Lucas vardag

Lite smått och gott som jag bjuder på - smågodis surt och sött, samt lite salt

Är jag en dålig människa?

Av , , 2 kommentarer 9

Jag har den senaste tiden fått en hel del nya människor i mitt liv.
Alltid  skoj med nya bekantskaper och så klart blir det ju frågor om ens privatliv.

Jag är ganska öppen med att jag lever tillsammans med en annan man, men det finns ju tillfällen som det inte alls är relevant för mig att ens nämna det.

Självklart vet jag att det snackas en hel del och spekuleras om oss.

Frågar någon, så vill jag självklart inte ljuga.

Det som komplicerar till det lite grann är ju att jag har ju barn och barnbarn. Så då tror många att jag skulle gilla både kvinnor och män.
Jag skulle aldrig kunna ha ett förhållande med en kvinna igen.
är så nöjd med det förhållande som jag har så jag är inte heller ute efter att byta bort det jag har.

Det som är trist är att det finns de som tror att jag skulle vara intresserad av alla män.
Att man som homosexuell önskar att man kan ha sexuell kontakt med allt och alla bara de är män.

Sen finns det de som tror att alla som är homosexuella också är pedofiler.
Har ingen som helst attraktion åt det hållet och inte heller är jag attraherad av någon som är mycket yngre än mig.

Fick höra i veckan att jag borde förstå att folk tycker att det är konstigt att det inte är normalt.

Vad är normalt? Vem är normal? Vem normaliserar och var går gränsen för normal?

Jag arbetade för länge sedan som skolinformatör, då frågade en elev om jag var ute och värvade nya homosexuella.

Eller som en jobbarkompis sa till mig att hans dotter kommit ut nu som lesbisk, Han hade då sagt till henne att det var ju inte hans fel att hon blivit så utan det var mammans fel.
FEL??   Säger man så till sitt barn när de vågar berätta?  Det var nog det sämsta man kunde säga.

Självklart tar det tid att smälta en sådan information, man kanske reagerar på ett sätt som man sedan ångrar – men då är skadan redan skedd och det blir ett svårläkt sår.

Folk har sagt till mig att de tycker absolut inte att jag ska ha några barn, jag hade redan barn – skulle jag ge bort de?
Sedan har vi de som tycker att vi inte ska vara gifta – för gud skapade en kvinna och en man.

Gud skapade??  Vem har sagt att Gud finns? Det är en tro.
var och en ska få tro det de vill men ingen ska komma och värva mig till sin tro.
Det är likadant som att jag skulle värva nån till att ”bli” homosexuell.

Jag har förlorat en del vänner genom livet pga min läggning.
Men var det egentligen vänner?

Vad jag vet så verkar jag vara den enda homosexuella personen i vår släkt, det måste ju betyda att det inte är ärftligt eller?
Det finns säkerligen en och annan släkting som aldrig vågat komma ut – som fått hålla inne sina känslor.

Jag har släkt utspritt i världen, fick kontakt med en del släkt långt borta, de blev så glada då jag tog kontakt.
Tills de frågade om min familj, då försvann jag från deras liv  DIREKT!

Jag tror att jag är nog samma människa om jag kommit ut som jag var innan – skillnaden är bara att jag ljuger inte om mig själv – jag är ärlig.

brukar tänka som så att det hade ju varit enkelt om jag varit normal – inte konstig som folk kan tycka.
Men nu är jag inte det – jag är den jag är.

För många är jag ändå en vän som de tycker om – för att jag är mig själv.

2 kommentarer

Ryssen kommer eller jag menar kylan kommer!

Av , , Bli först att kommentera 5

Nu är det kallt på morgonen -14 grader har vi i Kussjö.
Men vad gör det? Det är ju väntat och vi har ju vitt ute så då kanske det stannar så det förblir ljust längre ute.

Ljust ute – joo men en debatt som aldrig tar slut är ju detta med att synas i mörkret.

Hallå reflex – reflexväst eller liknande är en billig livförsäkring.
Har du inte på dig reflex så glöm inte registrera dig i donatorregister så att du kan rädda liv.

Jag kan erkänna att jag är dålig på att komma ihåg reflex och reflexväst – men jag är inte ute och springer på kvällarna heller.

