Fredrikabo i exil
Imorgon hämtar jag det sista som är kvar i bostaden i Fredrika. Jag är en Fredrikabo i exil, som det numera står i min profil på Twitter. På grund utav det rådande politiska styret kliver jag ut från kommunen och in i en Moderat kommun, som under årtionden sagts vara mer solidarisk med sina kommunmedborgare än den Socialdemokratiskt styrda dito som jag kom ifrån.
Det säger liksom allt.
Att jag klivit utanför kommungränsen kommer dock ej att hindra mig från att försöka hjälpa de som kämpar för att få ett bättre politiskt klimat i Åsele kommun. Bara så att ni vet.
För tillfället muttrar jag mest över att jag har svårt att få bredbandstelefonin att fungera. Teknikens under. Det var enklare förr. Då kunde man bara plugga in telefonen i jacket och ringa en kompis. Ibland förstår jag varför Telia av somliga kallas Felia.
Lite muttrar jag även över att vi kommer att få bära hundhuvudet för att byn i mitt hjärta blir tyst och tom. Som om det var vår idé att göra nedskärningarna som ledde till att vi beslutade oss för att flytta. Men, jag vet att det ej är någon vits att muttra över det. Jag kan ändå icke göra något åt vad folk som stått utanför vår kamp och tittat på säger. Det är enkelt att tycka på avstånd.
För övrigt regnar det. Det är vad min far brukar kalla sovarväder. Innan jag sover ska jag plocka ur en låda eller två.
Ha det gott!
Senaste kommentarerna