Etikett: mobbing

Olika uppfattningar om verkligheten

Av , , 4 kommentarer 14

Skolstart denna vecka, så härligt. Eller är det? För en del barn är det kanske skönt att återgå till skolan, kanske för att få rutiner och för att träffa kompisar. För andra barn kan det vara med en stor klump i magen till en vardag där mobbing och kränkningar väntar. Jag bloggade om detta för två år sedan, men ämnet är fortfarande högaktuellt och tåls att läsas igen. Inte bara tåls, det bör läsas igen så att vi påminns om att innebörden skolstart innebär inte samma sak för alla barn.

http://blogg.vk.se/veronica-kerr-kd-politiker/2013/08/17/skolstart-och-barns-uppvaxtvillkor/

Jag älskar hösten och ser fram emot den med kalla friska morgnar och färggranna löv. Gärna en brasa, många värmeljus och uppkrupen under en filt när mörkret kommer, men jag vet andra som blir höstdeprimerade av bristen på solljus och som fullständigt avskyr mörkret och den annalkande vintern.

Inga konstigheter, vi är olika. Våra uppfattningar om verkligheten kan skilja oss åt. Häromdagen hamnade jag i en diskussion om invandring och flyktingpolitik. Visst har jag diskuterat frågorna förr, både hemma och på stadshuset, men det var annorlunda denna gång. Jag fick höra att jag var okunnig i frågorna och att jag inte var påläst. Detta pga att all nyhetsrapportering är vänstervriden och de talar inte om sanningen. -Sanningen finns på nätet, menade personen och hänvisade till sajter som visade de ”riktiga” siffrorna bakom invandringen. -Vi måste ta hand om våra egna först, inte de som kommer hit.

Hur kan jag övertyga någon om vad som är sant eller inte när hen menar att bara det som stämmer in på dennes uppfattning är det hen kan ta till sig? När det saknas källkritik eller överhuvudtaget en vilja att granska uppgifter för man är övertygad om att all media är vänstervriden och förljugen?

Jag blir sorgsen när jag följer debatten eller hör argumenten om att vi måste ta hand om våra egna före vi tar hand om de som flyr hit. Vad är alternativet? Är vi så bekväma att vi inte kan tänka oss att göra ”uppoffringar” för andra bara för att vi anser att vi har betalat så mycket skatt tidigare? Ska vi stänga gränserna för att vi tror att vi har det bättre utan invandring? Kommer det att få oss att må bättre? Det är människor vi talar om och det är här och nu.

Det kommer fler flyktingar till Umeå och Västerbotten som behöver vår hjälp och stöd och jag vill vara med i det arbetet. Det är nu det händer, men häromdagen blev jag olyckligt medveten om att det inte är alla som vet vad som händer och varför.

 

Vad händer i skolan?

Av , , 3 kommentarer 9

Det blev en tidig morgon för mig idag eftersom jag hade mitt första möte i arbetsgruppen för det civila samhället i Stockholm. Det går bra att stiga upp tidigt, men jag gillar inte att lämna huset innan morgontidningarna har kommit. (Visst borde man få tidningen innan kl.06:00 när man bor i Holmsund?)

Jag har nu läst nya vk på min iPad medan jag väntar på Arlanda och självklart är det första jag slås av är artikeln om det som händer på Tomtebo. Jag blev förfärad och upprörd för en vecka sedan när jag läste om pojken som kränkts dagligen på sin skola. Att nu läsa att barn är rädda för att gå till skolan och att föräldrarna håller dem hemma eftersom skolan inte har tagit situationen på allvar är oacceptabelt.

Mitt första politiska uppdrag var i Skolstyrelsen 1999 och jag fortsatte sedan i För och grundskolenämnden fram till 2006. Eftersom kommunen är huvudman är det självklart att skolnämnderna ska informeras när anmälningar har inkommit antingen till polisen eller till Skolinspektionen. Om politiken ska kunna vara till hjälp måste informationen gå fram. Jag har varit med om när jag har suttit i en skolnämnd har vi först fått läsa i vk om både polisanmälningar och JO anmälningar innan ansvarig skolchef informerat oss politiker. Informationen har inte getts förrän efter det att någon frågat efter den. Så ska det inte vara.

Efter mitt förra inlägg har personer delat med sig av erfarenheter från skolan och jag är ledsen att säga att de är nog inte de enda med dåliga erfarenheter. Skolområdeschefen säger att de behöver mer hjälp från Elevhälsan. Man måste inse sina begränsningar emellanåt och inse att ibland måste man be om hjälp. Att inse detta är inte ett tecken på svaghet!

Kränkningar på arbetsplats

Av , , 11 kommentarer 10

Gårdagens svarta rubriker på framsidan i VK berörde mig mycket djupt, "Elever polisanmälda för misshandel på skola" Två minderåriga elever blev i förra månaden polisanmälda för att ha misshandlat en annan elev. Artikeln beskrev hur de släpat in honom in i klassrummet, fällt honom och sedan sparkat honom.

Enligt artikeln har skolan medgett att den misslyckats med att stoppa en mobbningsprocess som pågått i flera år. I flera år!! När jag läste artikeln kändes det djupt i hjärtat och jag blev alldeles kall. Här har ett barn i mellanstadiet blivit utsatt för sparkar, hot och blivit kallad äckel och fått elaka sms utan att skolan gjort något. Tänk dig själv att när du går till ditt arbete att kollegor börjar kalla dig äckel och slår dig när de får en chans? Hur skulle det kännas och hur bra skulle du kunna utföra ditt arbete?

Det tog nästan två månader innan anhöriga blev kallade tillsammans med eleven till ett möte på skolan. Oacceptabelt, skolan och vuxna måste agera direkt! Det står för övrigt ingenting i artikeln om att de elever som blivit polisanmälda blivit kallade till möte tillsammans med anhöriga, men det måste de ha blivit eller?

Efter det att jag läste artikeln talade jag med mina barn om den. Även om jag inte är i skolan så vill jag veta vad som händer och jag har även besökt mina barns skola vid ett par tillfällen. Jag vill vara säker på att barnen är trygga i skolan och jag som förälder ska också känna mig trygg med de vuxna som finns i skolan.  

Folkbladet skriver idag om fallet och att Skolinspektionen nu ska utreda. Det är bra att skolan har en plan mot kränkande behandling, men vad gör det om den inte används? I artikeln ger man också tips och råd från Friends till föräldrar som får reda på kränkning eller mobbning.

Om ditt barn utsätts:
* Prata med ansvarig klasslärare eller mentor
* Kontakta rektor
* Anmäl ärendet till Barn och Elevombudet, BEO

Om ditt barn utsätter:
* Prata med ditt barn om det som händer
* Skapa en handlingsplan tillsammans med ditt barn och en positiv kontakt med skolan
* Fråga dig själv varför ditt barn kränker
* Uppmuntra barnet när kränkningar upphört.