Barn = 0 på tumanhand semestrar?




Då ska vi se. Jag hade en diskussion med en vän i går. Han tyckte att när man skaffat barn, så kan man inte längre åka på utlandssemestrar UTAN barnen. Att när man väl skaffat barn så ska man ta med dem hela tiden, han sa att han inte skulle kunna förklara för barnen varför mamma och pappa ska fara iväg och att dem ska vara hemma med mormor/farmor.

Jag tycker inte att så är fallet. Bara för att man skaffat barn betyder väl inte det att man slutar vara ett par, ett par som ibland kan behöva vara själv, bry sig om varan och bara ha det romantiskt ihop, utan barn. Jag tycker inte man behöver förklara för barn varför dem är hemma och mamma och pappa åker, det är nått som dem redan vet om, det ska inte vara nått konstigt med att mamma och pappa behöver vuxentid och dem får vara med mormor.

Eller är det så att bara för att man har barn, så slutar man existera som partner, som ett älskande par man var innan barnen kom, att man alltid kommer göra familjesaker och inte par saker längre?

Vad tycker ni? När man får barn, kan man inte åka utomland en vecka då och bry sig om varan, hitta tillbaka till varan och få nya krafter. Måste barnen vara med på allt man gör?

3 kommentarer

  1. Helena

    Som du vet så har ju jag och kim tre stycken, så jag utgår från oss själva 🙂

    Istället för att ’hitta tillbaka’, ’ladda batterierna’ så ser vi till att vårda relationen dagligen istället. Då känns det som att det finns mer energi och motivation över till barnen med och vi ser inget problem i att inkludera dem i de vi gör. Skaffar man barn så är de på heltid, både gott och ont. Vi gör nästan mer saker nu än när vi ’bara’ var ett par, lite andra saker iof, men ändå saker vi trivs med. Bara för att det sker en förändring behöver det inte vara något dåligt med det.
    – Se varandra varje dag –

  2. En vän

    Det är jag som är vännen, och vad jag sade var att jag skulle ha svårt att motivera för barnen varför vi åkte iväg på semester i en hel vecka eller mer utan att ha med barnen.
    Däremot var jag inte främmande för att åka iväg på en weekend, säg en natt eller två.

    Ville bara förtydliga, man ska vårda sin relation men det finns vissa gränser man måste sätta och just nu känns det som att den gränsen stannar vid en natt eller två och inte en hel vecka.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.