Följande blogginlägg hade en uppstyrd grundidé, men någonstans på vägen förvandlades den till en slags "Låtsnack"-monolog och läses därmed på egen risk.

Som en skivsamlarnörd sedan dryga 20 år sen tillbaka (fy helvete vad tiden bara flyger förbi) så ter det sig ganska naturligt att man sorterar sina skivor i både alfabetisk samt kronologisk ordning för att ha så bra kolla som möjligt. Sedan internets intåg och sidor som Pop.nu och Discogs.com har man även fått möjligheten att katalogisera allting online, väldigt bra speciellt då man med i dag kan piska fram sin smartphone i skivaffären, på skivmarknaden eller exempelvis loppisen för att kolla så att man inte köper på sig en dublett av något man redan har. Trots att jag anser mig ha nästan så gott som full koll på exakt alla skivor som finnes i hyllorna så har det ändå hänt att man antingen köpt på sig en dublett eller helt enkelt inte köpt en skiva i tron om att den redan finns i samlingen. Hur som haver så var det inte riktigt detta jag tänkte ta upp idag utan det var en idé/tankegång som slog mig under förra veckan.

När går det för långt i samlandet och katalogiserandet? 

Ta bara en sån sak som att köpa fyra nya skivor; En skiva som börjar på bokstaven B, två stycken på L och en på S. Att sätta in dessa skivor i hyllorna är rätt ut sagt lite av ett "pain in the ass" då allting i samlingen i slutändan måste flyttas fyra steg framåt. Mest tacksamt i det här läget vore om jag kanske bara koncentrerade mig på att införskaffa ZZ TOPs kompletta diskografi istället, inte mycket mer än någon platta med ZIMMERS HOLE, ZYKLON och ZYKLON-B som behöver flyttas.

Tanken som slog mig förra veckan var: Tänk om man skulle gå så långt att man började bokstavskoordninera sitt musiklyssnande? På måndagar lyssnar man bara på artister/band som börjar på bokstaven M, på tisdagar T osv. Och likt en skolmatsals matsedel skriver ett nytt schema för varje vecka. .Nu vet jag ju att detta skulle bli väldigt tråkigt för att detta skulle innebära att man enligt den svenska kalendern bara skulle kunna lyssna på artister/band som börjar på bokstäverna M,T,O,F,L och S. Inga dåliga bokstäver i sig, men jag skulle nog ändå sakna alldeles för många skivor om detta blev en verklighet. Men hur skulle detta kunna se ut i verkligheten? Nedan följer:

"Veckans musikmeny V.15"

MÅNDAG 9 april 2012
Till morgonkaffet skrålas det med till MANOWARs "Kill with Power" snabbt efterföljt av MERCYFUL FATEs "Desecration of Souls". För att stilla dödsmetall begäret serveras MORGOTHs släpiga "Isolated" direkt efter duschen, detta följt av lite Sundsvalls black metal i form av MIDVINTERs "Dödfödd". Dagen avslutas med  Jørn Landes stämma i MUNDANUS IMPERIUMs "Distant Conglomeration".

TISDAG 10 april 2012
En black metal tisdag med inhemska THORNIUM och TRIUMPHATOR men även norska grannarna TARTAROS och finska THYRANE. TESTAMENTs dödsosande thrashplatta "Demonic"  får fungerar lite som gubben i lådan och röra om i denna gryta av sminkade män. 

ONSDAG 11 april 2012
OLD MAN’S CHILD’s "The Pagan Prosperity", trots avsaknaden av virvel i de snabbare partierna är lagomt dansant för att kicka igång onsdagen. OPETH’s "Orchid" är enligt mig fortfarande bandets bästa, men här kan helt enkelt mycket bero på det gamla AXE-reklam uttrycket "because first impression lasts" . OPHTHALAMIAs "Via Dolorosa", vilken pärla. OTYG "Älvefärd" påminner mig om att det är dags att dammsuga lägenheten (det var min städskiva i min första egna lägenhet och slogs på varenda fredag då mattorna hängdes ut för vädring i sommarsolen). OVERFLASHs "Threshold to Reality" (1994) är/var en skiva som låg jävligt långt före sin tid och är en idag en stor favorit.  

