteringar med de pengar man får och att egna datorer till eleverna inte är prioterat på samma sätt som för de elever som går i skola i stan.

En förklaring till varför årsredovisningen säger att alla elever i år 6-9 har egna datorer fick jag inte förklarat. Kanske är det så att kommundelsnämndernas vara eller icke-vara kommer att bli en aktuell fråga framöver? Skolor ska inte alla vara likadana vilket inte var min mening med ordet likvärdig. Men jag vill inte att barn boende i kommundelarna ska riskera att halka efter i jämförelse med de elever som bor i stan. Detta speciellt med tanke på att skollitteraturen emellanåt är ålderdomlig och man hänvisas till dator för aktuell information. Skolans betydelse för Hörnefors, Holmsund och Sävar kan inte och får aldrig underskattas.

Så här löd svaret från Lennart Holmlund:

 

 

Jag tycker att det blev en intressant debatt speciellt som jag har erfarenhet av att ha suttit i både skolstyrelse/För och grundskolenämnd under sex år och i Holmsund Obbolas kommundelsnämnd under åtta år. Vi kanske kommer att få anledning att återkomma till den inom kort.

 

 

 

 

Interpellationer i dagens kommunfullmäktige

Av , , 1 kommentar 7

Kommunfullmäktige pågår för fullt och det var mycket länge sedan det var ett så stort antal interpellationer på dagordningen. Tio interpellationer och tre enkla frågor, men det som har fångat den största mediala uppmärksamheten är de två interpellationerna om kvinnohistoriska museet. Jag har refererat till interpellationen om budgeten för museet tidigare och vi är många som väntar på klart och tydligt besked om vad ett kvinnohistoriskt museum får kosta.

Jag har tidigare lämnat in en interpellation till Lasse Jakobsson (v) och det är just nu oklart om vi kommer att hinna med den idag. Så här lyder den i alla fall…


                            

 
 Interpellation
2013-03-06
 
 
 
 
 
 
Till Tekniska nämndens ordförande Lasse Jakobsson (V)

Bortglömda fastigheter för ej prioriterade verksamheter?
 
I Sörmjöle ligger behandlingshemmet Sörgården (tidigare Länkebo). Det är idag ett behandlingshem som vänder sig i första hand till män över 35 med missbruksproblematik. Boendet erbjuder återhämtning och motivationsarbete och är drogfritt.
 
Hemmet ligger i en mycket naturskön miljö utanför stan och det är en möjlighet för de som varit aktiva i missbruk att bryta vanan och få hjälp till nykterhet. Det är periodvis ett stort tryck på boendet och man har emellanåt flera personer i kö.
 
På samma tomt står Umeå barnensdagsförenings Sommargård vilket idag har förfallit och är i mycket dåligt skick. Det är oklart om den överhuvudtaget går att rädda eller om den måste rivas. Behandlingshemmet önskar utöka verksamheten med ”utslussningslägenheter” och ser en potential i att nyttja sommargården.
 
I ett interpellationssvar i januari om kommunens fastigheter sa du följande:
”I dagsläget har vi inga fastigheter där vi har en långsiktig politisk inriktning om ägande som är i sådant skick att rivning är enda alternativet maa bristande underhåll. Vi slutar aldrig heller att underhålla i avsikt att rättfärdiga rivning av en fastighet.”  
 
Med anledning av detta ställer jag följande frågor till Lasse Jakobsson:
 
·        Vilket ansvar har Umeå kommun och tekniska nämnden för denna byggnad?
·        Hur kommer det sig att Umeå kommun låter en byggnad förfalla när det finns stora närliggande behov av den?
·        Kan du tänka dig att låta andra renovera byggnaden till exempel genom socialt företagande för att tillgodose behovet av vårdplatser?  
 
 
 
Veronica Kerr                  
Kristdemokraterna

Umeå kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare!

Av , , Bli först att kommentera 11

Idag sammanträder kommunfullmäktige och Allians för Umeå har ställt en interpellation om ”Ökade insatser för att minska sjukfrånvaron”. Det var i april som Alliansen med stöd av Mp och Arbetarpartiet om att öka insatser för att minska sjukfrånvaron bland våra anställda inom kommunen. Det var sju miljoner kronor som avsattes i bokslutet för ändamålet.

Svaret från personalutskottets ordförande är att frågan kommer upp i personalutskottet på onsdag. Det som har framkommit i samtal med fackliga organisationer och i samverkansgrupper är flera gemensamma nämnare som att stärka gruppers känsla av sammanhang, öka yrkesstoltheten och att bli sedd som medarbetare. Man önskar bättre information från arbetsgivare om möjligheter som finns.