Jag har varit nära att köra på folk i mörkret som inte syns – så försök se till att synas. Även i mörker.

Jag har ledig dag idag och ska försöka få en del gjort.
Men först kaffe sen kläder på och djuren ska få mat.

Ha en fin dag

Bli först att kommentera
image0-010 (2)

Den här lilla pojken

Av , , Bli först att kommentera 7

image0-010 (2)

Ja-a hur gick det för den här mannen egentligen?

Detta är ett klassfoto från fjärde klass.
Omedveten om hur livet skulle bli.
Jag tror att han hade börjat i sjöscouterna.
Inte så duktig på gymnastiklektionerna.
Men en pratkvarn redan då.
Vet inte om det var vid den här tiden som han virkade pannlappar och sålde de för en mark styck och fick ihop till skolresan till Norge.
Han samlade även tomma spritflaskor som han tiggde hos grannarna och pantade på ALKO.
Skolresa och fickpengar på resan blev belöningen.

Han hade ofta ärvda kläder och ibland var de för stora så han band ihop byxhällorna med ett snöre för att inte tappa de.

1974 fick han beskedet att hela familjen skulle flytta till Sverige. Kanske söka lyckan och kunna få en bättre ekonomi.
Började mitti terminen i en klass på Stålhamraskolan i Saltskog, Södertälje.
Liten till växten och tacksam att mobba.
Kom hem med ett blåöga.
På vägen hem från skolan en dag blev han överfallen av en schäferhund som ylade och högg mot halsen.
Efter det så var det inte lätt att vara ute för han blev livrädd för större hundar.

Högstadiet i Hovsjö, en helt nybyggd skola men samma klass och några nya klasskamrater blev det.
Kom med i ett gäng finska gossar och de hittade på en hel del bus.
Bland annat gjorde vi inbrott på ett daghem och åt upp glassen ur frysen där.. Vi gick i sjuan och var 13 år.

Hamnade hos en socialsekreterare som hotade med uppfostringsanstalt..
Jag satt med händer i byxfickorna för jag hade blivit varnad för att om jag tog i något så skulle de få mina fingeravtryck.
De undrade om jag saknade något intresse från tiden i Finland och  jag sa att jag gillade scoutlivet i Vasa, men här i Sverige var de ju bara religiösa..

Började jobba på Domus i Södertälje.
Det blev mitt lyft – blev både uppskattad och fick ett bättre självförtroende.

Jobbade på Konsum och tog körkort. Hoppades på att nån tjej skulle hitta mig och bli ihop med mig, men icke.
Tjejerna tyckte om mig som vän – inget mer.

Först när jag var drygt 20 år blev jag ihop med en tjej – vi var tillsammans i nio månader, sen gjorde hon slut.
Blev olycklig och flydde in i arbetet, rasade i vikt, vägde 58 kilo.

Flyttade tillbaka till Finland. Bodde där 13 månader och kom tillbaka.

Hösten 1987 flyttade jag till Hällnäs, kände inte en endaste person där och hade med mig en hund och lite möbler.

Träffade en tjej och köpte hus och så småningom blev vi föräldrar och sen gifte vi oss och fick ett till barn.

Hösten 1993 skilde vi oss.

Därefter gick det många år med depression och tungt ekonomiskt.
Hoppade in i olika destruktiva förhållanden.

Började jobba inom vården, uppskattad och mycket roligt arbete.

1998 bejakade min läggning till att gilla andra män.

Levde upp blev lycklig och ärlig mot mig själv.
varannan vecka hade jag barnen och då var det de som gällde – varannan vecka bodde jag själv och kunde leva mitt liv som jag ville – med män.

Sen flyttade jag ett antal gånger och flydde hit och dit.

Idag är jag hobbybonde, personlig assistent, hemtjänstpersonal, har gett ut två böcker.
Jag är en stolt pappa och lycklig morfar.

Den där gossen i fyran – han hade ingen aning om hur livet skulle te sig för honom.

men det gick väl rätt bra till slut.

Bli först att kommentera

Snart ledig

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag jobbar ju en hel del som ni vet.
Jag skulle villigt erkänna att jag är arbetsnarkoman.
Men så emellanåt så behöver jag egen tid.
Då brukar jag ta ledigt och åka bort.
Väl hemma igen så är jag på bettet igen och jobbar gladeligen.

