Vi är alla i gott sällskap, vi fortsätter att tro på ett bättre samhälle, vi har alla visioner för framtiden.
Alla vi nollor och ettor som ibland inger ett visst hopp för framtiden, alla dessa uppdateringar som väcker vår nyfikenhet och förbättrar funktionen, en aldrig sinande ström av inbjudningar och gratisprover som får oss på gott humör, alla dessa individanpassade reklambudskap som hjälper oss att tro på och får oss att försöka välja rätt väg i livet.
Alla de som i stället för huggsexa och lurendrejeri försöker skapa en dräglig tillvaro på ärligt sätt, får snart gå med tiggarbössa för att bo och försörja sig och sin familj.
Eller har vi suttit stilla för länge, har vi blivit avtrubbade av all information och nyheter som når oss, har vi börjat ta digital samvaro för global samhällsgemenskap? Vad spelar det för roll om vi är uppkopplade och inloggade, om vi inte tar väl hand om våra medmänniskor och vår enda planet?
Har vi några visioner för framtiden eller börjar de ta slut, hoppet att vi kan göra världen lite bättre. Vi måste väll våga tro på ett samhälle där vi kan transportera oss, producera mat och framställa energi utan att samtidigt tära på jordens ändliga resurser. Finns det några gränser för vår fåfänga överkonsumtion och jakt på resurser.
Vi förgiftar jorden i jakten på uran, andra naturrikedomar och energi, utan tanke på att återställa de sår som uppstår i naturen, samvetslösheten breder ut sig. Rovfiske och jakt som hotar att utplåna vissa arter i vår natur.
Ibland grusas hoppet för en bättre framtid när man får läsa om all livsmedelsfusk, där köttfärs och innehållsförteckning inte stämmer med det faktiska innehållet. Där vinst och profit går före miljö, hälsa, respekt för medmänniskor och samvete. Äldrevård där våra gamla föräldrar blir bundna i sängar, blöjor bli vägda, slagna undernärda äldre som yra ramlar och slutar sina liv i misär och umbäranden.
När vi får läsa om våra ungdomar som i sin beroendeställning blir utsatta för sexövergrepp av sina tränare och lärare, mobbade och slagna av sina skolkamrater.
Vad ska vi med sociala medier och datorer till, om de inte hjälper oss människor ur fattigdom och misär, inte bidrar till att göra jorden till en underbar plats att leva på för alla människor. I stället för att försöka tillgripa kontokort och länsa kunders konton. När vi i det ständiga nyhetsflödet ständigt blir upplysta, förfärade, avtrubbade över allt det som försiggår.
Hur långt ska vi låta det få gå…
Senaste kommentarerna