Etikett: språktester

Spanska bemanningsföretag i äldreomsorgen – kreativ lösning eller hot mot patientsäkerheten?

Av , , Bli först att kommentera 8

I politiken brukar jag alltid lyfta hur viktigt det är med omvärldsbevakning. Finns det kommuner som har samma problem, men som hittat en lösning vi kan ta del av? Varför kostar äldreomsorgen mindre i Linköping och varför lyckas Finland locka fler sökande till vårdutbildningar än det finns platser? Ibland är det bara rykten och missuppfattningar, men ibland blir det riktiga guldkorn som vi kan slipa till perfektion för att de ska passa i vår kommun. Som kommunpolitiker anser jag att själv inte är bästa dräng och att det inte är ansvarsfullt ekonomiskt att uppfinna hjulet om och om igen när det redan finns lite längre bort.

Med risk för att vara tjatig så vet vi att frågan om kompetensförsörjning fortsätter att leva i högsta grad vidare och den börjar bli akut. Det är frustrerande eftersom alla känner till problemet, men ingen verkar veta hur vi ska lösa det. Under senaste sammanträdet i Äldrenämnden vet jag inte hur många gånger vi fick höra att det är för låg arbetslöshet i Västerbotten (fantastiskt!) och att det är därför vi inte täcker rader i bemanningen. Min uppfattning är att äldreomsorgen ska inte vara en arbetsmarknadsåtgärd dit de som inte har ett arbete slussas in, utan en arbetsplats dit man söker sig till och vill vara. Socialdemokrater talar om att vi behöver arbetskraftsinvandring, men talar aldrig om från vilka länder arbetskraften ska tas från. Ska vi locka arbetskraft från länder som kanske själva behöver den, är inte det ett gammalt sätt att tänka som hör hemma inom kolonialism?

En kommun som har tänkt nytt, men ändå inte är Bodens kommun som har anlitat ett spanskt bemanningsföretag för att klara äldrevården i sommar. I sommar kommer tio personer från Spanien för att arbeta inom äldreomsorgen i Boden. De har sammanlagt fått 48 timmar undervisning i svenska under tolv veckor. Kommer det att räcka? I många andra kommuner, vår egen inkluderad, har vi personer anställda som saknar både vårdutbildning och tillräckliga kunskaper i svenska. Min fundering blir vad är mest prioriterat, vårdutbildning eller språket? Vem kan avgöra om språkkunskaperna är tillräckliga? Har Bodens kommun krävt språktester? Det jag är säker på är att de personer som nu kommer från Spanien till Norrbotten i grunden har en stark motivation och drivkraft som kan ge extra glöd till att lära sig ett nytt språk. Huruvida kunskaperna i svenska är tillräckliga blev sekundärt när det dagen efter blev känt att åtta personer boende i Bodens kommun och anställda på ett äldreboende blir utvisade inom kort. Bemanning för en hel vårdavdelning försvinner, personer som bott länge i Sverige och som lärt sig svenska får inte stanna kvar. Semesterplaneringen i sommar för det boendet måste ses som mycket oklar.

För mig har det alltid varit självklart att den som arbetar inom äldreomsorgen ska både kunna förstå och göra sig förstådd på svenska eftersom det är en del av en god vård. Språktester borde inte vara nödvändiga, men blir ett verktyg för arbetsgivaren att veta vilken kunskapsnivå personen befinner sig på och sedan veta vilka insatser som kan behövas. I grunden handlar det om patientsäkerhet och den kan inte kompromissas bort, men det är klart att jag undrar om politikerna i Boden tänker på samma sätt.

Äldreomsorgen är i en ond cirkel – IVOs granskning visar skrämmande resultat

Av , , 3 kommentarer 22

Under gårdagens fullmäktige ställde Anders Ågren, Moderaterna, en enkel fråga till kommunalrådet Hans Lindberg om Socialdemokraterna kan tänka sig att införa språktester inom hemtjänsten och äldreomsorgen: Detta är något som de tidigare avvisat, men som de nu är öppna för. Detta efter att Socialstyrelsen ska komma med råd om hur det ska ske. Personligen tycker jag att det hela är sorgligt och jag har känt uppgivenhet de senaste dagarna när vi har fått rapporter om hur illa det står till ute i äldreomsorgen. Inte bara i vår egen utan i hela Sverige.

Under Äldrenämndens sammanträde i förra veckan fick vi rapporter om hur sommaren har varit och det var inte några muntra ord. För första gången klarade kommunen inte av sommarrekryteringen fullt ut. Det har varit hög frånvaro där vikarier plötsligt slutat trots avtal och där den erfarna personalen blivit sjukskriven. Arbetsbelastningen har varit extremt hög och klagomålen många, samtidigt som personer som varit inskrivna på sjukhus blivit utskrivna tidigare eftersom sjukhuset saknar vårdplatser. Till det lades information om händelser på ett vårdboende som VK skrivit om. Informationen berör och upprör, men ingen har en konkret lösning för att uppnå det alla vill. En trygg och säker omsorg där personalen är både utbildad och trivs med det de arbetar.

