Hej!
Jens Sjöström heter jag och tänker dela några rader om mitt liv. Jag hoppas att ni kan relatera till det jag skriver och får något gott ut av det.

25 år gammal, uppvuxen i Holmsund. Om jag förknippas med något är det rimligtvis jag som fotbollsspelare i Umeå FC. Fotbollen har utan tvekan präglat mitt liv mest, från barnsben till idag. Min egna karriär är dock i ett ovisst skede när jag efter en ryggoperation inte blivit återställd och tidigare i år drabbats av en elak hjärnskakning som hindrar mig från att spela. Läs mer om mitt nuläge i fotbollen här:

Att gå till kyrkan på riktigt var för mig, obekant, ovanligt. Eftersom jag inte är uppvuxen i en kristen familj handlade besöken i kyrkan som för de flesta av oss av tradtatitionella händelser som jul, examen, nya eller avslutade livssagor. Där handlade ofta det bara om det, inget djupare. Men jag tyckte det var ett fint och fridfullt ställe på något sätt, inget mer, inget mindre.

Det är bra att stå upp för sin åsikt. Tyvärr ser jag argumententation i text ofta som resultatlöst. det verkar mer som om det handlar om att få ut sin egen version mer än att lyssna på andra. Känslan som Jag oftast får när jag läser åsikter som delas i text (allt från fotboll till tro till politik) är att man vill bli hörd och att ”min” åsikt spelar roll. Inte att det så ofta ger något. Det verkar vara sällan man går utanför sig själv och kanske provar det någon beskriver, man står hellre kvar och talar om sin ståndpunkt. Det är såklart rätt i många fall men jag tycker att vi kan uppleva något själva, att få känna något i vårt eget hjärta istället för att tänka och lösa det i vårt intellekt, det är stort i livet.

Exempelvis att teoretiskt, matematiskt eller historiskt prata om kärlek kan förvisso vara intressant. Det känns dock inte som det mest vägvinnande. Vi kan inte förklara allt. Hur givande det är för mig att spela fotboll, hur överväldigande det är att få barn, hur Gud kan möta någons hjärta, hur stort det är med besvarad kärlek. Det finns många saker vissa av oss aldrig upplever, men om det verkligen finns en storhet i mina exempel så är det mycket upp till oss att ta reda på vad det är. Inte endast genom att Googla ”hur känns det att bli mamma” eller ”Kan man få möta Gud i hjärtat” eller ”hur känns äkta kärlek”!

Är livet Guds eller slumpens skapelse?
– Var bibeln verkligen skriven för 2013 år sen?
Mirakel sker när vi ber i Jesu namn
– Flera människor som tror på Gud har gjort dumma saker

Vi kan prata om intressanta detaljer om jordens utveckling, bibelns olika historiska teorier utan att någonsin komma till frågan; Finns Gud?

Även om vi får svar på en detalj, eller om vi för stunden ser på något olika har vi ändå inte kommit någonstans. Så var det för mig. Fastna inte i fel ände.

Finns Gud? Om jag fick höra om mirakler som skett frågade jag ändå om något annat, något mindre. Även om vi är frågande eller oense om intressanta detaljer bör vi kunna höja blicken och inte bara låta våra intellekt bråka med varandra eller med oss själva, att vi ska försöka lösa allt.

Jag fick höra att det går att ta reda på om Gud finns, att det inte var något man hoppades på skulle finnas och på ett sätt bara ville tro på.
En vän i kyrkan sa att ”jag kan inte säga exakt vad du ska göra för att möta Gud eftersom det är en relation mellan dig och Honom”
En relation med Gud, om nu Gud finns? Jaha, lite obekant, lite ovanlig tanke.
Men mest spännande att se möjligheten att få svar på en stor fråga i livet. Sen om jag ville leva efter bibeln, leva efter Gud, var en senare fråga. Nu handlade det om frågan Finns Gud och vill han ha en relation med mig i mitt vardagliga liv?

Jag fick med mig 2 råd från min vän som relaterar till alla relationer. Vill du ha en bra relation med någon, som ska ge dig något, är det bra att ha kontakt med varandra. Prata i telefon, umgås eller dylikt.
1. Be till Gud: Gode Gud, om du finns där ute vill jag att du hör min bön och visar för mig i mitt hjärta att det är på riktigt. 2. Gå till kyrkan, Guds hus.

