Var ska jag börja?

Egon Persson skriver att han fått inbjudan till vår skolavslutning och att det känns som att ha fått inbjudan till en begravning. Det första är korrekt och det andra är fullt förståeligt.

Det finns ett inramat dokument i lärarrummet på vår skola. Det är programmet för Viska skolas invigning, lördagen den 28 september 1957. Skolan invigdes av dåvarande landshövding Filip Kristensson. Folkskoleinspektör Gunnar Berg höll tal och kyrkoherden Erik Daunius läste en betraktelse. Kyrkokören sjöng och anföranden hölls av lärare, målsmän samt av kommunens representant, vid skolans överlämnande.

Det var förmodligen en stor händelse, som satte fokus på såväl bygdens utbildning som dess utveckling.

Nu lever skolan på lånad tid. Den tillväxt som var på gång i den här kommundelen, stryptes av den styrande majoriteten i kommunen, med hänvisning till besparingskrav. Detta trots att man fått alternativ framlagda, som hade kunnat både behålla pengar i kommunkassan samt generera mer pengar framledes.
Av de ledamöter och ersättare som har tjänstgjort i kommunfullmäktige de tre gånger Fredrika skola har varit på tapeten 2011 och 2012, var vi endast tre stycken från majoriteten som var villiga att satsa på en framtid för Fredrikadelen av kommunen.
Förmodligen hänvisar ni andra det till att vi bor här. Det må så vara.
Men, ni kanske kunde ha tänkt på att just eftersom vi gör det, har vi betydligt mer insyn i  och kunskap om utvecklingsmöjligheterna för den här sidan av kommunen, än vad människor har som knappt vet att Viska är mer än vad man ser genom fönstret när man åker buss genom byn.

Det är visserligen så att man må se över sina utgifter. Men, om man underlåter att beakta inkomstmöjligheterna, så finns det snart inga kronor att spara. 

Om man låter bli att ta vara på goda alternativ, för att de ej framläggs av "rätt människor", då kommer man förr eller senare att falla på sina egna tillkortakommanden.

Att det byggs en rastplats vid rondellen i tätorten, är i sig bra.
Den omgivningen har varit allt annat än inbjudande sedan de lät riva Statoilbyggnaden. Att den ytan snyggas till är trevligt.
Men, det är bara yta.
Om man ej ser till innehållet i samhällsklimatet, utan enbart snyggar till ytan, så blir rastplatsen vid rondellen endast en kuliss som verkar till att turister som passerar förbi på väg upp till fjälls, eller ner till havet, får ett ställe till efter vägen att stanna av och dricka kaffe på.

Förstå mig rätt. Jag är absolut för att man snyggar till och skapar hemtrevliga miljöer. Den konstgjorda bäcken bakom biblioteket är till exempel mycket trevlig.
Men, om man snyggar till ytan med ena handen, samtidigt som man stryper förutsättningar för människor att leva och verka i kommunen med den andra handen, då har vi snart en mycket pittoresk liten spökstad.

Innan ni börjar protestera och inbilla er att jag rackar ner på Åsele.
Jag har absolut ingenting emot Åsele som ort.
Stället har potential, om man har förstånd till att utnyttja resurserna på rätt sätt.
Det jag har något emot, är styrande politiker som använder härskartekniker för att försöka utmanövrera oliktänkande och som utan reell kompetens låter kommunen halta sig fram, för att de vägrar att lyssna på människor som har mer kunnnande i olika frågor. Apropå det sistnämnda så gäller det även om personerna med större kompetens och mer erfarenhet, har samma åsikter som de i "toppskiktet" gällande "Fredrikafrågan" eller ej. 

Det är beklagligt.

Vill man behålla människor i kommunen?

Vill man satsa på ökad turism i kommunen?

Då ska man ta vara på de resurser som finns, i hela kommunen.

Genom att driva eldsjälar i exil, förlorar kommunen ej enbart skattepengar, utan även ideella resurser som hjälper kommunen att växa.
Det, är något jag vet att det är brist på numera. Människor som är villiga att lägga ner tid och arbete för sin bygd, utan att få en krona i betalning.