Under fredagen presenterade IVO ett delresultat av sin granskning av äldreomsorgen på särskilda boenden i Sveriges kommuner. Jag förstår inte att denna rapport inte fått mer uppmärksamhet för det är en del skrämmande siffror som visas och där mer måste åtgärdas. Det går inte att bara säga att vi har mycket att arbeta med. Hur mycket? Här är ett axplock:

  • Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (88 procent) uppger att de inte alltid har möjlighet att ge stöd till vård- och omsorgspersonalen i den omfattning som krävs.
  • 7 av 10 sjuksköterskor (66 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker orsakat av det stora antal patienter varje sjuksköterska ansvarar för.
  • Drygt 7 av 10 närstående till patienter på SÄBO (73 procent) upplever att vård-och omsorgspersonalen inte förstår vad de säger, pga. bristande språkkunskaper.
  • Endast 4 procent av vård- och omsorgspersonalen på SÄBO anser att alla i personalen på arbetsplatsen har tillräckliga kunskaper i svenska.
  • Nästan 9 av 10 sjuksköterskor (87 procent) uppger att det finns patientsäkerhetsrisker kopplat till vård- och omsorgspersonalens kunskaper i svenska.

Det är inte bara bristande kunskaper i svenska språket som är ett problem, men det är ett mycket stort problem som ger konsekvenser. Det är inte rätt mot varken personal eller boende att anställa personer som inte har tillräckliga kunskaper och hoppas på att det ska gå ändå. Fler händer i vården, nej nej nej. Jag avskyr det begreppet och blir besviken på de politiker som fortsätter att använda sig av de orden. Vi behöver människor och då krävs även förstånd och empati där samtalet och att lyssna blir av största vikt. Huvudet ska med inte bara händer.

I vården och omsorgen är det viktigt att personalen kan både ge och ta emot instruktioner för om de inte kan det så står patientsäkerheten på spel och det är inget vi ska spela på. Språktester är viktiga, men borde varit självklara för länge sedan. Vi har kompromissat bort språkkunskaper och personlig lämplighet för att vi inte har kunnat få bättre. Men när vi har gjort det så har det blivit sämre. Socialdemokraterna skyller på att arbetslösheten är för låg, men att fler ska bli arbetslösa för att rekryteringsbasen till äldreomsorgen ska bli större är ingen lösning. Större och fler insatser för att göra vårdyrket mer attraktivt måste till. Snarast.

 

Mest kommenterade artikeln på VK visar att vi är på rätt spår..

Av , , 1 kommentar 11

Det har varit en lugnare tid, men sakteliga börjar det att vända. Hösten är mitt nyår eller rättare sagt kanske min nystart. Jag är utvilad och less på trädgårdsarbete. Ett stort antal deckare är lästa och sinnet börjar att längta efter att diskutera samhällsfrågor och problem istället för att beklaga sig över värmen. Visst är det ytterligheter jag vill spegla för självklart har jag inte bara läst deckare och inte heller bara klagat, men det är en förändring på gång vilken jag omfamnar med öppna armar.

Imorgon kommunstyrelse och två av de motioner som behandlas har jag varit med och författat. En av dem påstås bryta mot lagen och den andra får bifall, men till dem kommer jag att återkomma senare. För ett par veckor sedan hade jag tillsammans med mina allianskamrater denna insändare publicerad i VK. Frågan om språktester för personal inom äldreomsorgen är inte ny och det är ingen hemlighet om att vi fyra partier hade ett gemensamt uppdrag i frågan i samband med budgetfullmäktige i juni. Det som förvånade mig häromdagen är att den ligger i topp som mest kommenterade artikeln i VK. Just nu 53 kommentarer och jag har läst varenda en. Några av kommentarerna vill jag bemöta närmare.

Behöver alla som jobbar på en vårdinrättning kunna svenska eller inte? Nej det behöver de inte. Är det personal som är anställda i vårdserviceteam med uppgifter som att städa, tvätta eller bädda sängar så ska inte samma krav ställas som för de som arbetar vårdnära. Med vårdnära arbete menar jag allt som sker i direkt kontakt med vårdtagaren. Daglig personlig hygien, av och påklädsel, matsituationer, medicinering osv. Tyvärr är det så att det inte alltid finns en tydlig skillnad mellan dessa arbetsuppgifter.

Många svenskar gillar inte jobbet. Den kommentaren gör mig ledsen om det betyder att vi har gett upp och accepterar att det är ett yrke som det är ok att ogilla. Här måste vi bli bättre på att göra det mer attraktivt och intressant att arbeta i just äldreomsorgen.

Självklart ska inte arbetsgivare ålägga sin personal att utföra arbeten de inte har kompetens för. Kommentaren är så självklar både för den som skrev den och för den som läser, men det är inte alltid självklart. Det är upp till varje chef att avgöra om personen är lämplig eller ej för att arbeta i omsorgen. När det är svårt att anställa för att det inte finns sökande, men du måste ha personal vad gör du? I samtalet kanske ni förstod varandra för visst kan man ha överseende med grammatiken, men det skriftliga som behövs för dokumentation kom aldrig upp. Medicin delegering, ja det får nån annan göra. I slutändan betyder det att nån annan får göra allt mer för sjuksköterskan har ingen att delegera till.

