Lucas vardag

Lite smått och gott som jag bjuder på - smågodis surt och sött, samt lite salt

Med livet som insats

Av , , Bli först att kommentera 5

Jobbade sent en kväll i veckan och skulle börja tidigt så jag var tvungen att åka hem över natten och se till alla djur.
Om jag kör över isen i Hjuken så är det 15 km kortare väg hem till Kussjön från Hällnäs.

Kom ner till älvskanten ca 2215 på kvällen och det blåste en hel del snö.
”Tvekade, men vad sjutton du kan väl inte vara så feg det fixar du!” tänkte jag och började köra.

Det hade drevat en del snö så ca 15 m från stranden så fastnade jag. kände hur det blev panik och jag kom inte framåt.
Satte i fyrhjulsdrift och provade först framåt.. bilen bara slirade.. ned mot botten tänkte jag..

Satte i backen och då lossnade bilen.. tänkte backa upp och köra den längre vägen, men då satt den där röda lilla ”Djävulen” på min axel och skrattade och sa ”Du var då en feg jäkel”…..

Äsch jag provar igen och körde på den vänstra sidan alltså inte i samma spår. Det hade drevat mer där så bilen började slira åt olika håll..
Men jag kom framåt om än lite panikartat..

Precis när jag kom över till andra sidan så kändes det som att bakhjulen sjönk genom isen. Framhjulen var på land.. Fyrhjulsdriften tog mig iland..

Behöver jag skriva att jag jag knappt andades och tog då den långa vägen till jobbet nästa dag..

Dröjer innan jag vågar mig på isvägen igen..

För jag är en feg jäkel..

Bli först att kommentera

Värsta mardrömmen

Av , , Bli först att kommentera 6

Vad är din värsta mardröm??
Tänker nu inte på det du drömt utan vad du tror ska hända eller vad du absolut inte vill ska hända??
Det är ju hur mycket som helst!
Jag undviker att tänka på sådant eftersom jag är mörkrädd. Jag ser inte heller på skräckfilmer.
Så jag har vänt min värsta mardröm till att istället vad är det du önskar mest?

Jo pengar säger de flesta.
Eller varför inte få vara frisk?
Kanske att man får den man älskar och den älskar en tillbaka?

Lyckan kan ju vara vad som helst litet eller stort.

Min lycka består i att jag har mina barn, mitt barnbarn och såklart min man.
Hoppas innerligt att jag får behålla dessa hela mitt liv.

Så på ett vis är väl värsta mardrömmen att förlora någon av dessa.

Ja nu kan man ju undra hur jag kom på att skriva ett sådant inlägg?

Ja det vet ju inte ens jag själv.

Därför säger vi punkt..

;-)

Bli först att kommentera

Denna man han ska vandra

Av , , 2 kommentarer 8

Från den ena till den andra..

Så sjöng en vän för mig när jag var nyskild och hittade en ny vän i livet.

Nu har jag vandrat igen.

Nej nej jag har inte bytt förhållande – honom ska jag ha resten av mitt liv!

Jag har bytt arbete.
Jobbat i Granö Hemtjänst sen i somras tills nyligen.
Fick en tjänst i Hällnäs hemtjänst och började där förra veckan.

Trivdes bra i Granö, men Hällnäs är mer hemma för mig.

Så då kan jag ju faktiskt samtidigt passa på att bo i ”lillhuset” och har närmare ”hem” till hundarna på rasterna.

Så tack alla fina vårdtagare för tiden i Granö Hemtjänst och Tack för alla välkomnande ord i Hällnäs.

Jobbar också som personlig assistent i Hällnäs.

Så jag får ju två löner i månaden.

Jag har ju börjat släktforska och så har vi skickat in ett DNA-prov som vi väntar svar på.
Jag har kommit hittills från mitt barnbarn till 17 generationer bakåt i tiden!

Tack för alla tips och hjälp på vägen.

Sen vet man ju såklart inte om allt är 100 % riktigt men jag hoppas ha fått bra uppgifter.

