Döm inte!

När jag skulle välja estetisk inriktning på gymnasiet fick jag bara höra att " Men varför välja det! du kan ju inte bli någonting!" Okej, jag håller med till en viss del. Musikbranchen är hård och dom svaga åker ut snabbt, men har man anlag och intresse och ett "jävlar anamma" så går det ju såklart!

Det säger sig ju självt, om en tondöv vill bli sångerska så kanske det är en aningen svårt.

Men det jag fick höra av många var att om man jobbar innom industrin, är vårdbiträde,jobbar på banken, eller något annat mer "vanligt" så skulle jag ha jobb för resten av livet. Men se nu!  ingen går säker i dessa dåliga tider. Spelar ingen roll om du jobbar på volvo eller banken.

Sedan ser jag såklart inte ner på människor med mer "vanliga" jobb. Ibland avundas jag dom lite grann…. Dom har sin inkomst varje månad och jobbar från 9-17. Det vägen jag valt är ju inte så enkel.

Man jobbar så länge musikalen går, ibland 3 shower per dag. Det finns ingen ersättare, man kan inte bara vara sjuk en dag. Det går inte. Sedan får man skador av allt dansande, stress mellan scenerna, minsta misstag ses av flera hundramänniskor, och när musikalen väl slutat gå kanske man inte får något nytt jobb på 1-2 år. Så det är inte lätt. Men jag skulle inte vilja vara utan det!! det är sånt jag mår bra av! men människor tror att det är så enkelt bara.

Så det jag vill säga med detta inlägg är att alla jobb är värdefulla. inget är bättre än det andra status mässigt. Alla behövs vi i den här stora cirkeln. Men kom inte och döm mig för min väg bara för att den är annorlunda än din.