En språktest är inte för att sätta dit någon utan det är ett verktyg för den som anställer. Det är ett bra sätt för kommunen som arbetsgivare att exakt veta kunskapsnivån bland de anställda. Vilka brister finns och den som inte klarat testet får veta exakt vad som krävs för att bli anställd. Godtyckliga beslut ska bort. Den motion som är på väg upp till kommunfullmäktige berör endast äldreomsorgen, men vi kristdemokrater menar att det är självklart att detta ska gälla för vårdnära arbete inom Individ och familjenämndens verksamheter.

Jag håller med kommentaren att kommunikationen är en förutsättning för våra äldre att leva längre. Språket är så viktigt och det är meriterande när personalen kan flera språk än engelska och svenska. Det finns personer på boenden som gått tillbaka till sitt modersmål som inte är svenska och som blir otroligt isolerade i synnerhet när det varit besöksförbud under lång tid. Här borde vi kunna göra mer.

Livsviktig kommunikation, om betydelsen av det svenska språket

Av , , Bli först att kommentera 11

Kommunfullmäktige i december blir helt digitalt med inga ledamöter förutom presidiet fysiskt på plats så är det sagt. En teknisk utmaning kan tyckas, men regionfullmäktige klarade det med 71 ledamöter i november så visst borde Umeå klara det samma.

Jag är inte orolig för tekniken utan mer orolig för mängden ärenden som kommer upp i synnerhet med tanke på att fullmäktige ställdes in förra månaden. För nu helt plötsligt har det blivit fart på motionshanteringen och så många som 18 stycken har hanterats i kommunstyrelsen och är på väg upp. 18 motioner!! Oklart att vi hinner med alla före jul, men det är ju klart en del av dem har legat till sig de senaste fyra åren så vad är ytterligare ett antal veckor…

En av motionerna som skulle upp i november var Sverigedemokraternas motion: Krav på språkkunskap i svenska för verksamma inom äldreomsorg och hemtjänst. Jag har bloggat om detta tidigare och det är en levande fråga i äldrenämnden. Nu ser jag att det är en levande fråga hos Moderaterna som vill se språktester i svenska och Petter Nilsson som vill pressa Anders Ågren till att bifalla deras motion.

Att kunna kommunicera med den vår personal är satt att hjälpa är livsviktigt och ingenting som ska kompromissas bort. Förutom att det är en fråga om patientsäkerhet så handlar det om att kommunen ska kunna ge en personcentrerad vård och där är språket av yttersta vikt. Språktester kan vara bra, men det mesta borde framkomma redan vid en anställningsintervju utan ett särskilt test. Förväntningar på den som anställs och vad den anställde kan förvänta sig av arbetsgivaren ska vara klara och tydliga. Det är varken konstigt eller ovanligt att arbetsgivare testar personalens kunskaper innan anställning så det vore möjligt även här.

Sverigedemokraterna och Moderaterna skriver att det är i Äldrenämnden allt ska ske, men missar att även Individ och familjenämnden är en personalkrävande nämnd med personal som jobbar nära andra människor som i personlig assistans, i LSS boenden eller som boendestödjare. De berörs också om personalen och brukarna inte förstår varandra pga bristande språkkunskaper.

När Äldrenämnden tidigare behandlade Sverigedemokraternas motion lämnade jag tillsammans med övriga allianspartier in en skriftlig reservation eftersom vi menar att kraven som ställs på att kunna det svenska språket är idag för lågt ställda. Se nedan.

Reservation i Äldrenämnden 27 augusti 2020
”Det ska vara en absolut självklarhet att en arbetsgivare säkerställer att
personalen både förstår och gör sig förstådd hos de som de är satta att
hjälpa. Vi vet att bristande kunskaper i svenska språket riskerar
patientsäkerheten samtidigt som äldre personer har vittnat om att de
undviker att ta kontakt med personal för att de inte kunnat förstå
varandra. Svenska C på SFI motsvarar ungefär årskurs 5 på mellanstadiet
vilket vi anser är mycket lågt ställda krav som redan uppfylls idag därför
ska motionen anses vara besvarad. Vi menar att arbetsgivaren har ett
stort ansvar vid rekrytering att försäkra sig om att den anställde har
nödvändiga kunskaper och här finns utrymme för förbättringar.
Rekryteringsbehoven i äldreomsorgen är stora, men det är ingen lösning
att sänka kraven på att kunna det svenska språket när det utgör en så
viktig del av omvårdnad och patientsäkerhet. ”

Slutligen är kunskaper i andra språk alltid meriterande, i synnerhet inom vård och omsorg för det är inte bara svensktalande som bor på vårdboenden eller som behöver hemtjänst. Det viktiga är att vården är personcentrerad och patientsäker. Den som behöver vård ska alltid kunna känna sig trygg och vara säker på att kunna bli förstådd i kontakten med personal.