För snart 5 år sen gick jag till kyrkan för första gången med en annan syn, mer ifrågasättande, mer nyfiken, jag var obekväm. Mina fördomar från filmer och media(vad annat visste jag?) slogs ned. Jag tänkte mig samma typ av människor, som såg halvkonstiga ut, som sa samma saker bara för att och var annorlunda.

Det var då en av varje. En slips, en hood, en kavaj, en klänning, en glad, en tyst, en bekymrad, en välkammad, en ljus, en mörk, en mittemellan, en pratglad, en hoppade, en satt, en gammal, en ung. Ja.
Men de små detaljerna hade lämnat mig. Fokus var på var-i-hela-världen-jag-kommit och om Gud finns. Jag gick inte från min första Gudstjänst med ett svar, men med fler frågor.

Se filmen tv-inter gjorde om mig och min resa till att möta Gud här:

Den rubriceras ”Du kan inte såga Hawaii om du inte varit varit där” och förklarar att jag verkligen inte kände att jag behövde något mer i mitt liv. Jag hade allt jag önskade. Sen när väl dörren öppnades och jag fick se hur ”något” påverkat människors liv blev jag nyfiken.
Det man själv har upplevt som väldigt bra, exempelvis Hawaii som semesterort, vill man gärna rekommendera till andra och det är upp till dig att uppleva det själv.
Finns Gud? Jag kan bara säga, utifrån det jag upplevt, att det går att ta reda på, och att det är värt att prova. Objektivt har jag svårt att se något att förlora på det men ändå drar vi oss från att våga öppna den delen i hjärtat. Det är lättare om den är stängd kanske, då behöver vi inte tänka så stort och vi(människan) får vara det största på jorden. Lätta vägar är sällan vinnande tyvärr. Stora saker kräver tid och energi. Tid har vi, jag vet själv hur mycket tid som går åt mobilspel eller serier. Och jag vet själv hur bra jag mår när jag prioriterar det som är stort i livet. Viktiga relationer och saker som går till hjärtat!

Om du nu har en realtion med någon, är det givetvis viktigt att ta hand om den. Om du vill veta vad någon kan ge dig, måste man våga komma nära. Det gäller din vän, syster och detsamma med Gud.

Vad som mest kommer att prägla mitt liv från nu och framåt kanske inte är fotbollen, vem vet, det är en obekant och ovanlig tanke. Om något är obekant eller ovanligt kan jag själv välja hur modig jag vill vara. Något som vid första syn kan kännas obekant eller ovanligt, kan när du upplevt det sluta i dur. Jag fortsätter att kämpa och hoppas att jag får spela min fotboll så snart som möjligt! Jag har även startat min tränarkarriär i år, med Umeå IKs damer. Var jag står om ett år vet jag inte.. men det jag vet är att Gud kommer stå vid min sida och fortsätta ge mig av sin storhet i mitt hjärta. Tack för det!

Man har verkligen känt av Andens Eld i över ett dygn nu och det verkar bara fortsätta. Har fått ett positivt gensvar med bloggen då Pastor Daniel och Fotbollspelaren Jens Sjöström har gästbloggat och svarat på frågor. Tack till er bägge och tack till alla ni som ställer frågor. Kenta Gustavsson sjöng ”Utan att fråga kan man inte få ett svar”. Det ligger mycket i det resonemanget.

Det bästa av allt är att trots människor har olika åsikter så har man faktiskt kommit sams. Vi är ingen som vill människor illa. Det tror jag nog många förstår. Träffade idag en dam som hade läst bloggen och sa ”Jag är inte pingstvän men den där pastorn verkar behändig”. En annan något yngre dam utropade ”Va är Jens kristen, det hajjade jag inte”

Jag själv är rätt skämtsam av mig och har bara mött folk som blir positivt överraskad att man kan vara som man är plus vara kristen. Jodå jag är den jag är och kommer så alltid att vara.

Jag vet att det finns väldigt många människor som är nyfiken på kristen tro. Har du facebook så kan du gå in på våran sida så ser du vad vi har för program. Klicka här

Jag har bestämmt mig. Jag kommer inte vara med i Socialdemokraterna mer. Man accepterar tydligen inte mina åsikter och då väljer jag att inte vara med där längre. Tråkigt när man läser följande i på deras hemsida angående religion.

”En av våra grundläggande fri- och rättigheter är religionsfriheten. Religionen är viktig för många människor och för oss socialdemokrater är det självklart att alla människor måste ha rätt att få utöva sin religion. Tillsammans bär de olika trossamfunden ett ansvar för att skapa respekt för olika trosuppfattningar, att värna demokratin och alla människors lika värde”.