Den 18 mars, efter att det visats på Västerbottensnytt att Åsele riskerar att bli en spökstad, skrev jag ett blogginlägg om utvecklingsmöjligheter och annat, som finns att läsa om ni klickar här. Där nämner jag Åseles gamla slogan "Dit vägarna bär".

Det ledde till att jag den 25 mars på förekommen anledning skrev ett blogginlägg om tajming, som finns att läsa om ni klickar här. För det kan väl inte ha varit något annat än tajming av ödet, som gjorde att den här bilden började dyka upp på Åseles hemsidor ett par dagar efter att jag nämnt den i min blogg?

Omritad visserligen, för i original står det ej Södra Lappland, utan enbart Lappland och texten är ej vit utan gul. (Har tyvärr ej originalbilden i bra kvalitet, så den blir rätt liten.)

Så idag dyker den upp i en blogg, där det skrivs att man ska "damma av den gamla logon". Fascinerande händelseförlopp…

Tårar av tacksamhet
Tårar av sorg
Tårar för att jag mister
Mitt hem och min borg

Tacksam för allt
Som åren har gett
Vid Viskasjöns strand
Jag har gråtit och bett

Bad om frid i mitt sinne
Om trygghet och ro
Om en fast punkt för barnen
Där vi kunde bo

Tacksam för glädje
För vänskap, för liv
Gråter av saknad
För det som ej blir

Jag hittade hem
Vid Viskasjöns strand
Nu står allas vår by
Vid brantens rand

Alla dessa minnen
Har vi alltid kvar
All vår gemenskap
I hjärtat jag spar

Jag har inget hus
Ingen stuga vid sjön
Jag lämnar inga spår
Det var bara en dröm

Men drömmen var verklig
Och sagan var sann
För en tid fanns allt
Och vi hade varann

Sagans klocka slår tolv
Förvandlingen sker
Förändringar nalkas
Skolan finns snart ej mer

Det skär i mitt hjärta
Jag är vilsen igen
Försöker se framåt
"Det blir bättre sen"

Men Viskasjöns vågor
Förlorat jag har
För jag har inget hus
Inget att lämna kvar

När mitt hjärta har brustit
Finns det bara hopp om liv
När jag lyssnar till rösten
Som säger "Skriv! Bara skriv!"

 ………………………………………………………………………………………………………
Om någon skulle råka ha en liten stuga över i Viska. Hojta för Guds skull!
Jag kommer att behöva en…

Sedan jag skrev och uppmanade er att besöka kommunfullmäktige och där själva se och höra hur det går till, så har någon kommit på att sammanträdet ska hållas i Hälla. Hälla ligger tre mil från tätorten, mot Sollefteå efter väg 90. En mil från Gafsele och nio mil från Fredrika. En trevlig by på det stora hela. Jag mjölkade kor där i min ungdom. På den tiden det fortfarande fanns mjölkbönder med mindre uppsättningar djur. Innan EU.

Sammanträdet börjar fortfarande klockan 13:00. Men, den allmänna informationen till ledamöterna som föregår detta, börjar klockan 08:00. Ledamöterna erbjuds samåkning med buss från kommunalkontoret klockan 07:30. Det innebär alltså att jag skulle behöva åka härifrån senast kl 06:45.

Jag har dock ej sett något erbjudande om att åhörare ska kunna få skjuts dit. Alla kan ju nämligen ej färdas så långt för egen maskin.

Jag är fullt medveten om att sammanträden ibland förläggs utanför tätorten. Det jag finner fascinerande är att det denna gången ändrades med jämförelsevis kort varsel.

Den som skrivit nedanstående insändare, verkar tycka att det finns frågetecken kring tidpunkten kommunfullmäktige numera har möten på. Det skrev jag om i ett tidigare inlägg, så jag låter bli att kommentera det vidare.
Jag vet ej var citatet kommer ifrån. Men, jag gissar att det ej kommer från Åseles officiella hemsida, då jag i så fall skulle ha sett det. Den där andra besöker jag rätt sällan.

Sent igår kväll, lade min dotter upp ett långt inlägg i sin blogg. Jag önskar att ni klickar på länken och läser det. Hon skriver om Vår skola i Vår by. Där står bland annat detta.

