Att vila något litet …

Av , , 1 kommentar 2
”Kom med till en öde plats där ni kan få vara ensamma och vila er lite” (Jesus till sina lärjungar i Mark 6:32.)
Just där och då fick de inte möjlighet till det, eftersom folket strömmade till. Och Jesus förbarmade sig över dem står det vidare i texten.
 
Avskilda platser för vila är viktiga för oss än idag. De kan se olika ut för var och en av oss, och kan vara olika platser vid olika tillfällen. Och kanske att den viktigaste platsen är vilan inombords. En vila vi kan ha med oss, oavsett hur stökigt det än kan bli runt omkring oss …

Bland sockertoppsgranarna …

Av , , Bli först att kommentera 1

Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat. (Ps 104:2)

Vissa träd blir som vänner. Ett par sockertoppsgranar i vår närhet, är sådana. Finns alltid något att bli glad för när man går förbi dem. (Låt vara att jag tycker bäst om träd som får växa naturligt.) Idag var alla små vattendroppar som satt som små pärlor bland de vackra gröna barren. Ofta så så här års – från en tidigare promenad … Sommartid sitter där spindlar och insekter, av olika slag. Inomhus sprider advents- och julmusik glädje … Och nej, jag pyntar inte något särskilt. Det mesta ligger kvara i korgar och lådor – förutom sånt som hör advent till. Tycker man ska skynda långsamt när det gäller sånt …

 

November vill fortfarande säga sitt, men …

Av , , Bli först att kommentera 2

Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat. (Ps 104:2)

Har plockat undan Bengt Johanssons nov-CD från köket, och tagit upp adventsmusik. Annan julmusik, som Klimenkos har fått följa med upp, men väntar nog lite – om jag klarar av det – med att spela den, det är ju några veckor kvar än till själva julen. I fönstren vill dock november fortfarande säga sitt (men alla knoppar orkar inte riktigt) … November har bjudit på så mycket, inte minst med naturens alla skiftningar.   
Men säger nu, farväl fina november – välkommen advent och december!

Samma atomer …

Av , , Bli först att kommentera 2

Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat. (Ps 104:2)

Ett blad hänger mellan himmel och jord, när de flesta andra fallit till marken. Som att det inte riktigt vill ge upp – eller kanske inte bestämt sig? Vissa dagar är marken frostigt skön under fötterna, och iskristallerna breder ut sig överallt i en slösande skönhet.

  Andra dagar är det alldeles grått, marken är våt och alla iskristaller borta. Ända är det samma atomer som bygger upp både ock. Visst är lite intressant att tänka på – ändå?

Arkiv
Sidor