Nu ska jag vara ledig 27-30/11 och då ska jag åka till Södertälje.

Flyger upp och ner och det blir bra då jag är inte den som gillar att köra långa sträckor själv.

4 dagar ledig och såklart så tror jag att jag ska hinna med massor med besök och aktiviteter.

Men har egentligen bara en önskan och det är att få träffa senaste tillskottet i vår släkt.
Min systerdotter har fått en dotter och det är ju henne jag vill se.

Jag gillar att gå i Stockholm och kika runt i affärer och bara vara.
Ta en och annan öl och käka ute. Gå på Myrorna och Stadsmissionens loppisar och avsluta kvällen med ett besök på Storkyrkobadet.

När jag varit nere några dagar så brukar jag börja längta hem och börja arbeta igen.

Men denna egen tid är något som alla kanske behöver ibland.

Bli först att kommentera

Farsdag

Av , , Bli först att kommentera 2

Ja idag är det ju farsdag.

Det är ju lite si och så med det där.
På skolan gjorde man kort förr, men sen skiljde sig alla så då skulle man inte få göra det för då vart barn som inte hade nån far ledsna.

Sen ska man ju fundera om man vill ha kontakt med sin far eller om man får ha kontakt med sin far.
Det finns ju de som vägras kontakt och sen så sägs det att de inte bryr sig om sina barn.

Till mig har alla barn alltid varit välkomna.

Min pappa sa en gång att han älskar alla sina barn och att han önskade att alla barnen älskade honom.

Jag älskar alla mina barn och hoppas att de älskar mig.

fars dag

Som en kompis sa.. Far är RAR   mor hon ROR!

Jag hoppas i alla fall att ni haft en bra dag!

Bli först att kommentera

Tänder – ja dessa tänder

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag har tandläkarskräck.

Behöver väl knappast skriva nåt mer.

Jo förresten.
Jag bet av en tand ikväll.

Blir att ringa folktandvården på måndag.

Gör inte ont.

Har sagt till min make att om jag blir medvetslös pga olycka eller liknande så ta mig FÖRST till tandläkaren..

 

Sen kan ni kanske börja med HLR.

Bli först att kommentera

Jobba i hemtjänsten

Av , , 4 kommentarer 10

Jag skrev för ett bra tag sedan om hur det är att arbeta i hemtjänsten, då var jag en vikarie.
Idag har jag en så kallad ”tills vidare” anställning och jobbar alltså mer regelbundet.

Det är så kul arbete på det viset att ena dagen är sällan lik den andre.

Man kommer till olika livsöden och olika hem och man blir som en kameleont man får ta seden dit man kommer.

Ibland är det städ, ibland är det grötkokning och många gånger är det pratstund med tillsyn.

Detta jobb tillhör en av de trevligaste inom vården, men den är också en av de viktigaste.
Den man går till ska ju ha livskvalitet i sitt hem – kunna bo hemma så länge man önskar.

Förr i tiden då fick man nog göra allt – idag finns det restriktioner man får t ex inte putsa fönster idag.

Ibland kommer man till de som själva jobbat i hemtjänsten, då får man höra om hur det var ”förr” då hemsamariten grävde upp potatis eller bar in veden.
Då kanske man inte hade tillgång till bil eller körkort.
Idag är det långa sträckor som ska köras med bilarna på små grusvägar långt ute i ingenstans.

Har du funderingar på vad du ska bli när du blir stor – så satsa på ett yrke som är massor av underbara människor som blir glada då du kommer på besök.

Jag trivs i hemtjänsten

4 kommentarer

Att det ska vara så svårt

Av , , Bli först att kommentera 10

Ibland tror man att allt är så svårt, man kan inte det ena eller det andra.
Man tror sig inte kunna och man försöker inte ens.

När jag bodde ensam i mitt hus så hittade jag tapeter på rea, det var på den tiden då man kunde fylla en kasse för 200,-

Jag köpte tapeter för ca 500 kr och tapetserade i stort sett om hela huset.

Det var inte så enkelt, det var kanske inte så himla bra – men jag gjorde det själv och jag var nöjd.

jag har tyvärr fått vid födseln ”tummen mitt i handen” och det blev då inte bättre när jag blev äldre, jag vågade aldrig försöka för jag skulle ju liksom ändå misslyckas.

