Ja jäklar 10 kilo, gud vad jag är duktig!

Av , , Bli först att kommentera 1

 Eller inte..

Ibland önskar man att man kommit på sånna här bra grejjor själv, jag tycker ju att det är en alldeles

underbar ide och ställer genast om vågen.

Jag behöver inte banta, jag duger som jag är till sommarn 😀

 

Dagarna går ju och den där sommarn rycker ju allt närmre, mina frön har grott (tusan också) Så nu ska det 

passas och donas som i det mest fullbelagda dagis. Tur att de inte skriker.

Det enda jag har lite svårt med är att nypa dem. Om man vill få en starkare och buskigare planta å ska man nypa bort en bit av toppen. Men herregud! Det är ju som att skära av armen av en unge typ!

 

Jag kan ju inte ens slänga de svagaste groddarna, de ynkligaste och minsta…Nä där vaknar moderskänslorna och det hela slutar med att plantorna är gängliga och alldeles åt fanders för många.

 

Nåja, jag ska väl acceptera att jag är som jag är. Så..tyvärr vågen, du får stanna på dina överviktskilon (gråter)

 

men att slänga groddar, där går min gräns (tjuter), händer icke.

Men okej, jag ska tukta dem och uppfostra dem, det får de ta, de lever ju åtminstone.

Ha en finer helg!

 

 

Porlad

Kylslaget rör sig
återgång

skymtande gör sig vår
frön som följa livets sång

Vi kan hejda oss, vänta ett slag
smyg gömma dimmor som färdats

men

ingen blir sitt verkliga jag
om inte jaget härdats

Så kom du mörker, mitt i en vår
jag är inte rädd i natt
för jag kan följa ljuset som

tittar bort och vid gryning vet jag att

sol tränger vilsamt och skapar rum
är intet gömt och bär liv i ljus

aldrig mer jag ska verka stum
och tränga bort det ljuva i mitt hus

Vår maka dig närmre
ge del av ditt ljus du är skapad
just för mig

att du ska föda ett hopp, en dröm
och att jag ska följa dig

för vad kan någon skapad tänka än det
att födas åter på nytt

för var dag en längtan mot mylla
mot liv
är ett frö som aldrig någonsin flytt.

 

Bli först att kommentera

Vilka dagar!

Av , , Bli först att kommentera 0

 

 

Här i Norrland har solen öst sina värmande strålar och snötäcket försvinner

undan för undan även om jag i mitt stilla sinne inte väntade det

detta året, så mycket snö som det var!

I helgen var jag hos bror mina och hade det lungt och skönt bakom en

laggordsvägg, även om det blåste lite för mycket för min smak 🙂
I går var jag till Robertfors och träffade en vän från Poeter.se irl!

Det är spännande att stråla i hop så med någon man aldrig sett i verkligheten och denna någon visade sig vara en alldeles underbar person som jag är glad att jag lärt känna.

Och betalningen för dessa fyllda dagar blev Trötthet, givetvis men det kan

man ta, man kan vila några extra dagar om man vet att för det har man

investerat i den där minnesbanken med vackra dagar som man ska ta fram

och njuta av när man är gammal och grå.

Sköt om er och ha en underbar vecka!

 

Talad


Ur är elden inneifrån
dess heta blick och kärna
Ur är också tidens gång
en levnad att stilla värna

fukt ur mark och ögonvrå
ängar som vilsamt hålla
och mina korta andetag
livsbegrundan vålla

Man är blott en och en allena
fast flera färdas bredvid
min egna hand som spretar
livsåtgången strid

Ja Ur är kraften från en jord
men ur mig springer röst
ord som målar språk och drömmar
kan faktiskt skänka tröst

Ur är tiden lång som kort
en dag jag ensam går
att våga så när timman slagen
det sista man förmår.

 

 
Bli först att kommentera

Jo, ibland går solen upp!

Av , , 1 kommentar 0

 Men herregud var tog veckan vägen?

Ibland är dagarna så långsamma och man sover och sover och tränar och diskar och sover
Så har det vart den här veckan och en massa annat som legat och skumpat i magen som jag inte ska nämna här.

Ibland önskar jag att jag ägde en röst som bara genom att nynna en enkel ton fick världen att öppna sig som den mest blomstrande.

