Pågående regeringskris har aktualiserat frågan om politiska vildar. Det är ingen ny fråga, men aldrig förr har de just blivit så viktiga som när omröstningen om ny regering ska ske. Vad tycker de? Hur kommer de att rösta? De är inte längre med i partiet som de gick till val med, men betyder det att de kommer att följa en helt annan partilinje eller avstå? Spänningen höjs, men det borde inte vara på detta sätt. Bakom varje ledamot i riksdagen står ett stort antal väljare som gett personen förtroendet att företräda dem. Men när en vald ledamot lämnar partiet och dess beteckning och trots det fortsätter uppdraget är det som att ha köpt grisen i säcken för väljarna. Var det en socialdemokrat eller moderat som röstades in?

Under förra mandatperioden var det rekordmånga ledamöter som hoppade av/lämnade/uteslöts ur sina partier, men som inte lämnade uppdraget i riksdagen. Majoriteten av dem var sverigedemokrater. Just nu har riksdagen två vildar, en tidigare vänsterpartist och en tidigare liberal. Jag är verkligen kluven till detta med vildar. Jag är både emot samtidigt som jag kan ha en förståelse för den som lämnat ett parti, men som har drivkraften att fortsätta arbeta politiskt med frågor som de brinner för. De som inte lämnar sitt uppdrag bara för att det vore en ekonomisk förlustaffär saknar respekt för uppdraget de fått.

I riksdagen är det som tidigare nämnts en högaktuell fråga och så sent som den 16 juni besvarade Morgan Johansson en fråga om just politiska vildar. Någon lagförändring är inte på gång och Konstitutionsutskottet har ”framhållit utgångspunkten att varje enskild ledamot bär sitt mandat med det parlamentariska ansvar det innebär.”

Vildar är de som saknar partibeteckning, men ledamöter som uppbär arvoden utan att närvara är ett annat sätt att missbruka väljarnas förtroende. Antalet personer det kan röra sig om är oklart, klart är att de finns på alla nivåer riks, region och i kommunen. Här blir det en moralisk fråga om det är lämpligt att få pengar utan någon större insats och moral skiljer sig från person till person. Från hög till låg.

Sverigedemokraterna i Umeå uteslöt sin gruppledare för ett och ett halvt år sedan och är nu inne på sin fjärde denna mandatperiod. Jag har inte insyn i det partiets angelägenheter och önskar det inte heller, men kan förstå att frustrationen över att SD har en ledamot i kommunstyrelsen som nu kommer att representeras av en moderat. Bornemisza säger att ”det viktiga är att få driva frågorna som jag brinner för”. Här blir det intressant. Under ett och ett halvt år har han varit vilde och visst är det svårt att att driva frågor ensam, men har du fått ett förtroendeuppdrag så har du ett ansvar för hur du använder det. En partibeteckning bakom ditt namn behövs inte för att driva frågor som du brinner för, det viktiga är att du gör det. Argumentera, diskutera och låt andra få veta vad politiken betyder och hur den kan förändras. Visa i handling vad du ”brinner för” – det är kärnan i uppdraget!