Landsbygdare.se

Stolt (S)osse

Igår hade vi årsmöte med Nordmalings socialdemokratiska arbetarkommun och jag valdes till ett nytt uppdrag vilket känns mycket spännande.

I tisdags hade vi årsmöte med Nordmalings S-förening och dessförinnan var det styrelsemöte. Mellan de båda mötena blev jag uppringd av en man från POSK som frågade om jag var intresserad av att ställa upp i kyrkovalet för dem, i Nordmaling. Någon hade nämnt mitt namn och det är såklart roligt att man blir ihågkommen och att ens engagemang efterfrågas. Jag berättade då om de möjligheter jag idag har att påverka församlingens arbete och att jag precis bestämt mig för att det nog ändå känns viktigt att bekänna politisk färg och försöka hjälpa till där man kan. Jag har inte för avsikt att fortsätta inom kyrkopolitiken men stöttar alla som engagerar sig.

I förra kyrkovalet, 2017, ingick jag i nomineringsgruppen Fria liberaler i Svenska kyrkan. Mitt kontaktnät var främst genom sociala medier. Ordförande för FISK på riksnivå var då Birgitta Ohlssons pappa, visade det sig när vi åkte ner till Stockholm inför kyrkovalet.

Jag var dessförinnan aktiv i Folkpartiet / Liberalerna Nordmalingsbygden under åren 2014-2017. Jag var väldigt insatt i det partiets arbete under den perioden. Samtidigt lärde man sig övriga partiers inställning i olika frågor. Periodvis lyssnade jag mycket på riksdagsdebatter.

Genom dem fick jag en väldigt bra utbildning i hur politiken fungerar, på alla nivåer. Jag gavs av dem även möjligheten att delta i två riksmöten vilket verkligen gav energi på många sätt. Någonstans där Birgitta drog tillbaka sin partiledarkandidat försvann ändå mitt engagemang i partiet. Det fanns under sommar-hösten även ledande företrädare för partiet som redan då uttalade en inställning i sakfrågor som skiljde sig mycket från mina grundläggande värderingar och jag såg en riktning jag inte kunde stå för.

Våren 2019 gick jag med i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet där man fick ett bonusmedlemskap i Socialdemokraterna. Jag hittade egentligen till detta sidoförbund redan hösten 2017 via mina studier i Utbildningsvetenskap uppe hos Luleå tekniska universitet men ibland behövs det en längre ut- och infasningsperiod. Vi skulle läsa en bok av Ulf Bjereld som jag fann trovärdig såväl inom sin utbildningsvetenskapliga expertis som i det han då skrivit på Facebook om Tro och solidaritet.

Genom Twitter är det sedan enkelt att skapa snabba kontakter för att få svar på frågor eller ge egna inspel.

Eftersom att det inte fanns någon lokalavdelning tillhörde jag Umeåföreningen från 2019. 2019-2020 var jag en passiv men iakttagande medlem. I början av februari blev jag kontaktad av en nytillträdd förbundssekreterare för Tro och Solidaritet som sedan bistod mig i att få kontakt med Nordmalings S-förening. Och, när man väl fått kallelserna till årsmöten var det bara att delta, detta år via Teams. Jag fick snabbt en förfrågan av ordförande om jag var intresserad av en speciell funktion och jag kände att det blir en bra ingång till att engagera sig där jag även kan använda mig av mina tidigare erfarenheter, ta hjälp av socialdemokrater i min nära miljö och där mamma och jag kan göra något tillsammans, där hon har mer erfarenheter och kunskaper.

När jag var liten skickade jag ett brev till Ingvar Carlsson, som jag fick svar på.

Just nu känns det lite som att ha ”hittat hem” och jag är glad över att ha något att engagera mig i efter en längre period av ideell vila.

Dagens boktips blir de tre böcker jag läste av liberala författare.

Etiketter: , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.