i Västerbotten har jag några stycken. Ni som är infödda kan hoppa över det här. He går som automatiskt för er!
* Börja med att helst vara född i Västerbotten med 3-4 oförvitliga generationer bakom er som alla bybor känner till, minst 50 ha åker och 200 ha skog. Ha inget besynnerligt yrke i familjen. Ha lagom: stort hus, dyr bil, många barn, dyra kläder, och anlita aldrig en trädgårdsarkitekt annat än i lönndom. Om inte dessa enkla baskrav på accepterande på landsbygden kan uppfyllas kan man på bara några decennier eventuellt upparbeta om inte full acceptans, så åtminstone ett slags godkännande och välvilligt skrockande från byålderman om man
* Går på alla möten i byn- dock bara ett partipolitiskt.
* Inte andas om att man skulle vilja jaga.
* Inte dräller bilvrak på gården.
* Har rätt stuk på kepsen- och rätt text. Att på första byamötet komma in med "Skogsägarna" -keps- och inte vara Hemmansägare anses som alltför inställsamt. Börja om från ruta ett!
* Har en fru som kan varpa och sätta upp 14 olika slags vävar och gärna gör det.
* Bakar och kokar palt och bjuder på detta- ständigt.
* Inte har en mer välskött trädgård än grannarna, men inte heller slarvigare!
* Har några lämpliga arbetslösa syskon som bor i närheten och är billackerare, reparatörer, elektriker eller målare.
* Har barn som gärna sitter barnvakt.
Det är ett stenhårt jobb att komma in i en byagemenskap. Vissa pallar inte trycket, vissa slås ut i konkurrensen. Men för de som lyckas ligger vägen öppen in i en sagolik solidaritet som vara i generationer!
Senaste kommentarerna