O kritiserar Socialstyrelsen för att ha anlitat en seniorprofessor i psykologi vars objektivitet kunde ifrågasättas.
I övrigt har Socialstyrelsen levt upp till lagens krav, anser JO.

Föreningen Psykoterapicentrum har drivit en lång kamp i rättsliga instanser mot Socialstyrelsen. Skälet är de reviderade riktlinjerna vid vård av depression och ångest. 

Efter att ha fått ärendet avvisat i både förvaltningsrätt och kammarrätt vände sig Psykoterapicentrum i juni 2018 till JO.

Psykoterapicentrum framförde återigen att flera av Socialstyrelsens experter hade varit jäviga. Psykoterapicentrum ansåg också att Socialstyrelsen hade brutit mot lagens krav på opartiskhet och saklighet.

Först nu, två år senare, är JO klar med sin utredning. 

JO instämmer i att en av experterna, Mats Fredrikson, professor emeritus i klinisk psykologi, aldrig borde ha anlitats.

Socialstyrelsen var inte heller okunnig om omständigheterna. Mats Fredriksson, då seniorprofessor, hade lämnat in enjävsdeklaration där det framgick att han var styrelseledamot i ett bolag som säljer internetbaserad kbt. Mats Fredriksson var dessutom aktieägare i bolaget.

Socialstyrelsen beslutade därför att seniorprofessorn inte skulle delta i handläggningen av de frågor som handlade om internetbaserad kbt.

Men det räcker inte, anser JO och skriver:

”Risken för att tilltron till riktlinjearbetets objektivitet därigenom skulle komma att påverkas negativt får därför anses ha varit så stor att den borde ha lett till att Socialstyrelsen inte anlitade Mats Fredriksson i arbetet.”

Att Tord Ivarsson, docent i barn- och ungdomspsykiatri, föreläser för läkemedelsföretag, räcker däremot inte för att opartiskheten ska kunna ifrågasättas, anser JO.

Läkarna Anna Santesson och Håkan Jarbin kan inte heller anses ha varit partiska, oavsett deras engagemang i projektet Deplyftet.

Anna Santesson har tidigare sagt till Psykologtidningen att varken hon eller Håkan Jarbin tjänat en krona på projektet.

Likadant landar JO i sin bedömning av den femte experten, psykologen Filip Arnberg. Att han haft ett ”tydligt och kommersiellt intresse i ett företag som säljer KBT-tjänster till sjukvården”, är inte tillräckligt för att ifrågasätta opartiskheten. JO tillägger att ”Filip Arnberg inte har deltagit i prioriteringsarbetet och haft en mindre central i roll i projektet”.

JO har även analyserat den grundmodell som Socialstyrelsen använde sig av i arbetet.

”Grundmodellen framstår i sig som både ändamålsenlig och genomarbetad”, skriver JO.