Säterbest och gamla V65-talonger

99 veckor galen och uppgiven när man spruckit.
Kanske lite glad den hundrade lördagen.
V75. Spelet som upprör, gläder och förbryllar. Ett spel för den uthållige.

Jag har inte haft någon vidare tipskondition de senaste åren och har för länge sedan lagt ut V75-tippandet på lego. Problemet är att mina kompisar också har svårt för det här…
Tippare X skickade ett sms i höstas om att han stod över bolagstippandet en lördag eftersom han låg nedbäddad i hög feber.
Perfekt ju! Skulle den killen ha kastat alvedonet och rattat ihop ett system i feberyra kanske vi hade vunnit. När vi spelar friska och vid våra sina sinnens fulla bruk fungerar det ju bevisligen inte. Inte ofta i alla fall.

Vägen till sju rätt. Kanske man ska lägga om kursen och lämna in redan fredag eftermiddag?  Att lyssna på alla experter och kolla de sista värmningarna kan vara bra men lika ofta är det nog en distraktion. Fredagstanken!

V65 hette det stora riksspelet i starten när det drog igång 18 augusti 1974.
Sedan blev det byte av upplägg och sedan 1993 har vi spelat V75.


V65-omgång i Örnsköldsvik någon gång på 1970-talet och Säterbest med sin ägare Bertil Ödmark är med under festligheterna på postkontoret ”Övik 1” inne i centrala stan. 

Bloggen vänder sig till Umeåbon Martin Jansson, född i Härnösand, uppväxt i Sundsvall som flyttade till Örnsköldsvik och sedan Umeå. Jansson var styrelsemedlem på Umåker 1989 till 1994 och då marknadschef för Posten i Västerbotten.

Det har handlat mycket om det kungliga postverket under åren för honom. Eftersom travintresset alltid funnits där har Martin Jansson kunnat kombinera nytta med nöje i sitt jobb.

Som den gången då han kunde bjuda in populäre Säterbest med sin ägare, tränare och kusk Bertil Ödmark från Arnäsvall till en happening i centrala Örnsköldsvik när V65 ”var i stan”.
Endast så kallade kontaktkopior (av negativ) finns kvar i Martins ägo av alla bilder som togs på Säterbest och Bertil utanför postkontoret ”Övik 1” inne i centrala Ö-vik.
Suddigt. Men ni kan föreställa er.

– Säterbest var världsrekordhållaren från Arnäsvall och ägaren Bertil Ödmark som oftast körde Säterbest en folkets man som snackade med publiken och alltid var så glad och bjöd på show när han vann. Och med Säterbest blev det ju många segrar. Säterbest var verkligen vacker och hade samma utstrålning som hans senare kommande broder Järvsöfaks, säger Martin Jansson.

Men till det stora spelet igen. V65 skulle länge lämnas in på fredagar.
– Det fanns ju andra depeschkontor förutom Posten där det gick att lämna in V65. Tobaksaffärer och så. Men Posten var dominant där på 1970-talet när det gällde travet. Det här var ju långt före digitaliseringens tidevarv som vi är inne i nu. Då var det så att man skickade alla papptalonger ner till Stockholm. Där öppnades kuverten och sorterades manuellt
– Allt sånt där i dag är ju klappat och klart i samma stund som du lämnar in V75. Men när V65 började var det mesta papper, precis som pengar var papper i form av sedlar, säger Martin.

Bloggaren är en samlare och förutom tablettaskar och annat i förpacknings- och nostalgiväg, har jag under åren köpt och fått en hel del travnostalgi.
V65-kupongerna är fina. Den här kupongen är nog från slutet av1970-talet någon gång. Travronden har en fin reklamplats (Trav och galopp-Ronden som ju organet hette till för bara några år sedan).

ATG hade en stor organisation igång i slutet av veckan med alla V65-kuponger som kom till Stockholm i postsäckar. Kvitton skulle räknas, och sedan rättades allt manuell eller näst intill.