"Ikväll klockan 21:00 visades ett inslag från min hemkommun Åsele. I detta inslag kunde man bland annat se min 11-åriga lillebror spela fotboll med sina skolkamrater utanför Fredrika Centralskola, hans skola, deras skola. Den skola som majoriteten av min tid i grundskolan (åk3-9) även var min skola. En skola där jag och mina vänner har gått. Den skola där min lillebrors äldre bror har gått. Den skola många av mina förebilder arbetat och arbetar på, inklusive min mor. Denna, vår skola, vad gjorde då den i ett rikstäckande inslag på Aktuellt ikväll? Jo, detta inslag handlade om hur denna bygd, vår bygd, nu avbefolkas och inom de närmsta månaderna kommer att drabbas av en stor utflyttning från just Fredrika. Detta då det beslutats att denna skola, vår skola, ej längre skall få finnas kvar i den heltäckande form (förskoleklass till 9:e klass) den funnits i under många år."

Klicka här och läs mer.

Det finns de som säger att det är nyttigt med förändring och de har säkert rätt. Men, då gäller det frivillig förändring. Den förändring det pratas om nu, är enbart en omskrivning för att något har skett som ytterst få önskade skulle hända.

Ikväll är det exakt tre veckor kvar av Fredrika skola i F-9 form.
Till hösten kommer eleverna i Fredrika att kunna räknas på ena handens fingrar.
Vår skola har fått sin dödsdom och det enda den kommer att göra nästa år är att kippa efter andan medan den tynar bort.

SVT berättar ikväll om att Åsele avbefolkas i snabbast takt, av kommunerna i Västerbotten.
Men, det kanske var det ni strävade efter, ni som höll i bilan?
Var det den förändringen ni ville ha?

Var det därför ni motarbetade vårt inflyttningsprojekt?
Var det därför ni förhalade skolprojektet som var en möjlighet att bevara skolan?
Var det därför ni höll de hemliga förhandlingarna, som enbart var spel för gallerierna?
De som jag personligen misstänker enbart var ett sätt att dra ut på tiden så att vi ej skulle aktivera folkinitiativet vi hade initierat några veckor tidigare.
Var det därför ni slog med partipiskan, så att undertecknad efter KF i november 2011, ej fick en chans att tjänstgöra?
Var det prestige?
Var det naivitet?

Oavsett vad svaret är, så har ni nu satt er i en båt där ni banne mig får ro själva.
Men, tro aldrig att ni får göra det utan att vi kommer att dyka upp och påminna medborgarna i kommunen, i länet och i landet, om hur saker har gått till.

Regnar det ute, eller är det änglarna som gråter?
Som sörjer över den framtid våra barn ej fick.
Åh, så jag önskar tiden åter..
När jag såg glädje och hopp i var barns blick.

Nu skiljs de snart, från varandra, från skolan.
Från byn där vi fann vår trygghet, vårt liv.
Sexton händer, har raserat vår framtid.
Deras handling har dödat, som med en kniv.

Tårar faller, hjärtan har brustit.
Den vackra bygden töms på folk.
Vi bad om att få finnas, om att få växa.
Men vår puls stacks sönder, som av en dolk.

Vi kämpade, vi stred, vi hoppades.
Men av era händer vi stoppades.
Nu faller regnet, som om himlen gråter.
Över att livet som vi kände, aldrig kommer åter.

Katarina.

Som siffror i ett dokument, istället för levande varelser med drömmar och förhoppningar.

De som ej hunnit in i statistiken när ni skulle räkna. De fanns icke.
Trots att vi såg dem var dag vara ute och leka. Trots att vi undervisade dem om dagarna, fanns de enligt er ej i vår skola.

Ni vägrade att titta på de barn som följde med på kommunfullmäktiges sammanträde. Ni ville hålla det abstrakt. Bevara synen på dem som poster i en budget, istället för att se dessa olika personligheter som faktiskt är vår framtid. Dessa små som fortfarande undrar varför ni tagit deras skola ifrån dem, när till och med de kan räkna ut att det är en förlust. En förlust i kronor och ören, en förlust i människor och en förlust i tillit och tilltro för politiker och tjänstemän som ska verka för vår skull. Vi som bor i kommunen.