Men detta stämmer inte då man fått mail om att det rimmar illa frireligiös och sosse. Har inte ens fått förklaring av vederbörande. Jag har mailat flera högt uppsatta socialdemokrater men ingen svarar. Detta tolkar jag som att de står bakom det mail jag fick i lördags.

Observera att Socialdemokraterna i Robertsfors har jag inget som helst negativt att säga om. Jag hoppas Patrik Nilsson kommer att få fortsatt förtroende efter nästa val.

Tyvärr Stefan, min röst får Ni inte!

Kanal 10 är en kristen kanal med fantastiska program. Börje Claesson är mannen bakom verket. Har du inte kanal 10 så kan du se den på webben. Klicka här!

Idag på gymmet innan jag skulle träna mötte jag två muskelberg och den ene sa. ”Visst är det du som bloggar va”

De ville ha en förklaring om det här med treenigheten dvs Fadern, Sonen och den Helige Anden. Jag gjorde en liknelse att exempelvis vatten kan vara i flera skepnader som t:ex snö och is. Det är vatten alltihop. En person som bara bott i varma länder har kanske svårt att förstå sambandet och så är det med de som inte tror. De förstår inte heller sambandet när det gäller treenigheten.

Slog upp ordet Kristofobi i Wikipedia.” Kristofobi är intolerans, rädsla eller fördomar mot troende personer av kristen övertygelse. Jämför med islamofobi. Legitim kritik mot kristendomen är dock inte kristofobi. Termen introducerades i EU i december 2004 av den judiska juridikprofessorn Joseph WeilerI juli 2004 fanns begreppet med i en resolution från FN:s kommission för mänskliga rättigheter, där det jämställs med termer som antisemitism och islamofobi”

När jag inte var troende så hade jag en enorm kristifobi. Jag hade fördomar mot kristna som senare visade sig inte alls stämma. Den förste Pingstpastorn jag kom i kontakt med var Roland Pettersson som på den tiden var verksam i Robertsfors. Det tog flera gånger innan jag förstod han var pastor. Jag och Rolle blev goda vänner och är det än idag trots hans intresse till Färjestads BK!

Mina fördomar var att jag trodde speciellt pingstvänner var ”farliga” men jag vet inte på vilket sätt. Minns på jobbet då en person berättade för mig att ”Du vet väl om att x är ju Pingstvän?” 

Jag tyckte bra om X och X verkade inte alls farlig snarare tvärt om. Personen gick bra att resonera med.

Sedan kom det här med Knutby. Av en händelse var Sivert Öholm på besök i Robertsfors och Mellanbygdens Pingstförsamling. Han förklarade en hel del fakta kring historien som ingen kvällstid kunde göra. Historien i Knutby är ju en enskild händelse dock INTE försvarbart för fem öre.

Dessa saker tvättade bort min Kristofobi. Den byggde på saker som man inte visste något om. Jag upplever dock att kristofobin i Sverige finns och på närmare håll än man tror.

Har i lördag  förmiddags fått ett mail från en Socialdemokrat. Jag har försökt ringa vederbörande men jag ger upp.Det stod så här:

”Hej Bertil!

Jag ser att du börjat blogga på VK om din kristna tro. Jag vill att du tänker till då du skriver för som du kanske förstår så kan partiet inte stå bakom dina åsikter.  Homofobi är någonting vi Socialdemokrater tar starkt avstånd från och jag trodde inte att du skulle ta till dig av de frireligiösa åsikterna. Jag känner dig som en bra kille med snabba repliker och sunda värderingar. Det känns därför för mig skrämmande att du har dessa åsikter.

Hoppas du förstår vad jag vill säga!

XXXXXXXXXXXX”

Jag trodde Socialdemokraterna accepterade alla människor oavsett ras, tro eller sexuell läggning. Nu verkar det inte så. Var har jag uttryckt mig som vederbörande påstår? Snacka om att kasta sten i glashus. Man accepterar inte min kristna tro! Jag kommer fortsätta att skriva som jag gör för vi har yttrandefrihet i landet. Passar det inte partiet så finns det väl andra som kan få min röst då.

Helgen den 28/29 september får Umeå och Christ for People besök från Norge. Steinar Lofnes och Sverre Björnhaug kommer att närvara på Folkets Hus, Ersboda. Alla är välkommen.

