Lämna ut sig själv? Skaffa barn?




Jag såg på ett avsnitt grey’s anatomy i går. Där var det en tjej som bloggade om ALLT i sitt liv. Från bråk med sin sambo till sjukdoms tillstånd till val i livet. Hon frågade om tips och gick mycket på vad andra skrev tillbaka. Hon sa ALLT, inte så att hon lindade in det i rosa moln, ALLT, rakt på, i detalj.  

Nu funderar jag på hur mycket ska man igentligen lägga ut om sig själv och sitt liv? Visst man kan skriva att man bråkat med sin sambo, men kanske inte HUR bråket utspelade sig. Man kan berätta att man är sjuk, men kanske inte alla detaljer?  

Var drar vi gränsen för vad vi vill ge av oss själva och var drar vi gränsen för vad vi vill veta om andra? JA, det är klart att alla är olika i den frågan, precis som alla är olika på alla frågor! Men generellt? Vad tycker ni?




Själv står jag lite i ett vägskäl just nu. Vet inte vad jag ska välja. Jag pluggar och tanken är att söka in till polis nästa termin. MEN.

Polisskolan är 8 till 17 varje dag i 2 år (OM dom inte hinner ändra till 3 år) Jag vill INTE ta en paus i utbildningen. Men jag vill ha barn! Rasmus vill ha syskon och jag vill ha barn. Jag vill inte vänta tills jag är över 31 på att få nästa barn. Rasmus kommer då vara mer än 11 år.

Å andra sidan, skaffar jag barn innan utbildningen så kommer jag vara över 35år innan jag söker igen. Det är lite gammalt för att börja utbildning till polis då. SÅ?

Valen är ej lätt, och lättare blir dem inte när förhållandet är som en bergodalbana. Vi har det BRA när det är bra. Men DÅLIGT  när det är dåligt. Däremellan är vardagen bara ett fakta.
Vet att det är jag som känner mig osäker på att skaffa barn med nån och att detta spelar stor roll. Men, det stora rollen är också att N INTE vill vänta med att skaffa barn så många år som det skulle ta för mig att gå klart polis och jobba upp en bra mammapeng. Så inte nog med alla mina val och funderingar så ska jag även bära att han EJ vill vänta så länge. Känns som han inte respekterar att jag vill börja plugga nu, bara för att ha redan gjort det och är klar.

Vi är på 2 olika ställen i de fallet.

Tips nån? Låter jag bara GALEN?

 

5 kommentarer

  1. Ilona

    Det är vicktigt att det val man gör känns rätt för en själv,saker och ting kan inte göras om senare, så då får man leva med dom beslut och val man har gjort.

  2. Lisa

    Att säga att han inte respekterar att du vill vänta är som att säga att du inte respekterar att han inte vill vänta.
    Att tänka så när ni diskuterar varandras åsikter/känslor gällande detta leder ingenvart.
    Hoppas att ni kommer fram till ett beslut som känns rätt för båda.

  3. Maria Eriksson

    Svar till Therese (2010-04-12 22:54)
    Therese: Prata gör vi. Men jag tycker handling många gånger säger mer än ord. Och om handling och ord inte säger samma sak blir man förvirrad, då går jag på handling.
    Ilona: Absolut, man ska prioritera sig själv, för att må bra.
    Lisa: Kan dock inte hålla med dig. Inte när det gäller ett så stort beslut som barn. Det ska båda vara med på och det ska ej vara tvingat från nån sida. Och eftersom det är min kropp, så är det bara för män att respektera det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.