”Gud sade: ”Jorden skall frambringa grönska och fröbärande örter…”  Och det skedde så. Jorden frambringade grönska, fröbärande örter efter sina slag och träd… Och Gud såg att det var gott.” (1 Mos 1:11-12) Och de frön som de första träden bar gav upphov till nya träd, som i sin tur osv… fram till våra dagar. Men då träden inte får stå där, när människan skövlar för snöd vinnings skull. Ja, då är det inte gott, då slutar det med katastrof. ”I begynnelsen skapade Gud…”. För att det som var gott skulle få en fortsättning. Bland annat träden och allt det goda det för med sig för en frisk jord, inte bara själva frukten! 

Augusti har landat… Men knappast strandat. Tiden och tillvaron rör sig framåt… Och sommaren mognar – allt eftersom… I trädgården öppnar sig dagliljors knoppar och slår ut mest varje dag nu. Och jag förundras åter över hur lång knoppningstiden är, för att sedan blomma en endaste dag och vissna ner. Lärde mig nyss förresten att de här berömda orden om att ”gårdagen är förbi” osv inte står i Bibeln som jag alltid trott. Där ser man! Men det stämmer annars så bra med Bibelns övriga budskap. Och kanske är det någon från början som satt ihop ett par olika bibelord. (Så gjorde ju även Paulus.) Tänker ofta på dem tillsammans med dagliljor. Tycker det passar så bra, med knopp för morgondagen, utslagen blomma för idag – och så en vissen, för den dag som gått. Och nog kommer jag att tänka och ta till mig det budskapet i fortsättningen också. I tron att Herren även hjälper under alla morgondagar som följer…