Ni har gjort att vi går omkring i en dimma av desillusion.
Ty vi hoppades i det längsta.
Vi ville ej tro att ni kunde vara så okänsliga.
Så totalt likgiltiga inför vilka konsekvenser ert beslut får för oss, som ändå är era medmänniskor.

Vi berättade för er vad som skulle hända.
Vi berättade för er hur man skulle förhindra detta.
Vi berättade för er hur man skulle göra för att främja utveckling och inflyttning.
Ni vägrade att lyssna.

När nu konsekvenserna börjar visa sig, visar ni upp förvånade anleten precis som om ni aldrig fått minsta förvarning.
Men fortfarande ser ni enbart våra små som statistik.
Finns de ej på papper, så finns de icke.
Finns det ej på papper att de kommer att försvinna från skolan, byn och kommunen, så betyder det enligt er att de kommer att stanna kvar.

En av oss föräldrar fick höra i Åsele att detta med att flytta högstadiet från Fredrika, det drabbar ju endast två elever.
Man undrar var verklighetsförankringen finns hos den som fäller ett sådant uttalande.

Ni som ser våra barn som statistiska tecken i svart-vita dokument.
Gläd er åt framtida läsning.

Detta brev går iväg med posten idag.
Det innehåller information att föra in i statistiken.
Det handlar om våra barn.
Vår framtid.
Er förlust.
 

Ni säger att ingen tvingar oss till något.
Samtidigt som det är precis det som sker.

Vi tvingas ge upp våra drömmar.
Vi tvingas ge upp våra liv.
Vi tvingas i exil.

Att betrakta Fredrika nu, ett halvår efter detta tragiska beslut, är som att se en kär vän tyna bort, på grund av att man vägrat ge den medicin som skulle ha återställt livskraften.
Det gör ont ända in i hjärteroten.
Vi lider av brustet hjärta.

Jag begär icke att ni ska förstå hur vi känner det.
Men jag önskar att ni åtminstone kunde låta oss sörja ifred.
För det är precis så det är.
Vi går igenom en såväl individuell som kollektiv sorgeprocess.
Den framtid vi såg här i Fredrika, ligger vid våra fötter som en skadeskjuten lärka och det finns ingenting vi kan göra åt det.

En del av er pratar om att vi som finns här ska ägna oss åt att "rädda Fredrika", att vi har ju "bara förlorat högstadiet" och att "ingen tvingar någon att flytta".

Ni förstår verkligen ej hur det är.

Vi ägnade flera år åt att försöka "rädda Fredrika", åt att utveckla bygden och åt att stärka hela kommunen.
Vi har försökt förklara, så många gånger, att det är inget "bara" med att förlora högstadiet.
Det är en tredjedel av skolan. Skolan är den här byns hjärta.
Vad händer, om du förlorar en tredjedel av ditt hjärta?
Vilken kammare vill du helst ha kvar orörd?
Ska vi skära från höger eller vänster, nerifrån eller uppifrån?

Olga Gustafsson skrev en mycket bra insändare på ämnet idag.
Jag tycker att ni bör läsa den, därför lägger jag in den här.

Det tycker jag är bra, sådär i största allmänhet. Dock verkar själva sidan där man tycker till ha smugit sig över till kommentarsfältet på den här bloggen.
Det tycker jag är mindre bra.
Så, även om jag uppskattar att ni kommenterar, så skulle jag uppskatta det än mer om ni höll er till ämnet som det kommenterade blogginlägget faktiskt gäller.
Tack på förhand.

Den som är intresserad av att läsa vad folk tycker till om, gällande den här kommunen, kan ju klicka in sig på Åseles sida på vk.se.
Det tycks till rätt friskt där emellanåt.

Lite lustigt är det dock att det är så sällan det tycks till uppifrån, om konkreta lokala frågor. Vare sig på Tyck Till sidan, eller i något annat offentligt forum.
Men, det är säkert någon mening med det också.

Ha det gott där ute och tack för att ni läser.