Roligaste är i alla fall att Lars hette ju Karlsson innan vi gifte oss och han ville ej heta Lund. Jag ville ej heta Karlsson.
Min farfarsfar hette Alfred Karlsson Lund.. Hade vi vetat det då hade vi säkerligen tagit dubbelnamn.
Farfarsfars och farfarsmors föräldrar hette Erikslund och Mamrelund och då tog de namnet Lund. Så det är inte så långt tillbaka som det namnet blev till.

Såg Regina Lund på TV och hon var född i Vasa, men nää vi är inte släkt.

Kände igen mig i en hel del av vad hon berättade om sin barndom.
Det rörde upp en del känslor som jag inte varit medveten om förut.

Nåja nåja ha en bra dag!

2 kommentarer

Nytt år och nya ideer

Av , , 1 kommentar 7

Ja då är man inne i januari månad år 2018.
Kallt ute och det finns snö så det räcker och blir över.

Vad ska detta år ge oss för något måntro?

Jag har då flera önskningar och ett av de är att jag ska få ett bra år.
Vad är bra kan man ju då fråga sig?

Att vara frisk och att ens nära och kära är friska är väl helt naturligt att man önskar.

Att man har jobb och inkomst som räcker till utgifterna är en annan önskan om det blir något över så är det ju bara bra.

Men just nu så har jag lite funderingar på vad jag ska ha för mål detta år.
Ibland brukar jag få för mig att jag ska gå på nån diet eller ha köpstopp eller kanske t o m tänka mig att vara snällare än vanligt.

I år har jag en del projekt som ska göras så jag hoppas få en del av de gjorda.

Jag byter ju arbetsplats så det är ju också en utmaning.

Kanske skulle jag gå på nån kurs i år?

Nej det hinner jag inte med.

Men släktforskningen fortskrider och så håller jag ju på med min tredje bok.

Resa ska jag göra både till Finland, Estland och Gran Canaria.

I vår blir det kanske hundvalpar och en hel del lamm.

Kycklingar och ällingar kommer det säkert.

Nåja jag hoppas på et bra år.

Haft lite oroliga tankar om att det ska ske nåt tråkigt i mitt liv men jag försöker lägga de tankarna åt sidan.

Blir det tråkiga händelser så får jag väl ta det den dagen och inte ta ut det i förskott!

Ha ett gott nytt år och en härliga januarimånad

1 kommentar

El-mopeden

Av , , 2 kommentarer 7

Jag fick ju en elmoped av Lars i höstas.
Nu fick jag brev från försäljningsstället att den måste ställas på innan årsskiftet pga nya regler.
OM den inte ställs på så kan den aldrig ställas på sedan.
Pga nya regler för avgaser.
Skrev till transportstyrelsen och frågade – eftersom det är en el-moped så finns ju där inga avgaser.
Nåja nåja det var inga problem, brevet var ett standardbrev till ALLA som köpt moped där tydligen.

Sen kom nästa grej.. Regeringen har kommit på att de som köper elcykel eller elmoped kan få tillbaka 25 % av köpesumman som miljöbidrag.

Hurra!  Dvs Lars skulle få tillbaka 4500 skr.
Man får det retroaktivt om man köpt mopeden efter den 20/9 2017.

Mopeden kom den 14/9 och hade 30 dagars kredit. Lars betalade den direkt och på så vis missade han 4500,- om han inte varit så ivrig.

Så är livet.

Hoppas ni haft en fin jul och att årets sista dagar blir fina och så får vi hoppas att ni alla får ett fint år
Året heter ju Tvåtusenaderton

Lev och må!

2 kommentarer

Jobb för ungdomar

Av , , 2 kommentarer 6

Jag har ett minne som en elefant, dvs jag glömmer sällan nåt från förr. Däremot om det är enormt viktig sak jag ska göra så glömmer jag det ibland!

Men nu till ett minne som inte riktigt vill lämna mig.

När jag började jobba på Konsum 1979 så hade vi springpojkar anställda.
Det var skolungdomar som kom kanske två eftermiddagar i veckan, de körde ut varor åt de som beställt hem matvaror.
Vi hade på butiken en flakmoped som de packade med kartonger och körde ut.
De fick också göra lite saker i butiken såsom fronta ( dra fram varorna i hyllorna så det såg välfyllt ut), de fyllde på i mjölkkylen, tog ut sopor och allmänt saker som behövde göras. På den tiden hade vi inte scannande av EAN-etiketter utan varorna var prismärkta. De brukade få prismärka nästa veckas extraprisvaror. Minns ni extraprisetiketterna? En vit del med ordinariepris och en röd del med extrapriset, den röda delen kunde man skrapa bort lätt när det blev ordinariepris igen.

