Etikett: tiggeriförbud

Byråkratikrångel leder till förbud

Av , , 6 kommentarer 14

Vi har debatterat tiggeriförbud i Umeå kommun inte bara en gång utan vid tre (eller fyra) tillfällen i fullmäktige. Det är en stor majoritet i fullmäktige som röstat mot förbudet och jag känner ingen oro för att det kommer att ändras inom någon snar framtid. Annorlunda ser det ut i södra Sverige där förbud av någon form har genomförts i flera kommuner och nu senast var det Eskilstuna kommun som infört avgiftsbelagda tillstånd för de som tigger. Det vill säga kommunen byråkratiserar och försvårar för att förhindra ett i deras ögon icke önskvärt beteende.

Jag har tidigare skrivit hur kommuner ska använda förbudsverktyget återhållsamt, men det sätt som Eskilstuna använder möjligheten att ändra i den lokala ordningsföreskriften är nytt och anmärkningsvärd. Detta har också uppmärksammats nationellt. Ändringen innebär att den som vill tigga eller som det står i stadgan passivt bedriva penninginsamling där många personer passerar måste ansöka om tillstånd från polisen vilket kostar 250 kr. Socialdemokraterna ville att polisen skulle kräva ett nytt tillstånd för varje dag, men där har polismyndigheten sagt stopp. Det är därför möjligt att söka tillstånd vid ett tillfälle för en längre period, men inte längre än för tre månader.

Det kanske inte låter mycket med 250 kr, det är trots allt samma avgift som när man söker tillstånd för ett offentligt möte eller demonstration, men för den det berör är det mycket. Det är självklart att jag inte vill att människor ska tigga, men i det här fallet slår det även mot andra som samlar in pengar som välgörenhetsorganisationer. På Eskilstunas hemsida står det: Med passiv penninginsamling menas att insamlingen sker genom att personen i fråga sitter eller står på en plats med en bössa eller likande och inväntar bidrag från den förbipasserande allmänheten. Det måste innebära att Frälsningsarmén som håller grytan kokande eller människor som samlar till Världens Barn inte heller exkluderas. Det är kanske inte svårt för organisationer att betala, men det skulle betyda att pengar som skulle kunna hjälpa istället går till administrationsavgifter till polismyndigheten. Är det verkligen rätt använda pengar?

En annan konsekvens av beslutet i Eskilstuna är att volontärer och församlingar i Eskilstuna som tidigare hjälpt tiggare känner att de måste göra det i hemlighet eftersom tongångarna från kommunledningen blivit allt hårdare. Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande och socialdemokrat, anser att alltför mycket hjälp från Stadsmissionen till tiggare är provocerande och att det kan påverka Stadsmissionens anseende och varumärke. Han lyfter även in att Stadsmissionen får bidrag från kommunen vilket leder tanken till att kommunen därmed har inflytande över deras arbete.

När blev ett ”varumärke” viktigare än att hjälpa utsatta medmänniskor? Är hjälp från det civila samhället mindre värt än när hjälpen kommer från kommunen? Nej, inte alls utan tvärtom! För Kristdemokraterna är det självklart att det civila samhället ska stöttas och jag är glad för det samarbete som finns i Umeå mellan kommunen, kyrkan och olika församlingar.

Kommunen ska ha rejält på fötterna

Av , , Bli först att kommentera 10

Idag skriver jag och Evy Grad, ersättare i Tekniska nämnden, i VK om det beslut som togs den 13 juni. Det kanske var ett enkelt beslut för de som var med eller så var det så pass otydligt att det var ett flertal som inte begrep vad det innebar. Oavsett vad vi tycker om rökning eller om cigaretter så ska politiken vara försiktig med att använda sig av verktyget förbud. Med tanke på vad Förvaltningsrätten kommit fram till idag efter det att beslutet överklagats kan vi konstatera att saker och ting gick för fort fram.

Kommunfullmäktige beslutade för en tid sedan att inte införa tiggeriförbud i centrum eftersom det är idag ett mycket litet antal personer som ev skulle kunna beröras och tiggeri anses inte heller vara ett ordningsproblem. Tjänsteskrivelsen till den motionen lutade sig på uppgifter från polisen som anser att det inte finns ett behov av att införa förbud. En stor majoritet i fullmäktige röstade emot förslaget och även vi kristdemokrater.

Nu kanske ni tycker att jämförelsen mellan tiggeriförbud och rökförbud brister, men jag vill betona att när ett förbud ska införas ska kommunen ha argumenten och rejält på fötterna. I tjänsteskrivelsen till Tekniska nämnden står det att ett problem skulle kunna vara om de som vill röka på gågatan ställer sig på cykelvägen istället för i en entré och därmed blockerar andra personer från att ta sig fram.  Det står ingenting om att det finns stora klagomål på hänsynslösa rökare som står och röker tillsammans och blockerar gång och cykelvägar utan skrivelsen innehåller hypotetiska problem som ska lösas med storsläggan.

Du som inte läste vår insändare, här kommer den:

Umeå vill mer så lyder Umeås slogan sedan ett antal år tillbaka. Enkel och lite lagomt otydlig om vad det innebär med att vilja mer. Den 13 juni blev det i alla fall tydligt i tekniska nämnden vad ”mer” innebär när det gäller förbud.  Förslaget till beslut om att införa rökförbud i hela centrumfyrkanten måste varit otydligt eftersom röster nu väcks för ett omtag. Det är ett omtag som vi kristdemokrater gärna är med och tar.

Ny lagstiftning träder i kraft 1 juli vilken förbjuder rökning på betydligt fler platser utomhus än tidigare som t ex uteserveringar och busshållplatser. Nationellt röstade Kristdemokraterna emot denna lagstiftning för vi menar att lagstiftning inte är rätt väg och att det inte är statens uppgift att detaljstyra människors tillvaro.

 

Nu när lagen väl finns på plats så är det en självklarhet att kommunen ska följa den, men att samtidigt vidareutveckla förbudet till att täcka hela centrumfyrkanten är att ta det för långt. Beslutsunderlaget för ett utökat förbud är baserat på en tjänstepersons resonemang, men saknar stöd för att det finns ett behov av att förbjuda rökning på fler platser än de utpekade i lagen

Frågan blir har Tekniska nämnden drabbats av förbudsiver eller finns det en önskan om att göra sig till förmyndare över lokalbefolkning, besökare och turister som vistas i centrum efter 1 juli?

 

Det råder ingen tvekan om tobakens skadeverkningar och påverkan på människors hälsa, men verktyget förbud måste nyttjas återhållsamt av kommunala politiker. Vi menar att innan lagstiftning börjar gälla borde nämnden endast beslutat om de platser som utpekas i lagen och inte ivrat för fler.

Evy Grad, (KD) ersättare i Tekniska nämnden

Veronica Kerr, (KD) gruppledare