Etikett: löneuppror

Synen på sjuksköterskor och civilsamhället

Av , , Bli först att kommentera 10

Under den senaste veckan har media än en gång uppmärksammat det löneuppror som startades i våras om sjuksköterskestudenters lönekrav på 24000 kr/mån i ingångslön. Det ansågs vara ett misslyckande eftersom inget av de största sjukhusen i något av landstingen hade anställt någon med ingångslön på 24 000 kr.

Det må så vara, men många av dessa nyutexaminerade sköterskor sökte sig istället till andra arbetsgivare som t ex kommunen där man har fått sina krav tillgodosedda. Det är omöjligt för mig att säga vilken lön som är lämplig oavsett yrkesgrupp, men för mig är det absolut självklart att har man högre utbildning ska det synas i lönekuvertet. Synen på sjuksköterskan har i många avseenden varit att det är ett kall och inte ett yrke och att lönen på så vis skulle vara mindre viktig. Kanske var det så förr, men vi får inte fastna i den bilden.

Det är inte bara tack vare löneupproret som sjuksköterskan har uppmärksammats i nyheterna på sistone. Socialstyrelsen skriver i ett PM från 2011 att "det finns mycket litet utrymme att insatser som ges av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedöms som annat än hälso- och sjukvårdsuppgifter. Detta även om legitimerade personal utför uppgifter inom den s k frivilligverksamheten".
Detta betyder i klartext att en sjuksköterska alltid är sjuksköterska och yrkesutövande på sin fritid. Detta även om hon eller han arbetar som volontär i frivilligorganisationer utanför ordinarie anställning. I praktiken innebär det att varje gång en legitimerad sjukvårdare nyttjar sitt yrkeskunnande så ska de dokumentera sina insatser – oavsett var och när. Även om de "bara" utför första hjälpen utan läkemedel och medicinsk utrustning. Detta gäller förstås även läkare.
Alla som är engagerade i Röda Korsets första hjälpen grupper har samma utbildning och utför samma uppgifter, men är man sjuksköterska eller läkare kan man inte arbeta ideellt med olycksfallsberedskap. Konsekvensen av Socialstyrelsens pm och strikta tolkning blir nu att ca 150 av 600 frivilliga i Röda Korsets första hjälpen gruppen slutar i höst eftersom organisationen inte åtar sig vårdgivaransvar. Med vårdgivaransvar kommer skyldighet att föra journaler och att utöva tillsyn vilket organisationen inte klarar av.
Röda Korset och frivilligorganisationer är en viktig del av det civila samhället och stor resurs inte minst inom idrottsrörelsen och en avlastning för sjukvården. Det må vara att tanken bakom tolkningen var god, men konsekvensen blir en byråkratisk tungkloss och ett hinder för den vårdpersonal som vill arbeta och hjälpa andra på sin fritid.
Det är bra att orimliga konsekvenser uppmärksammas och socialminister Göran Hägglund lovat se över regelverket. Jag hoppas på ändring, onödiga hinder i det civila samhället ska elimineras.