Ville bara säga hej

Av , , 47 kommentarer 50

Hej på er. Om det nu är någon som läser. 
Saknar att blogga. Speciellt här på VK-bloggen. Försökte mig på WordPress, men det sög. Tror inte jag vill börja blogga här igen dock, det är lite som när man har flyttat, man vill som inte tillbaka, men man vill som ändå smaka lite på det förflutna. Yes?

Vill ba skriva av mig lite. Mycket som händer i livet nu. Skitsaker och underbara saker. Det bra:a väger över, så jag är allmänt lycklig either way. 

Aja, vi får se om vi hörs igen.

Just ja, jag gör mycket videos nu, så kolla in det på Youtube om du/ har lust

Ett sista inlägg på den här bloggen

Av , , 3 kommentarer 20


Jag älskar att vara hos mormor, hon har så mysiga antika tavlor på 
väggarna som gör att man bara blir helt till sig i själen. Ignorera mina
getögon.

Halloj!
Nu skriver jag ett sista inlägg på denna blogg. Skulle nästan behövas lite emotionella pianostycken till detta. Men nej. Sånt har vi inte tid med.

Jag har efter inte så noga betänksamheter bestämt mig för att ha kvar ’Lillabloggen’ som bloggnamn till den nya WordPress-bloggen också. Jag är en sådan där steril man som är tjurädd för förändringar, yesyes indeed.

Lillabloggens.wordpress.com är adressen till det nya, det vackra, det fagra.

Och imorgon kommer jag också fixa så att Lillabloggen.se också funkar till den nya, så dom flesta av er kan fortsätta gå in på det. Alltså, när du går in på lillabloggen.se kommer du alltså automatiskt hamna på den nya bloggen. Hightech, ohja.

Adjö. Vi ses på det hippa.

Sensuella timmar på Match.com…

Av , , 4 kommentarer 16


Mormor är kalaskul.

Halloj!
Nämen tänker du. William är tillbaka från stugan redan. Ett mirakel har inträffat. Som på den här parfymreklamen där det regnar änglar från himlen. Ja, jag är en av änglarna.

Nej, men jag valde att åka hem från stugan med mormor lite tidigare, så nu ska jag bo här hos henne några dagar ^^

Fick förresten denna Iz,, (det där var tänkt att vara en nedåtpil) kommentaren av Julia för ett par dagar sedan…

Ja, sagt och gjort, why nått? Fast inga sensuella frågor om mina regelbudna timmar på Match.com. Nej, det vill jag inte prata om.

Skriv din fråga i chattrutan till höger, kommentera eller mejla hit.

Sommaren kommer att vara så jävla underbar

Av , , 1 kommentar 13


Passande bild från förra sommaren. Vackört.

Godkväll mina vänner.
Sitter här i min säng med mitt gula lakan och tänker på allt. Hur jävla bra allt kommer vara. Just nu känns allt som i prepare-läge, i väntan på allt som komma skall.

Ta moppekortet ska jag. Och åka till stugan mamma och Patrik hyrt, och fira midsommar där med dom, mormor, Ebba och råttorna. Sedan veckan efter, den 4:e juli så åker jag till Stockholm med Tora och hennes familj. Får förhoppningsvis hälsa på min kusin Saffie också. 

Och efter det, när jag kommer hem och allt börjar lugna ned sig, så får jag börja ordentligt med min nya WordPress-blogg.

Ååå hela sommaren kommer vara så jävla underbar! (inte p.g.a WordPress då men allt annat)
Nej, nu ska jag äta choklad och njuta av att få göra ingenting tills jag ska upp imorgon klockan sju för att sommarjobba hos pappa. 😉
Godnatt!

JAG HAR FÅTT LÄMPAN!

Av , , 2 kommentarer 8

Halloj!
Idag när jag kom hem från dagens moppeteori så möttas jag av attraktiva nyheter: Jag har fått lämpan (körkortstillstånd), vilket innebär att jag efter teorin direkt kan börja övningsköra!!!! RIIIIHAAAAOOOOOWWWW!

Det här är fan mysigare än Rihanna. Seriöst.


Släng dig i väggen kvinna.

Nu blir det att plugga skyltar! Hej! 

Pappa tycker mitt gula lackan är ofräscht…

Av , , 1 kommentar 10


Det där fina ansikttsutrycket använder jag när jag försöker stöta bort
hemska kommentarer från far. 

Godmorgon kids!
Sitter här såhär på morgonkvisten och småmediterar lite, hoppas på bättre väder. Det är sol, men kallt som satan. Inte okej, usch…

Nej, förlåt. Det är inte vädret jag är upprörd på, det är pappa. Jag bytte lakan igår för att råttorna hade kissat på det gamla, och då valde jag ett gult. Jag tänkte "som solen, vad vackört". Men så kom han in och gav mig den där besvikna blicken bara en far kan ge till sin son. "Det där är ofräscht!", sa han hetsigt. "Nej, det är det inte", försökte jag övertala mig själv.

Han lämnade rummet. Men ändå så visste vi att han var kvar andligt och dömde mig när jag sov. Ofräscht. Inte okej.