Air Force Ones och för långa t-shirts. Nappy Roots.

Höstens mest välkomna hiphopalbum. Eller sommarens mest förbisedda skiva. Beror förmodligen lite på vad du har för fildelningsprinciper. ’Innerstate Music’, utgiven digitalt redan i juli, är hur som helst allt det där och en burk friterad kyckling.

Georgia-gruppens fem år gamla debut innehöll några av tvåtusentalets skarpaste singelsläpp. Uppföljaren, 2003 års ’Wooden Leather’, blev sen aldrig mer än ett oskarpt havsverk. Nappy Roots kändes uträknade, var uträknade, men är nu – och det känns en smula fantastiskt att få skriva det – tillbaka med karriärens jämnaste skiva.

Från Eazy-E till John Lennon. Från framgång till skivbolagsmisär. Här finns av förklarliga skäl en del uppdämd bitterhet mot branschen, men ’Innerstate Music’ rymmer också härligt territoriefirande handklappsfester, den udda crackslangarvisan och en sällsynt god näsa för smittande hooks.

Smakprov nedan. Folk som av någon bisarr anledning inte gillar livsbejakande barnrefränger får väl anses vara varnade:

http://download.yousendit.com/DCBAF2057322302F

/A.