Fick en fråga vad jag tillhör för religiöst samfund. Jag är med i Christ for People som håller till på Ersboda. Vi flyttade till Ersboda från Robertsfors för nästan två år sedan och jag kände direkt att denna församling är det jag vill vara med i. Församlingen är mycket utåtriktad med en massa aktiviteter där vi syns och möter människor. Vi har varit med på Kulturnatta, Brännbollsyran och Nolia. Eftersom vi inte är en egen församling så är det lite svårt att säga hur många medlemmar CFP är, vi går ju under Pingstkyrkan än så länge. Men jag satt och diskuterade detta hemma hos en av pastorerna och han säger att det är ca 100 som regelbundet är med i det CFP gör och att det är 170 personer som får och vill ha SMS när det är gudstjänster mm.

Vårt mål är att plantera/föda en församlingsenhet till Umeå pingstförsamling på Ersboda, ett invandrartätt bostadsområde i utkanten av Umeå.

Vi har en egen liten lokal i Ersboda Folkets Hus men då vi har festgudstjänster varannan söndag så är vi i den stora salen i Folkets Hus.  Det är många nya ansikten på dessa festgudstjänster och en del tillhör andra församlingar medan andra är nyfikna på vad som händer. Alla är välkommen.

 Vision:

Vi vill vara en kyrka som passar både för vana och ovana kyrkobesökare, oavsett kön, ålder och etnisk bakgrund. Vi tror på ett jämställt människovärde, oberoende folkslag eller land, om du är fattig eller rik, man eller kvinna. Alla har vi lika värde!!! Vi tror på ett friskt samhälle där droger, kriminalitet och våld inte dominerar.  Vi vill främja att människor ska kunna mötas över alla olika gränser i Ersboda. Vi ser stora behov när det gäller mötet mellan gammal och ung, svensken och invandraren, föräldrar och barn. Vi tror att rädslan mellan olika kulturer och olika synsätt, osv. kan bygga murar mellan människor. I stället vill vi främja öppenhet och förståelse.

Vad vi tror på:

 Vi tror på Gud Fadern och på Hans enfödde son Jesus Kristus, fullt människa och fullt Gud, korsfäst, död och begraven, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, en dag igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror på den Helige Anden, Livets och Sanningen Ande. Vi tror på syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

 Program:

 Festgudstjänst varannan söndag kl 14 (udda veckor)

 – Fika, mingel, predikan, lovsång & förbön m.m.

 – Happy Kids – barnverksamhet för barn 4-10 år (kl 15)

Varannan lördag jämna veckor är det ungdomskväll i våran lokal. Där träffas tonåringar och de grillar, dansar och har skoj.

Vill du veta mer så gå in på våran Facebooksida genom att klicka här!

Dopets betydelse är en fråga som ofta disskuteras. I den Svenska kyrkan döper man barnen ett tag efter att de föds. De blir då medlem i Svenska Kyrkan. Är detta ett beslut som barnet själv tagit? Jag skulle inte tro det. I samband med dopet så brukar det även bestämmas vad barnet ska heta. Jag vet människor som inte tror på saker som står i bibeln men döper sina barn för att ”det är ju så man gör”
Står det någonstans i bibeln att små barn döptes?
I Matteus 10:14-15 står det: När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låteen barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
I frikyrkliga kretsar har man troendedop. Anhängare av troendedop menar att den första kristna kyrkan, såsom den beskrivs i Nya testamentet, inte förrättade barndop, utan att tron alltid kom före dopet. Jesus själv döpte inte barn utan välsignade dem (Mark 10:13-16), och döptes själv som vuxen (Luk 3:21-23).
I och med dopet så lämnar du det gamla och föds på nytt i Kristus. När du troendedöps så har du själv bestämt och kommit till insikt att du tror på Jesus och vill följa honom. Har en bekant vars dotter ville döpa sig men hon fick vänta eftersom hon först måste förstå vad dopet innebär. Inom den Svenska Kyrkan så vet alltså inte det lilla barnet vad det innebär med att bli döpt. Man kan också bli döpt som vuxen i den Svenska kyrkan.
I en frikyrka utförs dopet så att man sänks ner i vatten. Det är i regel en dopgrav som finns i en kyrka men man kan även döpas i en sjö eller där vatten finns.

Vad jag vill säga är att ett litet barn som döps har inte själv tagit det beslutet till skillnad från ett troendedop då man först kommit till tro för att sedan döpas. Då föds du på nytt.