Publiceras som vanligt inte på webben. Men på begäran här.

En nygjord sommar står för dörren

En av mina bästa vänner var på återbesök i Umeå förra helgen. Redan på flygbussen in till stan insåg han att allt var precis som när han lämnade. Solen visade sig och drivor av tentabakfulla studenter hade gått man ur korridor för att fläka sig på närmaste gräsplätt. Folk i den här stan är aldrig sena att strippa när värmen väl kommer, noterade han. Och det för oss osökt in på själva sinnebilden av sommar.

Den varmaste av årstider kommer nämligen att se väldigt annorlunda ut i år. Mm. Jag pratar givetvis om palmerna som ska pressas ner i Broparkens nyvunna sand. Umeå ska kopiera Trelleborg. Och den våta exotiska drömmen om Tahiti kommer att få omfattande konsekvenser.

Två thailändska bemanningsföretag besöker i helgen Umeå för att undersöka underlagen för att flyga in timanställda massörer och mangoförsäljare. Anbudet gick först till en grupp sommarlediga ungdomar i Bjurholm men återkallades illa kvickt sedan det uppdagats att de saknade såväl konfirmationspapper som bibel i byrålådan.

Sydeuropeiska turister kommer att stå i kö ända från korvstånden på Rådhustorget för att försäkra sig om en egen stol under palmerna. Älgfarmen i Bjurholm får slå igen i mitten av juli. Hästflottemannen i Överklinten tvingas out of bizniz.

Turistnäringen koncentreras helt till innestan och Bubblans livs säljer för första gången någonsin fler flaskor aloe vera än folköl. Brukshundsklubbens mest malätna jyckar sätts i regressionskurs för att på heltid planlöst kunna driva omkring i stadskärnan. Och kommunalrådet Lennart Holmlund, som bor i närheten, kommer när deklarationsdeadline 2008 närmar sig att begära avdrag för en ny kikare.

Infrastruktur och kommunikationer ses över. Stans permobilförare – de som kan ta en kurva utan att välta – berikas med rymliga pakethållare, tre månaders taxilicens och en dåres envishet. Restauranger i city rekommenderas översätta sina menyer till minst fyra olika språk. Frasses behåller sin enda svenska för att floden av turister i ska få uppleva en glimt av det äkta Västerbotten. Och det stannar inte där.

Skivbutiken Burmans ägare Stefan Nilsson slår upp ett stånd invid Tegsbron där han saluför krimskrams, vattenlösliga Crystal Caravan-tatueringar och piratkopierade Eagles-samlingar i mjukt plastfodral för 19 kr (två för 35, you buy!?). Han får sällskap av autentiska hantverksgummor från Vilhelmina, påstridiga samiska skräddare och skockar av jättelika höns som släppts ut bakvägen från köket på Viskningar och rop. Megazone dubblar nattetid som bordell och rekryterar enligt uppgift merparten av sina ladyboys från hårdrocksklubben Backstage.

Palmerna i Broparken uppmuntrar inte bara folk att bära badshorts i city – utan kommer också dra till sig skaror av intolerabla strandraggare, beväpnande till tänderna med bouleklot, bandanas och beachvolleybollar. En grupp man normalt undviker genom att under månaderna juni-augusti sky alla områden nära Bettnes och Nydalasjön.

Visfestivalen på Holmön ställs in. Kommunens hela kulturbudget spenderas istället på att boka in Yngve Stoors barnbarn för att det två gånger i veckan ska kunna kuskas godtycklig hawaiimusik direkt på beachen. Övriga kvällar sköts underhållningen av rockföreningen Feedback, som dyrt och heligt lovat att återförena varenda jädrans inpyrt umeband som någonsin tagit ett surfackord. Det här blir, som ni förstår, en i sanning sagolik sommar.
ANDREAS TERNER