Springpojkarna var duktiga och de fick en inblick i yrkeslivet och många av de blev anställda senare i livet då de gått en utbildning.
Gissar att de var i moppeåldern dvs ca 15 år.
En familj gav alltid 1 krona i dricks de sa att de alltid gjort det och att den kronan var början på miljonen.

Om det var mycket folk i butiken så kunde de stå vid kassan och packa i kassar åt kunderna.

Saknar dessa extrajobb – ett utmärkt jobb kanske för nyanlända så de får lära sig språket och känna sig nyttiga.
Hade jag en egen butik så skulle jag satsa på dessa.

Vi hade en butik som hade kvälls- och helgöppet. En Servusbutik öppet 9-21 alla dagar.
Då hade vi kvällspersonal de kom vid 18-tiden och jobbade till 21.30 jobbade varannan eller var det var tredje helg och några kvällar i veckan. Perfekt för de som hade småbarn hemma och kunde extraknäcka.

Förr fanns småbutiker och de överlevde och gav en massa arbetstillfällen.

Gynna din butik på orten!
Man behöver inte tjäna några få kronor på att handla på stormarknader och köra många mil med bil..
Det är ju de som handlar minst lokalt som klagar mest när butiken läggs ned.
”Jag brukade ju kunna köpa en liter mjölk där ibland då jag vart utan” är en vanlig ursäkt..
Butikerna överlever inte på enbart mjölkförsäljningen.

Mer jobb åt ungdomen och de känner sig behövda.

2 kommentarer

God Jul på er

Av , , 2 kommentarer 3

Ja nu är det julveckan!

Hoppas ni får en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Jag jobbar bägge helgerna och det gör jag gärna.

Juldagen blir det jul för nära och kära för oss. jo jo jag jobbar förmiddag men en liten förmiddag hinner man ju inte göra så mycket hemmavid.

Njut nu av jul och nyårshelg och var snälla med varandra.

Jag önskar alla barn en vit jul i dubbel bemärkelse!

2 kommentarer

Julfest på skolan

Av , , Bli först att kommentera 5

Nu är ju mina barn vuxna, så jag är inte så inne på hur det är i skolorna idag.
När jag gick skola i Finland så hade vi alltid på skolan julavslutning och våravslutning.
Kanske minns jag fel men detta är mina minnen från den tiden.
Julavslutningen var i skolan i stora aulan och det var musik och teater för hela skolan och anhöriga.
Vi fick stå på scen och hade julkrubba med de tre vise männen, fåra herdar, Josef Maria och Jesusbarnet,
Nedanför scenen sjöngs det julsånger av eleverna som inte var utklädda.
Jag var fåraherede.
Högtidligt värre, men en fin julavslutning.

Våravslutningen var likadan, men då var det mer spex, bland annat så sjöngs det sånger som vi spelade teater till.
De jag minns var ”Så gick det till när farfar var ung” den sjöngs och eleverna spexade i olika roller.
En annan gång var det ”Så vänder vi på bladet och vad hittar vi väl där”, jag var då Tage som slage Stina så hon grina..

Jag minns då vi övade och sen hur vi uppträdde och att skolaulan var full med folk.

Detta var kultur och naturligtvis glädje och sång.

Sedan kändes ju skolavslutningen också lite extra kul!

Bli först att kommentera

Släktforskar lite grann

Av , , Bli först att kommentera 6

Ancestry är det jag är inne på.

Skickat in DNA-kit men svaret på det lär dröja.

Jag har inte heller betalat än för att få mera uppgifter för det verkar som om detta bolag inte samarbetar med Finland.
Sen så är det kanske nyhetens behag, men jag har iaf skrivit in uppgifterna jag har och fått fram-

Lite skoj!
Eller jag menar mycket underhållande..