Men om någon postsäck saknades då, vilket hände. Hur visste man att det överhuvudtaget var kuponger på väg in från orter som Bräcke och Nyland?

Martin Jansson:
– Att det var kuponger på väg in visste man ju alltid. Man hade en avprickningslista i Stockholm och prickade av kuvert för kuvert så att man visste att det hade kommit in spel från respektive postkontor, stort eller litet Om det på något litet postkontor någonstans ute i bygderna INTE hade spelats V65 en lördag, ja då var ansvariga där tvungna att skicka in ett kuvert ändå som talade om att det inte hade spelats någonting.

Postens man Martin Jansson om när postsäckar kom på drift:
Då gick ett larm helt enkelt. Posten hade en organisation som drog igång och försökte efterforska var det här kuvertet eller postsäcken var någonstans. Oftast så gick det faktiskt att lösa. Man kunde hitta kuponger som kommit på villovägar i Västernorrland och Mellansel till exempel, det kunde ju vara felsorterat och ligga lite här och var. Men då gick det att faxa in talongerna. För fax fanns ju. Gånger när talongen inte hade kommit fram och någon vinnare satt hemma med ett kvitto som var värt flera tusen blev det en ganska knepig juridik. Men man försökte hela tiden att lösa det där då genom att kompensera de som hade vunnit, säger han.


Knutte Leering med Lars Söderholm.

Martin Jansson var Postens marknadschef för region Västerbotten när han bodde i Umeå. Under tiden i Örnsköldsvik jobbade han som postkonsulent och var länken mellan Solänget och Posten under reklamdriverna för V65.

På den suddiga bilden ses Lars Söderholm köra hästen Knutte Leering i centrala Örnsköldsvik inför premiären av V65 i augusti 1974 (en omgång som kördes på Solvalla).
Krister Söderholm var tränare på Solänget under några år och brodern Lars var anställd.
– Vid V65-premiären hade vi Knutte Leering och Lars Söderholm som körde runt på stan. Knutte Leering var totalt orädd för både människor och fordon. Så han gick Storgatan upp och ner och gjorde reklam för sporten och spelet, berättar Martin Jansson.

Tillbaka till Säterbest. Många Ö-vikare (och andra) har i efterhand vittnat om att kallblodsidolen blev många travintresserades väg in i sporten.
Bertil Ödmark från Arnäsvall gillade ”folk” och bjöd alltid på sig själv. Eder bloggare har minnesbilder från ung ålder när en farbror segerdefilerade och lät sin häst gå sakta fram för att kusken skulle ha tid att prata med publiken: Säterbest och Bertil Ödmark!

382 starter gjorde hästen med facit 82 segrar 37 andra- och 48 tredjeplatser.
En solig V65-dag på Bergsåker 1978 satte Krister Söderholm nytt världsrekord med tioårige Säterbest med tiden 1.25,4 över 1660 meter (tillägg!).

Bertil och hans brorsa Sven som fött upp Säterbest hade ett sätt att uttala hästens namn på nolaskogs som ju måste anses som det rätta. ”Säääterbest” sa man. Med betoning på den första stavelsen. Ja, Säterbest var min första stora idol på hästsidan. När han hade vunnit som han gjorde ofta, kunde Bertil kliva av i vinnarcirkeln och bara låta Säterbest stå där med tömmarna på ryggen. Hästen stod där lugnt och stilla och väntade på att intervjun med Bertil skulle ta slut. Skratt och show och alltihopa. Hästen var totalt cool och jag behöver väl inte säga att den duon var den bästa reklamen för V65 vi hade kunnat få i Övik när vi tog honom till postkontoret. Mest blev det att Bertil stod utanför med hästen på det lilla torget och visade honom för allt folket men Säterbest var faktiskt inne en kort sväng i lokalerna också och hälsade på kassörskorna, säger Martin Jansson.

 

En kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.