TORSDAG 12 april 2012
t.A.T.U. "200 km/h in the Wrong Lane" (och där var det säkert många som satte morgonkaffet i fel strupe) får fungera som en påminnelse om att det faktiskt existerar annan musik som också är bra vid sidan av hårdrock/metal. TERROR 2000s "Son of a Gun, Daughter of a Slaughter" är en slagdänga än idag. THEATRE OF TRAGEDYs låt "And When He Falleth" innehåller än idag kanske den snyggaste samplingen jag någonsin hört i en låt. Grekerna i THOU ART LORD behöver dustas av lite då och då även om det inte riktigt höll samma klass som de gamla ROTTING CHRIST plattorna. Har man väl dragit in på den mer gotiska banan med THEATRE OF TRAGEDY kan man lika väl slänga in lite klassiskt TYPE O NEGATIVE i mixen. 

FREDAG 13 april 2012
FARMER BOYS, måste ju vara ett av de sämsta bandnamnen någonsin. Inte blir det heller bättre av att bandet ser ut som BACKSTREET BOYS. Musikaliskt så fungerar det dock ypperligt när suget efter något lite mer snällare faller in. FESTERs "Winter of Sin" kanske inte tillhör skaran (även om de traskar på skaren i introt) av världens bästa band, men charmigt är det, och om inget annat så skrämmer slutet på skivan skiten ur en. FINNTROLL, det är fredag och då måste man ta en liten svängom i vardagsrummet. Amerikanska FUNERAL NATION på Turbo Records…oj oj.."Ride with me and you will see, tonight’s the end of christianity". Inte det bästa, men en riktig nostalgitripp. FURBOWL, nuf said. 

LÖRDAG 14 april 2012
LEUKEMIAs "Suck My Heaven" fyller ta mig fan 20 år nästa år och helvete vad jag hatade denna skiva när den släpptes, jävla blockmongo på sång eller? Detta hat förvandlades dock efter ett par år till ren kärlek och den består än idag. Många påstår att LIMBONIC ARTs debut "Moon in the Scorpio" är bandets bästa men vad många inte vet är att de har FEL, "In Abhorrence Dementia" är en av de största juvelerna som kommit från Norges black metal djungel. LORD BELIALs "rosa skiva", det kändes inte värst black metal att köpa en rosa skiva (tryckfel), men helvetes att Backelins sånginsats på denna platta tyvärr var något som aldrig mer upprepades på bandets kommande släpp (jag kan fortfarande få gåshud ibland lyssnandes på denna platta). LOST HORIZON, det bästa som Sverige någonsin pressade ur sig i Power Metal väg. LUCA TURILLI, hur hamnade han här mitt i allt? Lite drakar, prinsessor och svärd passar eventuellt in en lördagkväll.  

SÖNDAG 15 april 2012
SACRILEGE "Lost in the Beauty You Slay" var en platta som i alla recensioner på den tiden bara avfärdades som en halvdan IN FLAMES kopia, men här hade alla recensenter á 1996 fel. En riktig juvel, tillika fortfarande en av mina favoriter, inom svensk melodisk dödsmetall i en tid innan den rena sången äntrade denna genre. Hur skulle det låta om en motorsåg, en traktor, en bandsåg och en grävmaskin spelade dödsmetall? Jo, det skulle låta som SEANCE "Saltrubbed Eyes" plattan, jävligt bra med andra ord. SENTENCED "Amok", en skiva som för många dödade bandet men för mig öppnade det en ny värld för musik utanför den extrema metallen. Inte undra på att jag alltid tyckte att låten "Nepenthe" lät bekant då huvudriffet så gott som på pricken är plockad från BATHORYs "Under the Runes". SEPULTURA…"walking these dirty streets, with hate in my mind". Inga droger i dett hushåll, men "Sleep’s Holy Mountain" passar som en perfekt skiva att varva ner efter en veckas slit.