Bli först att kommentera

Även jag #metoo

Av , , 4 kommentarer 11

Jag har tänkt först att jag ska inte skriva om detta, jag är ju en person som tycker till och ibland blir jag obekväm för min omgivning.
Naturligtvis så tycker jag att det är bra med #metoo men vi ska inte glömma bort vilka rykten detta kan ge.

Några exempel:

Susanne 17 år skriver #metoo
Hon blev antastad på en buss av en främmande man en fredag kväll. Självklart inte OK.
Men hennes en skolkamrat läser det och tänker ”Undrar om hon utsatts för övergrepp av hennes pappa”?
Tanken blir en spekulation och spekulationer blir snabbt sanningar som i sin tur blir en ryktesspridning och helt plötsligt är pappan dömd.

Ann-Britt 58 år skriver #metoo
När hon gick på gymnasiet så på en klassfest så ”raggade” en klasskompis på henne på ett sätt som inte var OK, hon sa ifrån men han ville inte ge sig.
Han var full (inte oskyldig för den saken), han minns knappt detta och hon mådde illa länge över detta.
Nu när det blivit en sådan stor sak av #metoo, så påminns hon om detta och börjar grubbla på det och det kommer fram känslor hon lagt långt bakom sig.
Hon mår dåligt och påminns om detta ideligen. Hon som släppte detta redan för 30 år sedan.

Ellen 12 år skriver #metoo
I omklädningsrummet på skolan så smyger sig 2 killar in just när de ska byta om och det blir panik, idrottsläraren håller på och plockar fram sakerna inför lektionen och märker inget av detta.
Ellen är den typen som inte vågar säga nåt och är tyst om detta. Klasskompisen Ida däremot berättar hemma och hennes föräldrar säger ja ja sådant där är vanligt bland pojkar i er ålder, bry dig inte.
Klasskompisen Signe däremot berättar för mamman och hon i sin tur kontaktar skolan och då blir det både möte och snack om händelsen och killarna får sig ett allvarligt snack om att detta är inte OK!
Olika reaktioner och denna gång blev det då en anmälan och det togs på allvar från vissa håll, en annan skola kanske inte ens reagerade.

Harry 30 år skriver #metoo
Han blev antastad av en arbetskamrat när han var 17 år, kvinnan var en i 40 års åldern.
Harry tänker att det är inte bara män som antastar ta fram även de killar som blir antastade av kvinnor.
Då bryter helvetet lös, HAN ska inte komma och tro att det är en manssak, detta berör bara kvinnor och nu förminskar han männens övergrepp genom att försöka skylla på att även kvinnor kan.
Han ska inte komma här och tro att han ska få någon uppmärksamhet.

Sen har vi alla kändisar som det spekuleras i och om.
Helt plötsligt är det nästan tillåtet att ha lynchning av kändisar och de ska dömas av allt och alla och mer och mer kvinnor kommer fram med sin historia.
Självklart är det bra att det belyses och att det kommer fram, men ska vi vanliga medborgare döma och sprida dessa rykten när det inte ens blivit polisanmält, inte varit en rättegång?
Låt domstolar ta hand om saken och sluta döma innan något är klart.

Ryktesspridningar – spekulationer – så farligt!

I ungdomen hade jag en bekant som blev anklagad för att ha våldtagit en tjej, hon hade påstått det för att hennes far var sträng och hon sa att hon blivit våldtagen, för att hon vågade inte säga att hon var med på det.
Killen blev dömd av alla i samhället, hon ändrade sig och tog tillbaka anklagelsen.
Byborna dömde honom ändå. Än idag så tror folk att han är en våldtäktsman.

Så självklart är det bra att det kommer fram allt detta om alla som blivit utsatta och visst är det bra att alla män (och kvinnor) får tänka på hur de agerar.
Men det ska vara sanning i det som sker.
Sen vet man ju inte var gränsen går?
Män törs ju snart inte klappa sin arbetskamrat på axeln och säga att ”Vilket bra jobb du gjort idag”  utan att tänka på att ”Oj var detta ok”??

Likaså att hur många män vågar jobba inom barnomsorg – för det är väl säkert så att alla män som jobbar inom barnomsorg är ju ”sånadärnivet”??

Nej sluta koppla ihop män som monster, det finns monster hos alla kategorier, även om det är bara en del, men man dömer inte alla efter en kam.

4 kommentarer