Det är utmärkt att fler insatser för att minska sjukfrånvaron nu kommer att göras och att man har tagit till sig förslag från verksamheten. Umeå kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare.

…….och min interpellation

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Hur går arbetet med en lokal

 

värdighetsgaranti i Umeå kommun?

 

Alliansregeringen har fattat beslut om att stödja framväxten av lokala värdighetsgarantier. 100 miljoner kronor per år avsätts till kommuner som inför lokala värdighetsgarantier. En värdighetsgaranti är en kommuns utfästelse gentemot de äldre som får olika äldreomsorgsinsatser.  Stimulansbidraget fördelas i två omgångar. Vid första ansökningstillfället betalas 100 000 kr/ kommun ut för att en plan eller förstudie ska göras för hur de lokala värdighetsgarantierna ska arbetas fram, förankras och synliggöras.

 

Grunden för värdighetsgarantin ska vara kontinuitet, trygghet, delaktighet, inflytande och social samvaro. I förstudien bör intervjuer också göras med fokusgrupper som brukare, pensionärsorganisationer och tjänstemän.

Socialnämnden beslutade 2011-05-10 om att söka stimulansbidraget och göra en plan för hur en lokal värdighetsgaranti ska arbetas fram i Umeå kommun.

 

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

 

Vad har gjorts i förstudien för Umeå kommun och hur har pengarna använts avseende införandet av den lokala värdighetsgarantin?

 

När beräknas den lokala värdighetsgarantin vara klar och helt införlivad i äldreomsorgen?

 

Veronica Kerr                                        

 Kristdemokraterna

Tankar om 2011 och året som kommer..

Av , , 2 kommentarer 7

Det nya året står och väntar runt hörnet och i denna tid blir det lätt att man tar en stund till att summera året som gått. Mitt första år som gruppledare för Kristdemokraterna i Umeå har varit fantastiskt, roligt och lärorikt. Jag har lärt mig mycket, men är långt ifrån färdiglärd. Som förtroendevald politiker måste man ta sig tid till att tänka över vad man vill åstadkomma med sitt uppdrag och vilka förväntningar väljare kan och bör ställa.

För min egen del var 2011 också ett mycket svårt år personligen med bortgången av två familjemedlemmar. Om man har svårt att ta tid till att tänka vad man vill med sitt liv så blir man verkligen tvungen att ta den tiden när sorgen slår till.

Vid årets sista kommunfullmäktige ställde jag en interpellation om nya förutsättningar för ett nytt badhus i Umea. Interpellationen väckte stor uppmärksamhet och Lennart Holmlund har även skrivit om debatten på sin blogg. VK har i artiklar fortsatt att skriva om denna långbänk, som började långt innan jag ens börjat med politik.
Anledningen till varför jag ställde interpellationen var att det i november beslutades att kommunen ska ta över byggandet av badet och inte längre Lerstenen. Ritningar som presenterats har förändrats under året och ett äventyrsbad som man sa skulle kunna locka besökare och dra in intäkter har reducerats till en tredjedel av ursprungsplanen. Byggnadsnämndens ordförande Åsa Ögren uttalade sig i TV4 tidigare att ett nytt badhus "ska vara ett komplement" till de badhus som kommunen har idag och inte tex konkurrera ut Aquarena i Holmsund. Detta var för mig en helt ny beskrivning och inget som jag kände igen.
Lennart Holmlund skriver att det är viktigt med en central plats för att så många som möjligt ska kunna ta sig till badhuset med kollektivtrafik. Visst, jag håller med om att busstrafik ska vara prioriterat, men jag är inte övertygad om att alla barnfamiljer väljer bussen före bilen för att åka och bada. Östra Kyrkogatan är starkt trafikerad och jag vill vara säker på att denna gata kan “svälja” den trafik som ett badhus kommer att generera.
Nar vi i planeringsutskottet fick veta att kommunen ska ta över byggandet var det med citatet att världen förändras och därför kan även beslut förändras. Jag tycker att det är en sund inställning som något både politiker och tjänstemän ska ha med sig. Det är dock viktigt att en vilja att förändra inte gör att man står fast i en obeslutsamhet som ingen tjänar pa.
Tyvärr befinner jag mig långt ifrån VKs utgivningsområde just nu och får endast nöja mig med det som skrivs på webben. Även om vi inte vet vad 2012 har med sig så kan vi vara säkra på att badhuset Nanna följer med oss nästa år.
Jag önskar alla mina vänner och läsare ett gott slut och ett härligt nytt 2012!