Jag vågade inte i högstadiet fråga chans på nån för jag var ju ändå så himla ful.

På gymnasiet så fick jag jobb och blev så uppskattad på jobbet och de sa att jag var så duktig, vad jag växte inom mig!

Jag som inget kunde fick uppskattning och blev omtyckt på jobbet.

Var ju blyg men jag trivdes och fick gå på utbildning med lön för att senare bli butikschef.

Det var räddningen för mig och mitt självförtroende.

Idag många år senare så känner jag att jag gjort mycket bra i mitt liv och såklart saker som är mindre bra.

Men den där ”tummen mitt i handen” har nog vuxit fast. För jag är fortfarande klantig och tror mig inte kunna göra saker.

Min pappa var så himla händig och ingenting var omöjligt – men han lärde aldrig mig något av detta.

Idag ser jag att min son verkar ha ärvt hans förmåga och fixar det mesta.
Så jag ber honom om hjälp och han hjälper så ofta han kan och jag ber om hjälp.

Jag tror att jag ska försöka våga mera och prova så kanske jag lyckas.

Glöm inte bort att ge varandra komplimanger – vi behöver höra att vi är bra oftare inte bara höra när vi gör fel..

Men det är ju så lätt att tillrättavisa och påpeka fel men så svårt att ge en klapp på axeln och uppskatta de som är bra.

På tal om ingenting så fick jag höra igår att jag har en bra sammansatt kropp.

Jag blev glad för det!

Bli först att kommentera

Längtar bort

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag längtar bort!
Det är lite jobbigt med mycket nu och då vill man fly.

OM jag hade råd så skulle jag åka på en sistaminutenresa jorden runt vara borta ett år och komma hem..

Kanske skulle det vara skoj att komma hem eller kanske kom man inte hem alls.

Jag har på sista tiden haft lite motgångar som sänkt mig rejält.

Trist – 10 komplimanger och 1 kritik och kritiken känns mest!

Tur jag beställt en resa till Södertälje. Åker i slutet av månaden..
Hoppas få se det senaste tillskottet i släkten..

 

Bli först att kommentera

Vad får dig att ta ett beslut ?

Av , , 1 kommentar 4

När du ska köpa en bok?

Titeln?

Bilden på omslaget?

Tips från vänner?

Topplista på sålda böcker??

Första meningen i boken?

Ja det kan ju vara vad som helst som avgör..

Beställde en bok förra veckan som jag valde enbart för titeln.

”Den ädla konsten att vara elak” Av Dag Öhrlund och Lars Thunell.

Inte för att jag ska lära mig att bli det utan snarare nyfikenheten.

Jag har ju gett ut två böcker ”Gott och blandat” och ”Lösviktsgodis”  fick tipset att skriva om mina förhållanden och den skulle då heta ”Salta killar”.

Blir ingen sådan bok av mig.. den skulle ju bli så tråkig – kanske intressant endast för mig.

Har smått börjat skriva på min tredje bok men det dröjer innan den kommer ut.

Just nu känns det som att jag har mer fullt upp än vanligt – men det beror nog på att vintern är på gång och det är mycket som ska ordnas med djuren och hemmet och våra hus.

Jag har två jobb och det är faktiskt bra jobbar ändå ca 100 % men just att ha två olika jobb gör att man inte blir less på jobbet.

Jobbat inom affärsvärlden i 17 år och inom vården snart 25 år så egentligen borde jag sadla om innan jag blir för gammal.

Har svårt för att tänka mig något helt annat för jag gillar serviceyrken.
Om jag var yngre så skulle jag plugga till högstadielärare – vilken utmaning!

Jobba inom industri med teknik är nog inte min grej ej heller hantverksjobb som målare snickare eller elektriker.. är ju extremt färgblind.

Nu flög jag iväg med mina tankar det var ett beslut vi skulle ta..

Nästa titel på min bok skulle ju kunna locka läsare och avskräcka samtidigt.

”Jag har inga problem att döda någon” av och med Lucas Lund

Nej jag skojar!  Inte den titeln..

Ha en fin dag!

1 kommentar