1988 dunka dunka med Big Spender

30 april 1988 – för exakt 30 år sedan – kördes den sista delade V65-omgången på Umåker.

…det var sista året med de gamla totomaskinerna på Umåker (dunka-dunka med en bong för varje spel).
…det var också sista året Berth Johansson blev champion på Umåker och var i centrum i en annonskampanj som ATG och Posten delade på i tidningarna.
…Big Spender genomförde sin sista säsong sju år gammal och vann Guldbjörken lätt från ledningen före Keyson Jons och Gissle.

Nu är det inte många veckor kvar till Umåkers (hela) V75-omgång, lördagen 21 april.
Det där med delad omgång behöver kanske förklaras för somliga.
Det var nämligen så att mindre banor som Umåker inte hade egna fulla omgångar den här tiden. V65 var riksspelet som funnits sedan 1974 och det dröjde 15 år innan en (på den tiden) småbana som Umåker fick arrangerar samtliga sex lopp på kupongen och bjuda in till en riktigt stor dag.

Men det var så klart fest ändå 1988.

ATG och Posten samannonserade i landsortspressen och i stora annonser förklarades hur sporten och spelet hängde ihop och gick till.
Jan-Erik Erikson var regerande champion 1988 men i Umeå var Berth Johansson fortfarande den mest kände tränaren och användes som dragarnamn i annonserna.
I annonsen ovan (nästan helsidor i VK) fick läsarna lära sig att fylla i en kupong och tänka spel. I en annons tidigare den veckan hade man gått igenom hur tidningarnas spelbilagor och travprogrammen skulle tolkas på bästa sätt.
Allt i jag-form. En reklamtext utformat som att det var Berth som berättade alltihopa.

Slutligen fick Berth Johansson tippa loppen och det blev väl att han flaggade lite för Big Spender ändå, naturligtvis med tillhörande varningar om att man inte kunde ta något för givet.
Big Spender hade glansåren bakom sig men vann ändå väldigt enkelt den här V65-dagen efter att ha inlett första varvet efter löjliga 1.18,0 och sedan sprintade undan sista 1000 i överkant 1.13,0. Värsta hotet Pale Amber (Jan-Erik Eriksson) galopperade dubbelt.
Vinnaroddset på Spendern blev 1,30!

Big Spender – Umåkers största stjärna genom tiderna – gjorde bara tolv starter efter Guldbjörken 2008 och tjänade lite drygt 200 000 kronor till i karriären som totalt inbringande 3,7 miljoner (35 segrar på 75 starter).

Jan-Erik Erikson vann klass III med Imitation.
Åke Svanstedt vann det tredje V65-loppet med Remington Steele.
Övriga tre lopp kördes på Åmål. Umåker delade de flesta V65-omgångar med Åmål.

Anders Fredriksson är sportreferent och Solvallas stående speaker. 1988 var han chef på Umåker.
– Vi är mer eller mindre lovade en komplett tävlingsdag nästa år, och jag hoppas och tror att vi kan få två, sa Fredriksson efter tävlingsdagen 1988.
Trots ett nytt totorekord var Fredriksson inte nöjd med omsättningen. Till hösten skulle de nya totomaskinerna komma. Nya moderna som ”man kunde spela både vinnare, plats och V5 och ta ut vinter i samtliga luckor”.
Det var de gamla maskinerna banan hade 1988, där varje tia eller hundralapp blev en kupong. 500 vinnare i hundrakronorsluckan= fem dunk.
– Med de nya maskinerna spar man tid, man slipper först köa för att lämna in V5, sedan för att hämta spelvinster och ställa sig i en tredje kö för att spela ett nytt lopp, sa Anders Fredriksson.

Att göra alla spel o c h hämta ut i samma kassa var högteknologi 1988.

Vykort från 1980-talet.

1984 började Berth Johansson köra i Postens färger. Året efter tog tränaresset från Umeå karriärens största seger i Svenskt Travderby med Big Spender – en femetta även för postens dåvarande marknadschef, Umeåbon Martin Jansson.