Men världen ser inte ut så.
Allt handlar om val och jag önskar jag kunnat bombardera allt och alla med det men jag kan inte det.

Nåväl, i kväll valde jag att uppdatera bloggen, ett bra val tycker jag.
Ta hand om er och det som är viktigt i livet.
 

Knoppad.

Det finns ingen sorg riktad
bara
hamnad

som måsens rop mot bara vågor
där täckelsen är ogint svart

dit solen tar skydd mot ansikten

eller

där år passerar och stegen förblir
tungsamt grå

Jag vill inte vara nära det.

Jag vill vara den som springer längst regnbågar
den som först fångar vårens daggdroppe
kupar min hand runt den och förnimmer

liv.

Och jag vill vara den första som ler
mot dig

okristligt tidigt om morgonen,

innan du hunnit säga

 

 

 

mamma.

 

 

Godnatt 🙂

1 kommentar

Ja men soliga dagar!!

Av , , Bli först att kommentera 0

 

 
Ska man sola och det har jag gjort i dag. Jag har oxå flugit  av en skoter och lagat en förträfflig middag. Jag ska
inte skriva ned receptet (kommer int i håg hur jag gjort) Men fikon balsamico!!!!
Våga använda smaksättare i maten, rostade grönsaker till grytan men olja fikonbalsamico och salt och så gott det blev!
 
Bli först att kommentera

Elektriska nålinpulser

Av , , Bli först att kommentera 1

ick min son genomgå i går för att ta reda på varför han inget orkar, en smula läskigt var det, någon tår rann men på det hela taget har jag fått erfara att jag har en modig son, utan fel på sina elektriska inpulser.
Jag slår vad om att han hellre hade åkt tio mil med skotern eller nåt sånt.

Nåväl, hemma skulle det bakas glutenfria piroger inför lanet och naturligtvis fick degen för mycket vatten så det blev öppna sådana, jag tror de kallas för Gorbys men jag är nöjd ändå!

Idag blir det träning själv då mamsen är förkyld, lite halvläskigt kanske, man förlitar sig väldigt mycket på andra och den som tror att jag bara tar med mamma för att jag är snäll har alldeles fel, det är enbart egoistiskt 😀
 
Ha en bra dag alla!
Bli först att kommentera

Jaha, nu har det börjat igen.

Av , , Bli först att kommentera 1

 

 
Alla dessa envetna frön som lockar och pockar och promt ska tvinga mig att
ödsla timmar att pillra och plantera och svära och sedan glömma bort å
vattna och så dör hela skiten och hamnar på komposten.

Ändå gör jag om det, varje år.

Som utbildad trädgårsarbetare borde jag ha mer vett men å andra

sidan är jag ju allmänt lite knäpp.

Så nu står de där i mjölkkartonger, äggkartonger och gud vet vad

och jag tycker att de glor på mig utmanande.

Vi får väl se, kanske har jag en prunkande grönsaks och

blomsterrabatt till sommaren. Eller inte.
Tänker jag och glor tillbaka.
Kram alla!
 

Den natten.


Det finns ljus som vältrar in över tegarna än fast
kvällen är mörk och det nästan är natt

grovbjörken bugar sig och skatorna sjunger
sin kraxande serenad

Mina ögon är blott intagande.

Mina mungipor är som de varit på sistone,
en upp och en ner men

hjärtat såg att jag log
då våren markerna återtog.

Bli först att kommentera

Jag tror att om jag orkade gräva

Av , , Bli först att kommentera 2

 så skulle jag någonstans nära marken se hur det smått gröna nyfiket titta upp men

 

Nu har jag ju inte armstyrkan till det så jag får vackert vänta. Men ändå, grusvägen tittade fram och när jag gick där så skrapade jag lite försiktigt med foten för man vet ju aldrig, det kan ju vara grusbilens fel men det var vägen och det gör mig glad.

Att allt detta kalla svarta ska ta slut och solen ska få värma igen.

ha en fin afton!

 

Kan man ana en fjäril?

Jämte dig 

en förvånansvärt råbarkad
horisont

nedlagd framför fotsteg av mjukaste dun.

Hör du nu salarna i skogen tömmas

ge estrad

till det tänkta livet 

och
kanske sitter du redan där

visslande som den första dagens

lättnad.

Bli först att kommentera