Förvanskat beslut nu korrekt handlagt.

Asta-mottagningen flyttades in ”i linjen” i psykiatrin. Men det räckte inte med organisationsförändringen. Det blev en kvalitativ förändring av verksamheten också. Trots att beslutet som fattades enbart gällde var rutan ”Asta-mottagningen” skulle finnas i organisationsplanen. Asta fick försvinna och tjänsterna som följde med  fick bli en integrerad del i den ordinära psykiatriverksamheten.

Nu idag har Regionstyrelsen för första gången fattat ett beslut; att föreslå Regionfullmäktige att anse Moderaternas motion om att återupprätta Asta-mottagningen besvarad. Vad betyder det?

Det betyder att nu har politiken sagt att det var ok att förvaltningen la ner Astamottagningen utan att det fanns ett beslut om det. För det tidigare beslutet innebar att Astamottagningen skulle bevaras i den nya organisationen.

Man kan diskutera om det är en demokratisk brist att förvaltningen förvanskar den politiska viljan – helt på eget bevåg. Jag anser det.

Man kan diskutera om beslutsunderlagen är tillräckliga när politiken fattar ett beslut som förvaltningen lätt som en plätt kan runda. Jag anser inte det.

I sakfrågan om vikten av att behålla behandling med samma kvalitativa egenskaper som Astamottagningen hade, vill jag bara påpeka följande:

Om den vård den ordinära psykiatrin bistår med hade varit bra och effektiv för gruppen sexualbrottsutsatta så skulle det inte finnas anledning att arbeta så hårt att återupprätta Asta-mottagningen. Men faktum är att de patienter som sökte sig till Asta-mottagningen redan fått vård och behandling av den ordinära psykiatrin. Inte bara en gång utan under många år. Utan att de upplevt någon lindring av sina besvär som grundats av våldsutsattheten.

90 % av dem som söker sig till WONSA, för en liknande behandling som Asta-mottagningen gav, har efter många år inom den ordinära psykiatrin FORTFARANDE grav PTSD. Behandlingen de fått hjälper inte!

All logik säger att då borde man rimligen byta strategi och återupprätta Asta-mottagningen. Om man ville att de allra svårast sexualbrottsutsatta skulle få en adekvat vård.

Idag vet vi – majoriteten i Regionstyrelsen anser att den kritik som vi i ”Initiativet Stäng inte Asta” och andra patientföreningar för sexualbrottsutsatta framfört inte är något värd.

Beslutet idag har rättat till den demokratiska bristen. Men bristen i vården är långt ifrån löst.

Här är en bild från överlämningen av namninsamlingen:

Niklas Sandström (M), LiseLotte Olsson (V) och Peter Olofsson (S)