Jansson var styrelsemedlem på Umåker 1989 till 1994 och var vid tiden marknadschef för Posten i Västerbotten.
Postens färg var gul, inte blå som på senare år. Martin Jansson var travintresserad och i Västerbotten fanns en mycket skicklig travtränare och kusk som körde i gult och blått.

Posten hade vid tiden gjort en stor omorganisation och regionaliserat. Ett regionkontor placerades i Umeå som omfattade Västerbottens län. V65 var det största riksspelet i travet och svenskarna lämnade in sina kuponger på Posten.

På 1980-talet hade det blivit vanligare och vanligare att kuskarna hade reklam på sina dresser.
Stig H Johansson hade Sabis och BPA bland annat.
Posten hade Berth Johansson med 14 championat på hemmabanan, det första 1958 och sista gången alltså 1988.

– Jag vet inte om jag var inblandad i just den här annonsen. Men vi anlitade ofta kuskar på ute på postkontoren den här tiden. Berth Johansson var en del på ”Umeå ettan” (centrala postkontoret) och satt där med dressen på, säger Martin Jansson.

Han kommer från Örnsköldsvik och minns Postens kampanj i Nolaskogs när V65 kom till Solänget första gången.
– Jag har bilder från V65 i Övik när V65 kom till stan och Posten var inblandade då också. Det finns många faktorer till varför V65 blev så populärt och en av Gert Lindbergs och Remy Nilssons idéer var att engagera kuskar och tränare på varje bana som skulle ut till folket innan de stora tävlingarna, berättar Martin Jansson.

Örnsköldsvik bjöd bland annat på populäre Säterbest med sin ägare, tränare och kusk Bertil Ödmark. Ett tag världsrekordhållaren Säterbest, från Arnäsvall.

– Det var en tjusig häst och Bertil en man som hade nära till skratt. Säterbest var precis som en hund. En lydig hund. Vi tog honom till postkontoret ”Övik 1”som låg inne i centrala Ö-vik. Det var mycket folk som såg på när Ödmark lastade av hästen inne på postgården och sedan gick Bertil runt utanför på det lilla torget. Sedan gick han in på postkontoret med hästen. En kort sväng bara men han var trots allt inne på posten med Säterbest. Bara för showen, berättar Martin Jansson.
Bilder på Säterbest på Posten kommer snart i bloggen…som ett brev på posten höll jag på att skriva.

När vi ändå är inne på Solänget och Örnsköldsvik.
Avslutar med en reklambild för Hägges kakor från slutet av 1960-talet, hämtad från en baksida på tidningen Travrapsodi.
Bageriet finns ju fortfarande i Örnsköldsvik så egentligen är det här lite reklam.
Vilken fin bild. Jag har kört den på min privata facebook en gång.

Gammal reklam är så härligt enkel och aningslös på något sätt.
Här är det fika på gång. En kvartett Umåkersprofiler tar sig lite kaffe och småkakor. Gänget är från vänster Kenneth Åström, Ulf Bäckman, Magnus Cedergren och Olle ”Lappen” Lindqvist.
Hästen heter Snack (därav ordvitsen) som i slutet av sin karriär tränades av Kenneth ”Munken” Näslund på Solänget.

Bageriet är Hägges som startades 1956 av kusinerna Thage och Torsten Häggström i Örnsköldsvik.
Travintresset var stort. Stall Hägges första tränare var Sven Helsing (proffs på Solänget). Därefter Olle Lindqvist (Lappen har Hägges-dressen på bilden) samt Torbjörn Forslund.
(Peter Fahlén och Ivan Hellström hjälpte mig med uppgifterna).

Kuriosa om bagarna: Äldre tiders oddstavlor såg ju ut som klockor. Solänget hade en där en lampa tändes på numret med lägst odds. En favorit.
Anders Lindqvist berättar att några av de större bagarna i Örnsköldsvik kunde tävla med att släcka varandras lampor i toton.

– Nu ha dem spela ner nian till favorit – så nu går jag och släck´lampa hans!